Saúde

Ema ho HIV/SIDA 400-resin Halai hosi Tratamentu

Published

on

Hatutan.com, (19 Marsu 2024), DíliPasiente Human Immunodeficiency Virus no Acquired Immune Deficiency (HIV/SIDA, sigla portugés) hamutuk 400-resin halai hosi tratamentu saúde.

Lee Mós: Timor-Leste Rejista Ema ho HIV/SIDA 2006

Foto/Espesiál

Dadus hosi Ministeriu Saúde ( MS ) kona-bá kazu akumulativu  HIV/SIDA hosi tinan 2003 to’o 2023, rejista pasiente infetadu HIV/SIDA ka ema ho HIV/SIDA hamutuk 2006. Hosi numeru ne’e, na’in- 400-resin mak abandona tratamentu iha sentru saúde no 1000- resin kontinua halo tratamentu.

Tékniku Superiór Promosaun Prevensaun no Komunikasaun  INCSIDA I.P, Silvestre da Costa Sarmento, informa dadús ne’ebe INCSIDA I.P rejista ema ho HIV/SIDA na’in- 300 mak lakon ona vida.

Advertisement

“Iha fatór  lubuk ne’ebe sai nu’udár kontribuisaun bá pasiente sira hodi halai sai hosi tratamentu mak hanesan, distansia uma dook husi sentru saúde, fatór ekonómika mak hanesan persija osan transporte, laiha informasaun kona-bá HIV/SIDA tanba ema ne’ebé afetadu HIV/SIDA bainhira positivu ona mak sei labele kura durante moris tomak,” Silvestre da Costa Sarmento,  hateten bá jornalista sira  hafoin semináriu kona-bá prevensaun HIV/SIDA, Tersa ( 19/03/2024).

INCSIDA konsidera ema afetadu sira ne’ebe halai sai hosi sistema saúde ne’e lori risku ba komunidade sira seluk, tanba bele afeita mós bá ema seluk, ho nune’e numeru ema ho HIV/SIDA aumenta.

Hosi parte INCSIDA servisu hamutuk ho parte relevante sira, no autoridade lokal hodi kontinua halo sensibilizasaun informasaun bâ komunidade sira hodi kontinua hasa’e sira-nia koñesimentu no konsiensia bá moris saudável.

Koordenador Servisu Saúde Munisípiu Díli, Egidio de C. F. Pinto, hateten 44% stigma diskriminasaun bá pasiente HIV/SIDA mai husi pesoal saúde, tanba ne’e servisu saúde munisípiu Díli kontinua husu bá pesoal saúde sira atu labele halo diskriminasaun hasoru pasiente HIV/SIDA tanba ne’e bele afeta bá sira lakohi mai halo tratamentu.

Esforsu ne’ebe Servisu Saúde Munisīpiu Díli halo dau-daun mak halo expansaun fatin tratamentu HIV/SIDA bá sentru saúde sira seluk mak hanesan, kliníka  Bairru-Pité, Sentru Saúde Formoza, Klínika Comoro,  Sentru kliníka Vera Cruz, Sentru Klínika Becora no Sentru Kliníka Metinaro, hodi nun’e, bele ajuda fó bá pasiente HIV/SIDA.

Advertisement

Jornalista: Leopoldina de Carvalho

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version