Saúde

Hamoos Uma Ninin, Kontribui Redús Kazu Dengue

Published

on

Hatutan.com, (08 Fevereiru 2022), Díli-Númeru kazu dengue loron ba loron kontinua aumenta iha Timor-Leste. Tuir dadus husi Ministériu Saúde iha loron 07 fulan-Fevereiru ne’e, rejista kazu dengue hamutuk 1.705 no kumulativu óbitu (ema mate ho dengue) na’in-28.

Notísia iha Relasaun: Ema Mate ho Dengue 22, MS Kontinua Halo Medida Prevensaun

Pasiente Dengue iha Vera Cruz, Díli, 14 Janeiru 2022. Foto/Hatutan.com

Atu redús númeru kazu dengue iha Timor-Leste,  Ministériu Saúde apelu ba komunidade hotu iha territóriu nasionál atu kontinua halo limpeza jerál no hamoos uma ninin loron-loron.

Númeru kazu dengue iha Munisípiu Díli nafatin rejista hu númeru aas ho  total 1.117, Manatuto 120, Ermera 77, Baucau 78, Manufahi 70, Covalima 63, Liquiça 32, Bobonaro 26, Viqueque 28, Lautem 35, Aileu 33, Ainaro 23 no RAEO iha kazu 3 (tolu).

Advertisement

Iha klasifikasaun ba kazu dengue hanesan dengue Fever (DF) ho total kazu 963, Dengue Hermorrhagic Fever (DHF) kazu 74 no dengue Shock Syndrome (DSS) total kazu 80.

Ministra Saúde, Odete Belo ba Jornalista sira iha Novo Turismo, Lecidere, Dili, Tersa (08/02/2022), hateten, atu prevene susuk aedesaegypti moris no tata komunidade sira hodi hada’et virus dengue, komunidade sira tenke halo limpeza iha sira nia hela fatin hodi oho susuk aedesaegyptia tamba bainhira susuk ne’e la tata komunidade sira automatikamente virus dengue ne’e la da’et no komunidade sira livre husi moras dengue.

Nia afirma, molok pesoál saúde sira ba halo fumigasaun no tau abate ba tanke komunidade sira tenke halo asaun dahuluk prevensaun nian, liu husi limpeza atu nune’e susuk labele subar iha ai-tahan okos, lata mamuk inklui roda aat sira.

Oras ne’e Ministériu Saúde halo hela distribuisaun ba abate no kontinua ho fumigasaun ba fatin sira ne’ebé konsidera risku ba dengue, atu nune’e, bele asegura komunidade livre husi dengue.

Dengue nu’udar moras hanesan flu ne’ebé hada’et husi susuk Aedes ne’ebé infetadu ona ho virus dengue nian bainhira tata ema. Susuk Aedes tata durante loron de’it. Susuk ne’e tata hahú makaas no beibeik oras rua depois loron-matan sa’e no oras rua molok loron-matan tun.

Advertisement

Tuir orientasaun husi Organizasaun Saúde Mundial (OMS) nian katak atu prevene susuk nia tata no livre husi moras dengue maka tenke halo tuir pratika hirak tuir mai ne’e, hanesan;

Uza ka kose repelente susuk nian durante tempu loron,  uza aerosol susuk nian, bobinas susuk (tiga roda) no vaporizador sira, toba iha moskiteiru laran maske iha tempu loron, uza rede ba janela no odamatan, atu nune’e, bele prevene susuk hodi tama uma laran no hatais kalsa/faru liman naruk ho kór ne’ebé nabilan

 Jornalista: Vito Salvador

 

Advertisement

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version