Polítika

Ramos-Horta ho Nahdlatul Ulama NTT Hakle’an Diskusaun Kona-bá Rekonsiliasaun

Published

on

Hatutan.com, (17 Agostu 2022), Díli—Prezidente Repúblika (PR) José Ramos-Horta ho Diretór Territoriál Nahdlatul Ulama (NU), Provínsia Nusa Tenggara Timur (NTT) Indonézia, Ibrahim Arif kontinua hakle’an  diskusaun kona-bá rekonsiliasaun.

Diretór Territoriál Nahdlatul Ulama (NU), Provínsia Nusa Tenggara Timur (NTT) Indonézia, Ibrahim Arif ko’alia ba média hafoin hasoru-malu ho Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta iha Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato, Bairru-Pité, Kuarta (17/08/2022). Foto/Hatutan.com.

Ibrahim Arif  sei halo esforsu atu tulun Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta hodi hakle’an rekonsiliasaun entre sidadaun Timor Leste ho Timoroan sira iha Timor Osidentál tuir prinsípiu dokumentu Fraternidade Umana. 

Lee Mós: Musulmana Sira Prontu Kontribui Bá Promosaun Fraternidade Umana

“Ha’u sente onradu tebes bele hasoru-malu ho Prezidente Repúblika Timor Leste, José Ramos-Horta atu hakle’an diskusaun sira ne’ebé liga ho servisu hamutuk entre NU atu kontribui ba pás no estabilidade entre nasaun rua,” Ibrahim Arif hateten iha Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato, Bairru-Pité, Kuarta (17/08/2022).

Advertisement

Iha ajenda lubuk ida ne’ebé NU aprezenta ba Xefe Estadu, hodi halo mós esplikasaun kle’an kona-bá saida mak sei sai prioridade NU nian ba Timor Leste no hosi ne’e mós NU hakarak hahú haree kondisaun balun atu bele estabelese mós NU nia ramu iha Timor Leste.

NU nia misaun importante ne’ebé oras-ne’e halo mak oinsa tau importánsia ba Direitus Humanus no kombate tráfiku umanu inklui negósiu ilegál sira ne’ebé lori risku ba sosiedade.

“NU nia servisu tomak foka liu ba Direitus Humanus, toleránsia, igualidade tuir konseitu Prezidente Repúblika José Ramos-Horta nian ba promove fraternidade umana,” Ibrahim Arif hateten.

Ema hotu sei servisu hamutuk atu promove buat di’ak sira hodi garante moris hakmatek iha sosiedade, liliu Timor Leste no Indonézia atu bele tau iha implementasaun prátika di’ak sira iha fronteira hodi garante pás no estabilidade.

NU nu’udár organizasaun relijioza Muslumana, iha konseitu ideál ho umanidade tanba ne’e NU sei sai hanesan organizasaun Islámiku ne’ebé sei fó apoiu tomak ba esforsu rekonsiliasaun ne’ebé Prezidente Repúblika José Ramos-Horta halo daudaun ho Timoroan sira iha NTT.

Advertisement

“Esénsia umanidade ne’ebé sai hanesan issue internasionál no nasionál, NU sei halo esforsu hotu atu halo estudu hodi hakle’an ba sosiedade,” nia dehan.

Durante enkontru, Prezidente Repúblika fó apresiasaun ba NU nia servisu sira no ida-ne’e sei sai hanesan motivasaun ida atu NU nafatin halo follow-up ba servisu hotu ne’ebé liga ho toleránsia, Direitus Humanus no igualidade hodi garante relasaun di’ak entre país rua.

Nune’e móe Vise Konsellu Nasionál Islámika Timor-Leste (KNITL), Abdullah Inácio António Soares hateten KNITL hanesan instituisaun ida ne’ebé toma responsabilidade másimu ba Musulumanu Timor-Leste.

Tamba ne’e, akompaña bainaka NU NTT mai vizita Prezidente Repúblika nu’udár meiu ida ba promove Fraternidade Umana ne’ebé sai hanesan ezemplu ba mundu tomak, liu-liu ba país Indonézia.

Kona-bá atu loke NU nia ramu iha Timor Leste, sei iha prosesu nia laran no ne’e sei presiza tempu naruk no la fásil, tanba tenke prienxe rekejitu tanba entre país ida ho país seluk ne’e iha ninia sistema, nia Lei ne’ebé diferente, tanba ne’e presiza respeita.

Advertisement

“Agora daudauk NU tama iha faze ida naran konsolidasaun, nune’e sira nia programa ohin hato’o ona ba iha Prezidente, maibé ida ne’e presiza tempu naruk, presiza prienxe rekezitu lubuk boot ida ne’ebé mak atu bele hetan lisensa hosi Estadu,” Abdullah Inácio António Soares hateten.

Oras-ne’e daudaun organizasaun Muslumanu NU nia ramu iha ona nasaun 74 no hein katak Timor Leste sei sai nasaun 75, ne’ebé NU estabelese nia ramu sira.

Jornalista: Vito Salvadór

Advertisement

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version