Fujitivu Kalumban Mali ne’ebé uluk sai mós hanesan kandidatu ida ba membru DPRD NTT-Indonézia. Foto/Dok.Repro
“Tanba kazu ne’e iha Prokuradór titular, ha’u la bele interven lai, ha’u hatene krime bá kazu ne’e, ita boot sira mós hatene, ne’ebé ita boot sira hein de’it rezultadu, loos ka lae?,” PGR Nelson de Carvalho informa hodi responde Hatutan.com.
Fó hanoin fali katak, kazu fujitivu Kalumban Mali ne’ebé deskonfia falsifika dokumentu hodi hetan nasionalidade Timor ho naran Leonardo Benigno Tilman, sai sensitivu no dilemátiku ba Polísia Sientifiku Investigasaun Krminál (PCIC, sigla portugés) tanba ema ho podér politíku no ema balun tan ho pozisaun boot mak proteze no fó hela kondisaun ba Kalumban Mali hodi la’o livre iha Timor-Leste.
Advertisement
Kalumban Mali, envolve kazu fornesimentu adubu ka pupuk ho kuantidade tonelada 575 ho valor orsamentu millaun Rp. 976.
Kalumban Mali nu’udár Diretór CV Eka Cipta Persada ne’ebé hetan detensaun dezde loron 28 fulan-Fevereiru 2014. Molok ne’e, iha fulan-Jullu tinan 2013, Kalumban Mali sai hanesan kandidatu membru lejislativu husi Partidu Amat Nasonal (PAN) bá DPRD-NTT.
Iha Kuarta, 05 fulan-Juñu tinan 2023, hale’u tuku 16:00 Otl, PCIC halo kapturasaun no detensaun ba fujitivu Kalumban Mali iha nia rezidénsia iha Fomento, Díli.
Autoridade PCIC kaptura no detein fujitivu Kalumban Mali relasiona ho informasaun katak dekonfia nia kaer ilegalmente dokumentu sidadania Timor nian hodi troka nia naran ba Leonardo Benigno Tilman husi Munisípiu Bobonaro.
Iha detensaun no kapturasaun ne’e, PCIC asegura dokumentu importante sira hosi Kalumban Mali alias Leonardo Benigno Tilman, hanesan sertidaun Nascimento ne’ebé deskonfia atribui husi indivíduu ida iha Ministériu Justisa Timor-Leste, Billete Identidade Timor-Leste no sertidaun kazamentu husi Parókia ida ne’ebé hola parte iha Arkidioseze Metropolitana Díli.
Advertisement
Fujitivu Kalumban Mali nia orijen husi Lamaknen, Postu Administrativu Atambua, Provínsia Kupang, Timor Osidentál ka NTT (Nusa Tengara Timur) no dezvia husi justisa iha Kupang-Timor Osidentál hodi mau subar iha timor-Leste to’o hetan nasionalidade Timoroan.