Edukasaun

FRETILIN Konsidera Problema Barak iha Setór Edukasaun

Published

on

Hatutan.com (20 Janeiru 2025), Díli-Bankada Parlamentár FRETILIN, Segunda (20/01/2025), afirma sira-nia deklarasaun polítika hodi  kestiona setór  edukasaun iha Timor-Leste ne’ebé sira haree iha  krize  nian laran.

Lee Mós: Bankada FRETILIN Kontinua Preokupa Problema iha Setór Edukasaun

Kondisaun Eskola Ensinu Báziku Sentral (EBC), Sagrado Coração de Jesus, Aitutu Rina, Postu Administrativu Hatubuilico, Munisípiu Ainaro. Foto/Espesiál

Membru Bankada FRETILIN Sancia Paixão Bano  ne’ebé hkatuir deklarasaun polítika  Bankada FRETILIN nian iha plenária ne’e hateten  Edukasaun ne’e direitu Universál ida bá Timoroan hotu ne’ebé konsagra iha konstituisaun RDTL iha artigu 59, katák Estadu rekoñese no garante sidadaun hotu nian direitu bá edukasaun no kultura nune’e mós harii sistema ensinu báziku Universál, obrigatóriu tuir lei haruka.

Setór edukasaun ne’e importante tebes, liuhosi edukasaun mak bele liberta povu husi obskurentismu nian laran, povu bele hadi’a rasik ekonomia uma-kain nian no povu bele moris livre no dignu. Tamba ne’e Edukasaun tenke dezenvolve tuir konfisoins sósiu-ekonomiku Timo- Leste nian, atu hatán bá nesesidade interese povu nian hodi bele lori povu bá moris di’ak no sei rezolve bá problema moris loron-loron nian.

Advertisement

“Infelizmente IX Governu la tau atensaun másimu bá setór edukasaun no laiha interese atu dezenvolve setór edukasaun, hodi nune’e, povu nafatin iha obskurantismu nian laran tanba ne’e ami konsidera IX Governu ho intensionál hodi estraga kualidade da edukasaun iha Timor-Leste,”  membru PN Sancia Paixão Bano haktuir deklarasaun polítika Bankada FRETILIN nian.

Bankada FRETILIN haktuir edifísiu eskola barak mak tuan ona no sei uza nafatin edifísiu Indonéziu nian tamba ne’e governu tenke fó atensaun bá edifísiu sira ne’e, fasilidade eskola kontinua aat bá bei-beik, biblioteka laiha, laboratorium laiha difikulta estudante sira atu halo prátika, meja no kadeira la sufisiente no bee no saneamentu ladi’ak.

Tuir dadus komisaun funsaun públiku katák númeru funsionáriu reforma hamutuk 5017 husi totál funsionáriu reformadu ida-ne’e profesór mak barak liu, hamutuk 3026 mak sei reforma iha tinan 2025 nian laran. Signifika, profesór sei menus liu tán, tanba ne’e husu bá IX Governu atu bele aumenta forsa traballu bá iha edukasaun liuliu bá manorin sira mak IX Governu implementa projeto de resolução Nù 15/VI/1. Sobre a questão dos professores dos ensinos básico e sencundário contratados em 2023.

Parlamentu Nasional aprová iha 2024 hodi bele solusiona problema profesór kontratadu iha 2023 no fó ingresu espesiál bá  profesór kontratadu 2023 sira, atu nune’e, profesór sira ne’e bele fó fali aula bá estudantes sira iha eskola.

Tuir diploma ministerial nú.9/2021, 10 fulan-Marsu, Governu oferese bolsa ho tipu integral ka hakbi’it bá  estudante sira ne’ebé kategoria Inan-Aman laiha kbiit, hodi tulun kbiit-laek nian oan sira bele asesu bá universidade iha rai laran. Ho Diploma ministerial ida-ne’e mak fó espasu bá povu kbiit-laek nian oan sira bele asesu bá universidade no institutu sira iha rai-laran no benefisiáriu bá bolsa hakbi’it ne’e hamutuk 3030 estudante.

Advertisement

IX Governu ne’ebé lidera husi Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão kria diploma ministerial nú. 11/2024, loron 7 fulan-Fevreiru, hodi muda bolsa hakbiit bá bolsa parsial ne’e la justu no konsidera diploma ida-ne’e sei taka dalan ba povu kbiit-laek nian oan sira atu estudu iha universidade ka institutu sira iha rai laran.

“Politika IX governu nian mak sei hamenus dezigualdade no dezenvolve programa “lian ba lian laek sira” serake meus ida muda bolsa hakbi’it ba bolsa parsial ida ne’e mak dalan ba rezolve dezigualdade ka dezenvolve lian ba lian laek sira,” Deputada Sancia Paixão Bano afirma.

Bankada FRETILIN mós preokupa ho programa merenda eskolár Ministériu edukasaun tenke fó atensaun no tenke kontrola másimu maské orsamentu bá programa merenda eskolár ne’e husi Ministériu Administrasaun Estatál (MAE) mak halo transferénsia liuhusi PAM,  tamba jestaun bá merenda eskolár. 

Relasiona ho politika IX Governu nian hodi promete hodi hadi’a setór edukasaun durante  ukun ho nune’ Bankada FRETILIN hakarak hato’o husu bá parte Governu :

  • Ministra edukasaun dehan atu hadi’a merenda eskolar iha teretóriu ho nune’e mak ami husu bá IX Governu hadi’a merenda eskolar to’o ona iha ne’ebé mak eskola sira nafatin hasoru problema merenda eskolar liuliu bá jestaun merenda eskolar?
  • Politika Ministra edukasaun sei konstrui tan sala aula 1.000 iha tinan lima nia laran ho fazadamente, signifika kada tinan IX Governu sei konstrui sala de aula hamutuk 200 tamba IX Governu bele hato’o hela bá deputadu sira iha tinan 2024 halo ona sala de aula hira?

Tuir Bankada FRETILIN nian haree bá eviksaun ne’ebé mak IX Governu halo liuhusi SEATOU sobu komunidade nian hela fatin iha Díli laran ne’e fó marjen ladi’ak bá  kriansa sira, liuliu bá estudante sira tenke lakon sira nian estudu.

Iha sorin seluk Vise-Ministru Asuntu Parlamentár Adérito Hugo da Costa hatán bá preokupasaun Bankada FRETILIN hateten bá deklarasaun polítika Bankada FRETILIN nian sira-nia parte kontinua rejista kontinua husu fiskalizasaun ida kredivel liga ho dezemvolvimentu setór edukasaun, tuir perspetiva opozisaun nian ne’ebé di’ak perfeitu.

Advertisement

“Para ita bele hadi’a ita nian kualidade edukasaun iha Timor, kuandu  Governu tuir IX Governu nian programa Ministériu edukasaun komprimitiru atu eleva kualidade edukasaun iha Timor-Leste ho introdús ona medida ne’ebé IX Governu haree katák bele resolve kestaun kualidade profesór no kualidade estudante sira nian,” Vise-Ministru Asuntu Parlamentár Adérito Hugo da Costa hateten.

Nia hatutan Ministériu Edukasaun nafatin iha kompromisu eleva infraestrutura eskola sira aumenta sala aula no projetu la’o hela to’o iha 67 suku Deputadu sira fiskalizasaun halo didi’ak haree iha terrenu ho faktu sira.

 Jornalista Estajiária : Zita Menezes

Advertisement

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version