“Se ita la halo agora, ha’u la fiar, bele halo iha 2027, ha’u la fiar 2027 Prezidente Repúblika foun ruma mai ho governu preokupadu ka hakarak halo Supremu Tribunál Justisa,” dehan PR Horta.
Nia afirma, tanba ne’e mak momentu tinan ida ne’e mak desizivu duni, ne’eduni agradese ba ita boot sira hotu-hotu nia esforsu, mais tarde liu mak fulan Novembru tenke inagura Supremu Tribunál Justisa.
“Mais razaun ruma la konsege halo, entaun ha’u nia konsiénsia hateten, ha’u halo buat sira ne’e hotu, maibé lalika mai ko’alia ho ha’u halo buat ruma iha entre Janeiru ka Maiu 2027, tanba ha’u sei la halo. Tanba ha’u la’ós halo hanesan ema seluk halo, bainhira fim mandatu ona halo buat oi-oin balun la kumpri tan lei, halo rekrutamentu labele ona tanba lei hatete labele ona, fulan-neen bainhira eleisaun konvoka tiha ona, labele halo kompromisu seluk, imi labele halo kontratu foun,” Xefe Estadu hatutan.
“Tanba ne’e mak ha’u hateten, ita estabelese, no ha’u agradese Prezidente Tribunál Rekursu servisu badinas, ho Doutor Avelino Coelho ho kolega sira komisaun rekrutamentu, juis sira hotu-hotu, hamutuk ho governu avansa ho ida ne’e ida ne’e la para”, PR agradese.
Advertisement
Iha fatin hanesan, Prezidente Tribunál Rekursu, Afonso Carmona, hato’o bem-vindu ba Prezidente Repúblika iha vizita ofisiál ida-ne’e ba fatin rehabilitasaun edifisiu ne’ebé sei prepara atu sai sede ba Supremu Tribunal Justisa
Vizita ida-ne’e iha signifikadu importante tebes ba setor judisiáriu no ba dezenvolvimentu Estadu Direitu Demokrátika Timor-Leste. Prezensa Sua Excelénsia Prezidente Repúblika hatudu apoiu no atensaun boot Estadu nian ba fortalecimentu instituisaun judisiáriu sira.
“Instalasaun Supremu Tribunal Justisa nu’udar mehi nasional ida neʼebé durante tempu naruk povu Timor-Leste hein hela. Ho realizasaun projetu ida-ne’e, ita hakbesik liu tan ba implementasaun kompleta estrutura judisiáriu neʼebé prevee iha Konstituisaun Repúblika”, PTR Afonso Carmona afirma.
Nia hatutan, Supremu Tribunal Justisa sei desempeña papel estratéjiku ida atu garante supremasia lei, uniformidade interpretasaun jurídika no independénsia poder judisiáriu.
“Tanba ne’e, preparasaun infraestrutura no kondisaun servisu neʼebé dignu sai nesesidade fundamental ida. Ha’u mos hakarak hato’o agradese ba Governu, parseiru institusional no entidade hotu ne’ebé kontribui iha prosesu rehabilitasaun edifisiu ida-ne’e”, Prezidente Tribunál hateten.
Advertisement
Kontribuisaun sira-ne’e demonstra katak dezenvolvimentu sistema justisa presiza servisu hamutuk no responsabilidade komún.
“Iha oportunidade ida-ne’e, ha’u reafirma katak Tribunal Rekursu sei kontinua empenha-an atu prepara rekursu umanu, mekanismu administrativu no kapasidade institusionál sira atu futuramente Supremu Tribunal Justisa bele hala’o nia knaar ho efisiénsia, independénsia no integridade. Ikus liu, ha’u espera katak projetu ida-ne’e bele sai símbolu ida ba maturidade sistema judisiáriu Timor-Leste no haforsa konfiansa povu nian ba instituisaun justisa”, dehan Afonso Carmona.
Prezidente Tribunál Rekursu hateten, instalasaun Supremu Tribunal Justisa bele lao ho di’ak no responde ba esperansa povu nian.
“Ha’u mos hakarak hato’o apresiasaun ba tekniku, engenheiru, traballador no entidade hotu ne’e iha kontribui iha rehabilitasaun edifistu ida-ne’e. Servisu neʼebé halo ohin sei sai patriménit importante ba gerasaun sira ifia futuru”, PTR Afonso Carmona afirma.
Juiz primeira klase iha nain-haat, Juiz estagiáriu hamutuk-12. Sira ne’ebé tuir hela formasaun hamutuk-14. Ofisiál justisa hamutuk-154 no funsionáriu públiku sira hamutuk-200.
Kazu iha Tribunál Rekursu hamutuk-76 ne’ebé sei pendente no iha Tribunál Muníspiu sira hamutuk-4354 ne’ebé sei pendente hela.
Komisaun ba rekrutamentu Juiz sira ba iha Supremu Tribunál ezizte tiha ona no komesa halao servisu ho di’ak tebes involve husi representante Prezidente RDTL no Parlamentu Nasional.
“Ha’u espera katak ho apoiu másimu husi Guvernu hodi halo instalasaun Supremo Tribunal Justisa, sistema justisa iha Timor-Leste sei sai tan forte, transparente no asesível ba ema hotu, hodi protnove dame, estabilidade no justisa sosial iha nasaun ida-ne’e”, Prezidente Tribunál Rekursu Afonso Carmona informa.
Labele Foti Desizaun Tuir Interese Partidu Ka Família
Advertisement
“Tanba justisa halo esforsu 100% loos, embora ita hatene ser humanu ne’e ser humanu, AI karik bele halo buat hotu-hotu loos karik ita lahatene, Nai Maromak buat hotu loos, mais ita hotu-hotu nu’udar ema meiu boot ida bele halo nia diagnostiku atu halo desizaun boot ida kuandu halo tratamentu sala ema moras liu tan ka mate ne’e fator humanu,” Prezidente Repúblika José Ramos Horta hatutan.
Ne’e duni ema ida ba Tribunál nia tenke iha kondisaun hotu-hotu ne’ebé proteje nia enkuantu sei inosente, tanba seidauk iha desizaun ultima Instansia maibé kondena nia sai inosente, ida-ne’e la’os problema Timor de’it maibé akompaña situasaun mundu ne’e barak.
“Supremu Tribunál Justisa la’ós halimar, ema nia vida no ema nia dignidade, ema nia interese ema nia família. Justisa tenke máximu loos, tanba ne’e Supremu Tribunál Justisa tinan 25 liu tiha tenke halo, labele iha presaun polítiku, labele iha partidarizasaun, juiz sira labele hanoin ba kor partidariu, família ka saida labele,”‘ Ramos Horta informa.
“Tanba iha kazu balun akontese Tribunál Rekursu halo desizaun balun ha’u la komprende kazu balun Tribunál Distrital Primeira Instansia halo dala-tolu ba to’o rekursu depois desizaun komfirma, derepenti tinan rua liu tiha Tribunál muda fali desizaun halo tiha ona desizaun dala tolu ka dala rua eipah ne’e saida mak ne’e”, PR Horta preukupa.
Prezidente Repúblika José Ramos Horta, la’ós kestiona kapasidade Juiz pergunta mak sé buat ruma polítika tama karik iha laran derepenti muda tiha desizaun ne’ebé uluk halo tiha ona.
“Ha’u lahatene kazu, ha’u rona ida ne’e ema ko’alia no seluk tan karik iha,” Prezidente Repúblika hateten.