Hatutan.com, (20 Maiu 2026), Díli- Iha Restaurasaun Indepedénsia ba da-XXIV, 20 Maiu 2002-2026, Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernanda Lay husu joven sira promove paz no estabilidade hodi kontribui ba dezemvolvimentu rai laran.
joven sira uza tum-tum halai helau Dili laran hodi komemora loron restausaun independénsia ba dala-24, 20 Maiu 2026. Foto/Zita Menezes
Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernanda Lay subliña diskursu Prezidente Repúblika José Ramos-Horta iha komemorasaun restaurasaun indepedénsia importante tebes, liuliu ba joventude sira, tanba Timor-Leste nian restaurasaun indepedénsia iha tinan 24, Timor-Leste mós hanesan joven iha país ASEAN nian.
“Ne’ebé dezafiu boot ba ita Timor-Leste, tama iha ASEAN, ne’e mak ha’u husu liuliu ba joven sira para aprende lingua no halo diplomasia iha ASEAN rasik, ohin Prezidente Repúblika hato’o kataksai membru ASEAN ita iha dezafiu mais oinsá bele haree oportunidade entre dezafiu sira,” PPN Maria Fernanda Lay haktuir ba jornalista sira iha Tasi-tolu, Kuarta (20/05/2026).
PPN husu joventude sira atu aprende lingua barak iha matenek hodi bele buka oportunidade seluk para Timor-Leste bele partilla esperiénsia Timor-Leste nian iha momentu ida-ne’e ho paizes ASEAN ninian. Ne’ebé ho mundu iha problema bara-barak espera katak Timor-Leste iha situasaun ho Indonézia pasifiku bele fó benefisiu dezemvolvimentu ba Timor-Leste.
Advertisement
“Mensajen ha’u nian ba joventude sira, baku malu ita la manan buat ida sé bele promove paz entre ita nian populasaun sira hanesan meiu komunikasaun di’ak ida entre joven para ita iha estabilidade politiká para bele dezemvolve Timor-Leste ekonomikamente iha nasau ASEAN nian,”nia tenik.
Maria Fernanda Lay esplika husi tema “Hamutuk Ita Sei Harii Pátra Ida Ne’ebé Justu, Inkluzivu no Reziliénte Liután” ida-ne’e signifiká bolu ema hotu hamutuk. Bele iha eleisaun partidu keta-ketak mais iha finalidade estadu nian ita tenke hamutuk atu promove dezenvolvimentu ekonomikamente ne’e mak estadu liuliu IX Governu ida-ne’e, buka hela meius oinsá buka tan rekursu ba rai ida-ne’e para labele iha fundu petroliferu de’it mais iha gas nomós inklui greater sunrise.
Nia afirma laiha membru país ida mak la infrenta problema, Timor-Leste iha probelma maibé bele rezolve, saida mak seidauk di’ak hamutuk hadi’a, povu sei sofre hela ne’ebé tenke rezolve problema ne’ebé povu infrenta.