Serimónia ho hasa’e RDTL, Bandeira FALINTIL no Bandeira FRETILIN nian ne’e prezensa hosi Veteranu ne’ebé oras ne’e fila bá vida sivíl, eis Tenente Jenerál Reformadu Titó Cristóvão da Costa “Lere Anan Timur”, José Agostinho Sequeira “Somotxo”, Veteranu sira hosi munisípiu 13, Prezidente Tribunál Rekursu (PTR), Deolindo dos Santos, Prokuradór Jerál Repúblika (PGR-sigla portugés), Alfonso López, Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Aniceto Longuinhos Guterres, sidadaun militár, sivíl inklui populasaun sira iha kapitál Díli. Maibé Xanana ho Taur Matan Ruak, Marí Alkatiri auzénsia la ho razaun klaru.
Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta mós la marka prezensa iha serimónia ne’e tanba tuir informasaun katak Prezidente Repúblika iha loron ne’e tenke hala’o vizita Estadu bá rai-li’ur.
Advertisement
“Agora, ami nia deskontente, ladún kontente di’ak liu maka, bainhira nai-ulun sira nia prezensa laiha. Bainhira Maun Xanana laiha, maun Lú-Olo laiha, maun Alkatiri laiha, maun Taur Matan Ruak laiha, maun Prezidente José Ramos-Horta laiha. Bele husik maun Lere mesak, bele husik maun Somotxo, husik Prezidente Parlamentu Nasionál, maun Aniceto Guterres, mesak hasoru malu ho ami,” Veterana Madalena Bidau “Kasian” hateten.
“Ami sente katak, hanesan aman, hanesan avó, laiha ami nia sorin, sente laran moras. Hanesan ne’e, aban-bain-rua bá oin, maun sira hamutuk para atu bele komanda dezenvolvimentu ne’e la’o di’ak bá para haburas Timor ka lae?, tanba ne’e, ha’u husu responsabilidade maun-boot sira nian,” Veterana Kasian hateten ho triste.
Serímonia loron nasionál veteranu, 03 fulan-Marsu 2023 iha Palásiu Governu. Foto/Elio dos Santos da Costa
Kasian husu nia maun-boot sira tenke ko’alia polítika barak liu kona-bá dezenvolvimentu, atu haburas Timor, atu tau matan bá Timor nia moris, atu tau matan bá veteranu sira-nia oan sira, veteranu nia fen, oan kiak sira hotu, atu bele hamutuk hadi’a nasaun Timor-Leste.
Veterana Kasian dehan, nia ko’alia la’ós atu reklama bá nia ninia moris. Nia ko’alia, hakarak reklama bá Timor nia di’ak. Timor nia di’ak, aban-bain-rua, ema seluk bele gaba katak, Timor hatene ukun-rasik aan, no hatene mós dezenvolve rasik bá ninia nasaun.
“Tanba ne’e, ha’u hakarak liu-liu Maun-boot sira tenke hamutuk ho Veteranu sira para atu bele halo buat ruma bá rai ida ne’e. La’ós Veteranu de’it mak família moris kiak, populasaun ne’ebé mak iha Timor-Leste laran tomak, to’o agora, ita hatene ona, balu ke hetan di’ak, balu mak ladi’ak,” Veterana “Kasian” kestiona.
Iha era ukun-aan ne’e, balu ne’ebé mak Veteranu sira bele hetan netik osan, mais balu ne’ebé la hetan, halerik nafatin, ko’alia liafuan barak nafatin, sira rona to’o sira-nia tilun diuk. Dala-ruma sira ne’ebé hanesan Veteranu no Veterana hanoin, ajuda netik sira nia nesesidade.