Hatutan.com, (21 Setembru 2021), Díli—Conselho de Imprensa de Timor Leste (CI) hamutuk ho Centro Nasional Chega (CNC), tersa (21/09/2021), hatuur hikas plaka Liberdade Imprensa iha Rotunda Proklamadór Francisco Xavier do Amaral, Díli.
Plaka ne’e asina diretamente hosi reprezentante Sekretáriu Jerál Nasoins Unidas nian iha Timor Leste iha tinan 2002, Sergio Viera de Melo (matebian ona) hodi konsagra avenida Liberdade Imprensa hosi rotunda eis Merkadu Antiga, Caicoli to’o terminal Becora, Díli.
Laureadu Nobel ba Pás 1996, José Ramos-Horta foto hamutuk ho Vise-Ministru Administrasaun Estatál, Lino de Jesus Torezão ho dirijente CI no CNC. Foto/Hatutan.com
Estadu Timor Leste rekoñese partisipasaun jornalista sira nian iha prosesu luta ba ukun rasik aan no rekoñesimentu Avenida Liberdade Imprensa ida-ne’e fó onra ba jornalista na’in 10 ne’ebé mate tanba defende liberdade imprensa no liberdade espresaun iha Timor-Leste.
“Ita atinzi mehi boot ida ne’e tamba kontribuisaun ema hotu nian. iha nasaun ne’ebé de’it, uainhira post konflitu sempre iha justisa tranzitóriu ne’ebé iha mós komponente reparasaun ne’ebé sei halo ho memorizasaun hodi kompensa vítima sira nu’udar rekoñesimentu,” diretór ezekutivu CNC, Hugo Maria Fernandes hatetne lia nia palestra.
Advertisement
“Ita selebra asaun memorializasaun ida-ne’e, atu hatudu katak ita dignifika, valoriza no fó rekoñesimentu ba sira-nia kontribuisaun ba ita-nia nasaun. Ida seluk mak liu husi asaun ida ne’e nu’udar sentidu solidariedade ba sira nia família ne’ebé sira husik hela tanba luta ba lia-loos.” Membru CI periodu 2016-2020 ne’e hateten.
Iha fatin hanesan, Vise-Ministru Administrasaun Estatál, Lino de Jesus Torezão hateten Avenida Liberdade Imprensa no Avenida sira seluk iha sidade urbana Díli regula ho rezolusaun Governu númeru 42, 2015 ne’ebé legálmente iha dekretu lei númeru 29/2016, ko’alia kona-ba naran armamentu ka Estrada ho naran ba uma. Alem de ida ne’e, iha Artigu 3 dekretu lei 29, 2019 ko’alia kona-ba tipu arrolamentu hat mak hanesan Avenida, Rua, Travessa no Beco.
Mudansa ba naran sira ne’ebé eziste iha sidade urbana bazeia ba dekretu lei no regulamentu sira ne’ebé iha. Avenida Liberdade Imprensa bele iha fali mudansa bazeia akordu ruma husi parte hotu.
“Aban bainrua sei iha mudansa ruma ho fatin sira ne’e, Ministériu Administrasaun Estatál sei haree didi’ak no ko’alia ho instituisaun relevante ne’ebé mak iha kompeténsia atu hola desizaun,” Vise-Ministru, Lino de Jesus Torezão hateten.
Horta husu Governu haktuir saida maka estabelese ona
Advertisement
Iha biban hanesan, Premiadu Nobel ba Pás 1996, José Ramos-Horta , husu Governu atu tau hikas Avenida Liberdade Imprensa tuir saida mak antes ne’e estabelese ona.
Tuir Ramos-Horta, liberdade imprensa iha rai ida-ne’e refleta ho Timor-oan nia istória luta ba ukun rasik an. Jornalista barak mate tamba defende Liberdade ema Timor-oan nian.
“Ita nia sosiedade labele haluhan jornalista sira ne’ebé kontribui ba ita nia liberdade. Kontribui maka’as ba mobiliza opiniaun públiku mundiál. Tamba ne’e, Avenida ida-ne’e lori mensajen permanente kona-ba Liberdade Imprensa no Liberdade Espresaun,” Ramos-Horta afirma.
Hafoin lansamentu ba plaka avenida liberdade imprensa kontinua ho marxa liberdade imprensa husi Rotunda Francisco Xavier do Amaral ba to’o iha terminal Becora, Suku Camea, Aldeia Anin-fuik. (bit)