Nasionál

Abertura Segunda Lejislativa iha Sesta Lejislatura, Fernanda Lay Agradese Entidade Hotu-hotu

Published

on

Hatutan.com, (16 Setembru 2024), Dilí—Durante serimónia solene abertura Segunda lejislatiba iha sesta Lejislatura, Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernanda Lay agradese bá entidade hotu-hotu liuliu alta entidade Estadu nian ho deputadu sira ne’ebé partisipa ativu iha eventu istóriku sira hodi simu vizita importante sira iha tinan ida-ne’e.

“Bainhira hahú tinan Parlamentár foun ida-ne’e, bá dahuluk nesesariamente, agradesimentu kle’an tanba foin lalais ne’e ita-nia rain sai hanesan palku bá eventu istóriku sira ne’ebé merese rekoñesimentu lu’an liu,” Fernanda Lay hateten iha PN, Segunda (16/09/2024).

Lee Mós: PN Lejislatura Da-Neen Simu Naha-todan Hodi Responde Ezijénsia Povu

Advertisement

Prezidente PN ne’e husu permisaun atu hato’o nia parabéns sinseru bá deputadu sira hotu, bá sekretáriu jerál no funsionáriu sira hotu PN nian ne’ebé involve bá akollimentu ezemplár ne’ebé fó bá kompatriota foun, Antonio Guterres, Sekretáriu-Jerál Organizasaun Nasaun Unidas (ONU) nian.

Nune’e mós, hato’o parabéns bá Prezidente Repúblika, Primeiru-Ministru no membru IX Governu, Igreja, no povu timoroan tomak bá magnífiku organizasaun vizita Sua Santidade Papa Francisco nian.

Fernanda Lay konsidera vizita sira-ne’e hatudu katak, Timor-Leste la’ós de’it iha abilidade atu simu ho dignidade figura internasionál sira ne’ebé aas liu, maibé mós respeitu ne’ebé Timor-Leste alkansa tiha ona iha palku mundiál.

“Ami-nia misaun hakat liu interese pesoál ka vitória polítika temporáriu sira – ne’e kona-bá kontribui ho dalan signifikativu no dura bá dezenvolvimentu Timor-Leste nian,” nia hateten.

Tanba ne’e maka, esensiál atu mantein kooperasaun produtiva ho órgaun soberanu sira seluk, povu merese asaun konkreta, la’ós retórika polítika.

Advertisement

Presiza lalais no profisionalizmu, la’ós fraze sira ne’ebé prontu ona ne’ebé serve de’it bá interese pesoál no la nesesáriu sira.

Nia hatutan, liuhosi kolaborasaun loloos ho órgaun soberanu hotu-hotu de’it maka bele hetan rezultadu sira ne’ebé serve populasaun.

“Mai ita hanoin nafatin razaun bá ita-nia prezensa iha-ne’e  atu serví ema sira ne’ebé tau sira-nia konfiansa iha ita nia promesa sira ne’ebé ita halo maka kompromisu sira ne’ebé ita tenke kumpre,” PPN Maria Fernanda Lay apela.

Iha deklarasaun Politika Bankada FRETILIN, Xefe Bankada Aniceto Guterres Lopes haktuir ohin loke segunda sesaun legislativa iha momentu ida ne’ebé espesiál, tanba foin loron lima liu tiha hosi Sua Santidade Papa Fransisco termina nia vizita loron tolu ihaTimor-Leste, vizita ne’ebé lori hikas naroman no esperansa foun ba povu Maubere, povu terus na’in. 

Timor oan ida-idak no ukun na’in sira mak  interpreta rasik kona-ba sentidu vizita Papa Fransisco nian ne’e bá Timor-Leste.

Advertisement

Atu fo hanoin katak, tinan rua antes Papa nia vizita, iha 2022, iha duni V lejislatura, Parlamentu Nasionál ida-ne’e aprova ho unanimidade Rezolusaun ne’ebé adopta dokumentu sobre Fraternidade Humana, asina hosi  Papa Fransisco ho Imam bot Al-Tayyeb, atu nune’e, prinsipiu Fraternidade Humana mak konsagra ona iha dokumentu ne’e, sai referénsia  no baze orientasaun iha vida sociedade no vida estadu RDTL.

Nia haktuir, adosaun dokumentu fraternidade humana nu’udár pasu pozitivu ida ne’ebé Parlamentu Nasionál foti iha momentu ne’ebá, tanba kontrusaun estadu RDTL ne’e sentraliza iha povu, iha ema, tanba povu mak estadu nia hun, no riku soin ne’ebé boot liu hotu.

“Ne’e duni maka, Governasaun ne’ebé di’ak bainhira Governante sira hatene respeita povu ne’ebé fo fiar bá nia atu ukun ho hahalok ne’ebé refleta duni espiritu fraternidade humana,” Aniceto Guterres hateten.

Iha kontestu ida-ne’e duni maka bainhira akontese hahalok  Governante sira ne’ebé hasai obrigatóriu família sira hosi fatin ne’ebé moris ka hela bá sem justa indemnizasaun, duni sai no baku rahun vendedor nia sasan hotu,  ho aktu violentu sira seluk hasoru sidadaun sira seluk,  hanesan ema hotu asisti iha semana hirak liubá,  ida-ne’e duni mak hahalok sira kontra prinsipiu Fraternidade Humana ne’ebé, Timor-Leste hakarak promove bá mundu.

“FRETILIN  kontra hahalaok ukun na’in sira hanesan ne’e, tanba ahalok sira ne’e la tuir ona ka viola mós prinsipiu justisa iha Estadu Direitu Demokratiku Timor-Leste.

Advertisement

Nune’e, vizita Santu Padre nian mai Timor-Leste, fanun ema hotu atu tau iha néon no laran, nesessidade atu afirma no interioriza prinsipiu fraternidade humana iha ida-idak ninia a’an no iha povu nia leet, em partikular bá politiku sira, reprezentante povu sira, ukun na’in sira, no líderes nasaun tomak, atu oinsá tradus prinsipius Fraternidade Humana bá iha politika ka asaun Governativa, bá iha desizaun sira ne’ebe órgaun kompetente sira hola.

Partisipa iha sesaun solene ne’e maka Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta hamutuk ho Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão.

Jornalista Estajiária: Zita Menezes

Advertisement

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version