Justisa & Krime

Justisa Indonézia Tenke Buka Tuir Fujitivu Kalumban Mali Subar iha Timor-Leste

Published

on

Hatutan.com, (21 Maiu 2026), Díli– Prezidente Tribunál Rekursu (PTR), Afonso Carmona, husu bá  Justisa Indonézia atu buka tuir fujitivu Kalumban Mali  husi Indonézia, ne’ebé halai husi  justisa mai subar iha Timor-Leste to’o deskonfia falsifika dokumentu hodi hetan nasionalidade Timoroan ho naran  Leonardo Benigno Tilman.

Lee Mós: Kazu Fujitivu Kalumban Mali, PGR Konfirma Iha ona Prokuradór Titulár Nia Liman

Prezidente Tribunál Rekursu (PTR), Afonso Carmona. Foto/Marcelino Tomae

Prezidente Tribunál Rekursu, Afonso Carmona, hateten bá  Jornalista sira iha edifísiu   Supermu Tribunál Justisa (STJ), Colmera, Díli, Kinta (21/05/2026),  hateten  Estadu Timor-Leste bele haruka fila fujitivu Kalumban Mali banhira autoridade judisiál Indonézia hato’o pedidu ofisiál bá Timor-Leste.

“Ita bele haruka fila fujitivu Kalumban Mali bainhira Justisa Indonézia husu ita, tanba liga ho nasionalista, tenke provoka atu foti sira nia ema ne’e,  tanba sira nia ema iha Timor sira nia lei tenke tuir,  ne’ebé ha’u hanoin iha lei ne’e nasaun rua ne’e kauze atu hanesan, tanba ne’e maka ha’u dehan sei  iha  ona prosesu judisiál, entaun ne’e  sei la’o hela,” PTR Afonso Carmona hateten.

Advertisement

Nia dehan prosesu bá    fujitivu ida  tenke tuir mekanizmu legál no relasaun entre nasaun rua ne’ebé iha kooperasaun judisiál.

“Ha’u hanoin Ministériu Justisa elabora  ona  lei Estradisaun ne’e,  ne’ebé sei iha prosesu ida,  ita bele prosesa kazu fujitivu Kalumban Mali iha ne’e tanba prinsípiu territórial,  importante sira nia ema akompaña,” nia dehan.

Nia afirma, tanba prosesu iha Justisa Timor-Leste liu-husi tribunál foti desizaun mós respeita umanidade no igualdade, se fujitivu Kalumban Mali halai husi  Justisa Indonézia  tanba kriminozu ka korruptor bazeia bá   prinsipiu territórial tenke  prosesu iha Justisa Timor.

“Maibé Indonézia  maka tenke buka tuir sira nia ema tuir prinsípiu nasionalista ne’e,  ne’ebé sei kazu ne’e iha tribunál, ita sei haree prosesu justisa la’o ne’e oinsá, ida-ne’e maka importante,” nia dehan.

Nia subliña, tanba ne’e haree bá Estradisaun ne’ebé Konstitusaun RDTL prevé ho  prinsípiu sira seluk ne’ebé direitu umanu adopta ne’e.

Advertisement

Molok ne’e, Prezidente Repúblika José Ramos Horta hateten  ezije entrega fila fali fujitivu Kalumban Mali ne’ebé halai husi justisa iha Timor Osidental ka Nusa Tenggara Timur (NTT)-Indonézia mai subar iha Timor-Leste to’o deskofnia falsifika dokumentu hodi hetan nasionalidade Timoroan ho naran Leonardo Benigno Tilman hanesan Bobonaro oan.

Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hato’o ezijensia  ne’e  hodi  responde bá Hatutan.com  kona-bá  Timor-Leste  Restaura Independensia bá tinan 24 ona maibé fujitivu balu liu-liu Kalumban Mali sei  subar iha iha Timor-Leste.

Xefe Estadu  Timor-Leste ne’e afirma fujitivu Kalumban Mali alias Leonardo Benigno Tilman ne’e, nia  la   koñese ka la hatene  maka sé,  maibé sei iha ema ruma hela iha territóriu ho ilegál,  ne’e iha  Polísia Sientífiku Ivestigasaun Kriminál (PCIC-sigla Portugés) no Polísia Nasionál Timor-Leste nia liman,  katak tenke kaptura  Fujitvu  husi Indonézia ne’e bá sulan iha  prizaun Bekora, ho hodi hein julgamentu.

“Ha’u la hatene sése loloos maka hela iha ne’e, sé fujitivu ne’e halai husi Justisa Indonézia tenke bá kaer hodi deporta fila fali,  ha’u la hatene nia krime saída, maibé  sé nia komete krime iha Indonézia ita la bele  simu entrega fali  bá Justisa Indonézia,” PR Horta hateten hafoin remata selebrasaun Restaurasaun Independensia Timor-Leste  bá  tinan 24 iha Tasi tolu Kinta (20/05/2026)

Kona-bá fujitivu Kalumban Mali halo asaun karidade hamutuk ho PR Horta,  ihá Hospitál Nasionál Guidu Valadares (HNGV),  Xefe Estadu ne’e konfirma katak,  empreza  balun  maka apoia uitoan, iha asaun karidade ne’e.

Advertisement

“Maibé ha’u la hatene nia ne’e sé, dala ruma ema ida ka rua , ha’u la hatene ne’e sé, maibé buat ne’ebé nia oferese ka ajuda ne’e, la bale buat ida buat  uitoan de’it,  foin bele to’o US$100, depois fó  uitoan de’it sira ko’alia kedas, katak ha’u maka fó, ne’ebé  ha’u la hatene, sé maka fó,” PR Horta hateten.

Fó hanoin tan  fali katak iha Kuarta, 05 fulan-Juñu tinan 2023,  hale’u tuku 16:00 Otl, PCIC  halo kapturasaun no detensaun ba  fujitivu Kalumban Mali  iha nia rezidénsia Fomento, Díli.

Autoridade PCIC kaptura no detein fujitivu Kalumban Mali relasiona ho informasaun katak nia kaer ilegalmente dokumentu sidadania Timor nian  hodi troka nia naran ba  Leonardo Benigno Tilman husi Munisípiu Bobonaro.

Iha detensaun no kapturasaun ne’e, PCIC asegura dokumentu importante sira hosi Kalumban Mali alias Leonardo Benigno Tilman, hanesan sertidaun Nascimento ne’ebé deskonfia atribui  husi indivíduu balu iha Ministériu Justisa Timor-Leste, Billete Identidade Timor-Leste no sertidaun kazamentu husi Parókia ida ne’ebé hola parte iha Arkidioseze Metropolitana Díli.

Fujitivu Kalumban Mali nia orijen husi Lamaknen, Postu Administrativu Atambua, Provínsia Kupang, Timor Osidentál ka NTT (Nusa Tengara Timur).

Advertisement

Jornalista: Marcelino Tomae

 

 

Advertisement

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version