Ekonomia

Ramos-Horta Promulga Ona OJE 2025 Billaun $2,6

Published

on

Hatutan.com, (25 Novembru 2024), Díli– Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, Segunda (25/11/2024),  promulga ona Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2025 ho montante billlaun $2,6.

Lee Mós: Prezidente Repúblika Simu Ona OJE 2025 Billaun $2,6

Hafoin hasoru malu ho PPN Maria Fernanda Lai iha Pálasiu Prezidensiál, Segunda (25/11/2024). Ramos-Horta deklara promulga OJE 2025 ho montante billaun $2,6. Foto/Elio dos Santos da Costa

“Ohin dader, ha’u simu Prezidente Parlamentu Nasionál, Maria Fernanda Lay entrega bá ha’u Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2025, ha’u promulga tiha ona, tanba fulan hira nia laran ha’u simu tiha kópia ida, no ha’u estuda kle’ur tiha ona ne’ebé laiha problema konstitusionál ho FRETILIN ho PLP vota kontra la hatene tanbasá, maibé ha’u fiar la’ós kestaun konstitusionál, purtantu fulan ida nia laran mais menus ha’u simu tiha ona estuda kle’ur tiha ona ne’e duni ohin kedas ha’u promulga,” Prezidenti Reúblika Jose Ramos-Horta  informa bá jornalista sira  hafoin halo vizita bá Konventu Madre Alma iha Bebonuk, Díli.

Xefé Estadu ne’e hateten nian parte  ladún konkorda Governu seida’uk halo reforma maka’as tanba Primeiru-Ministru mós preokupadu ida-ne’e,  tanba instituisaun públika ne’e barak demais iha Timor-Leste.

Advertisement

“Ha’u espera 2025 Governu estuda ne’e didi’ak tanba maun Xanana mós uluk hatete instituisaun públika barak demais, no barak la servisu, servisu saida, eletrisidade mate-moris, bee-maran, farmásia medikamentu sempre problema. Sira servisu saida,” Ramos-Horta kestiona.

Nia haktuir ne’e  kestaun Governasaun no Primeiru Ministru  mak tenke haree asuntu ne’e bá  oin. “Ha’u kompriende 2025 seida’uk, maibé durante 2025 devia estuda kle’an fali atu hamate tiha pelumenus 50% ka liu tán, rai ne’e kiik loos la presiza instituisaun públika. Ha’u espliká bá sira iha rai seluk instituisaun públika hanesan iha Portugál eletrisidade Portugál sira nia jestaun iha Portugál ne’e di’ak tebe-tebes, hatama osan bo’ot bá estadu,” Xefe Estadu afirma.

Tanba ne’e konseitu mosu hanesan institutu públika atu iha jestaun nia rasik, jestaun hanesan privadu nasaun  boboot iha mundu ne’e sira halo jestaun di’ak tebe-tebes, no hatama osan bo’ot. Eletrisidade Timor ne’e hatama osan saida at de’it, inkluidu Óspitál sira nia ekipamentu.

Prezidente Repúblika fó nia esperiénsia foin daudaun bá vizita Munisípiu  Baucau no doutor sira iha Baucau ne’e hatete tanba eletrisidade mate-moris ekipamentu Óspitál nian ne’ebé karun hetan estraga inklui iha Hospitál Nasionál Guidu Valadares (HNGV) mós nune’e, tanbasá mak Institutu Públika la hatene hadi’a, halo jestaun ne’e úniku.

“Mais prontu primeiru ha’u parabens bá  Prezidente Parlamentu Nasionál  Maria Fernanda Lay ne’e primeira vez Orsamentu Jerál Estadu  liu ho antes Dezembru tan ne’e primeira vez. Segundu parabens mós bá  Governu maiória totál ne’ebé partidu rua de’it mak vota kontra,”Nia Tenik.

Advertisement

Xefe Estadu Husu  Governu Hatudu Prestasaun

Prezidente Repúblika hateten atu tama daudaun ASEAN infrastrutura tenke aselera, tenke hadi’a eletrisidade, hadi’a telekomunikasaun, hadi’a estrada rurál sira no Primeiru Ministru promete, hanesan prióridade ida 2025 estrada rurál, estrada nasionál remata hadi’a no tenke halo mós estrada rurál ne’ebé sei falta.

“Hadi’a bee-moos, purtantu infraestrutura bo’ot tebe-tebes iha 2025-2027 Governu tenke tau duni osan. Klaru, sefose ha’u mak deside ha’u bele halo buat ruma oin seluk tau osan apoiu liu-liu osan tau b haree oinsá ideias tau ba ásetór privadu, agrikultura, maibé liu husi banku BNCTL tau osan kapitál BNCTL, BNCTL bele fó empresta osan bá agrikultura ho funan kaman tebe-tebes,” Ramos-Horta afirma tan.

Nia fó hanoin  oinsá mak deside atu tau orsamentu bo’ot ba rekuperasaun plantasaun kafé, aumenta kultura kafé, aumenta kultura kakau no buat seluk tán.

“Mais ita haree orsamentu ne’ebé tau prióridade ne’ebé Governu hili ne’e mós loos tanba ita nia infraestrutura nasionál sei iha problema, ekonómia la’o, agrikultura la’o tenke iha estrada, labele tau de’it osan ba agrikultura iha zona rurál depois estrada bá zona rurál laiha, entaun populasaun ho difikuldade atu komersializasaun sira nia produtu,” nia hateten.

Advertisement

Jornalista Estajiária : Zita Menezes

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version