Maske forma tiha hodi han tempu naruk trata dokumentu sira-ne’e, maibé la sertamente tenke foti kedas rezultadu ka dokumentu sira ne’ebé mak trata. Maibé tenke hein to’o loron rua ka tolu atu bele hetan sira-nia dokumentu orijinál hanesan BI, Sertidaun RDTL, Sertidaun Kazamntu no Sertidaun Óbitu.
Advertisement
“Ha’u sente triste tamba ami mai desde hosi dader to’o agora maibe sedauk iha atendementu ne’ebe di’ak ba ami. Dalaruma ami mai hatama tiha dokumentu hotu no funsionáriu sira haruka ami mai tuir data ne’ebe sira fó, maibe baihira ami mai to’o tiha ne’e sira haruka fali ami fila e dehan aban mak ami mai fali. Nune’e, aban fali ami mai sira dehan aban tan. Triste tebes tanba ami mai forma habai an deit iha loron laran no dalaruma ami tahan kabun hodi hein to’o lokraik maibe la iha rezultadu,” Petronila dos Reis, abitante ida ne’ebé trata nia dokumentu iha Edifísiu Diresaun Munisipál Konservatóriu Servisu Rejistu Notariadu Díli haktuir bá Hatutan.com.
Iha fatin hanesan Marcelina José Ximenes, hato’o mós nia laran susar tanba dalaruma mai forma de’it no hein de’it iha loron manas laran dalaruma to’o loron rua tolu hanesan ne’e maibe rezultadu laiha.
“Dalaruma funsionáriu sira haruka ami hein, maibe ami hein to’o lokraik nafatin nia resultadu laiha, no ami mai sira haruka fila dehan, aban mak ami bele mai fali, maibe nafatin hanesan ne’e de’it no la iha nia rezultadu,” Marcelina José Ximenes haktuir.
Forma hodi trata dokumentu hanesna BI ho Sertidaun RDTL ho Sertidaun óbito. Foto/Dirce Sandra da Costa Gomes
Marcelina José Ximenes nu’udár estudante ida e husu ba parte kompetente atu haree no rezolve lalais problema sira hanesan ne’e tanba difikulta tebes povu atu bele trata sira-nia dokumentu sira.
Iha tinan 2021, problema ne’ebé prezudika atendimentu tarde no halo abitante sira ofrma naruk tanba mákina Fargo ne’ebé prodús no imprime BI seluk avaria hotu no hela ida de’it mak funsiona hodi fasilita atendimentu.
Advertisement
Bainhira mákina ne’e manas, maka atendimentu tenke pauza (deskansa) oras balun atu la bele evita mákina ne’e avaria total no ema hotu iha Díli laran labele trata ona BI tanba susar tebes atu halo manutensaun.
Relasiona ho situasaun ne’e, Konservatóriu Servisu Rejistu Notariadu Díli hato’o ona pedidu bá Ministériu Justisa liuhusi Servisu Notariadu Nasionál, maibé seidauk iha solusaun tanba osan bá kapitál menór laiha.
Iha Sesta, 13 fulan-Maiu 2022, Hatutan.com halo konfirmasaun ho Ministru Justisa (MJ), Tiágo Amaral Sarmento, atu bele rezolve situasaun ne’e no iha loron ne’ebá duni, Ministru Justisa fó ona orientasaun bá kargu xefia iha diresaun sira, hodi buka tuir fatór saida mak prejudika bá mákina prodús ho ekipamentu sira servisu imprime ba Sertidaun RDTL ne’e avaria.
“Ha’u bolu ona sira, ami reuniaun tiha mak foin fó hatene. Ohin ha’u halo alerta kedas, bolu sira, reuniaun tiha mak foin hatene, problema nia hun ne’e saida,” Ministru Justisa, Tiágo Sarmento hateten hateten iha momentu ne’ebá.
Advertisement
Tuir dadus husi Diresaun Munisipál Konservatóriu Servisu Rejistu Notariadu Díli iha tinan 2021 atribui ona Sertidaun Moris nian, Sertidaun Kazamentu, Sertidaun Óbitu no ratifikasaun bá ema hamutuk 4.214 no iha tinan 2022 iha primeiru trimester atribui bá ema hamutuk 2.086.
Atribuisaun BI iha tinan 2021 bá ema hamutuk 12.780 no iha tinan 2022 hahú iha fulan-Janeiru to’o fulan Marsu ne’e, atribui ona bá ema hamutuk 9.902.