Iha komunikadu imprensa ne’ebé Hatutan.com asesu, Tersa (11/11/2025), haktuir Asosiasaun jornalista sira iha Timor-Leste no Konsellu Imprensa Timor-Leste regularmente denúnsia interferénsia polítika iha mídia públika, notavelmente liuhosi nomeasaun afiliadu governu nian ba pozisaun diresaun superiór sira iha emisora nasionál RTTL EP no ajénsia notísia estatál Tatóli – prátika ida ne’ebé bele estraga sira-nia independénsia editoriál.
Iha komunikadu ne’e RSF husu ba autoridade sira Timor-Leste nian atu implementa reforma sira ne’ebé sei permite nasaun atu enkarna modelu ida abertura no transparénsia, no hanesan modelu liberdade imprensa iha Sudeste Aziátiku.
Advertisement
Iha loron 26 fulan-Outubru tinan 2025, Timor-Leste ofisialmente sei sai membru sanulu-resin-ida hosi ASEAN (Asosiasaun Nasaun sira Sudeste Aziátiku nian), durante simeira organizasaun nian iha Kuala Lumpur. Repórter sira lahó Fronteira (RSF) husu ba autoridade sira atu implementa reforma sira ne’ebé sei permite nasaun atu enkarna modelu ida abertura no transparénsia nian iha organizasaun rejionál ida ne’ebé liberdade imprensa nian hetan estragu maka’as.
Diretór RSF Eskritóriu Ázia-Pasífiku, Cédric Alviani, haktuir ho klasifikasaun 39 hosi nasaun 180 iha Índise Liberdade Imprensa Mundiál 2025, Timor-Leste sai hanesan nasaun ho klasifikasaun aas liu iha ASEAN, liu dook hosi Malázia (88), antes hanesan líder organizasaun rejionál nian.
Ida-ne’e mós hanesan estadu úniku iha Sudeste Aziátiku ne’ebé maka situasaun liberdade imprensa nian konsidera hanesan “satisfatóriu” hosi RSF – exesaun ida iha rejiaun ida ne’ebé maka nasaun ualu tama iha kategoria sira “difísil” ka “grave tebes”.
“Estadu Sudeste Aziátiku sira iha buat barak atu aprende hosi Timor-Leste nia modelu liberdade imprensa, no nasaun ne’e nia entrada ba ASEAN reprezenta oportunidade istóriku ida atu dudu mudansa rejionál. Maske nune’e, iha nafatin espasu ba Timor-Leste atu hametin ninia ambiente mídia, no RSF oferese ninia perísia hodi apoia nasaun ne’e hodi adota reforma sira iha future,” Cédric Alviani subliña.
Enkuadramentu ida ne’ebé protetivu maibé frájil. Iha tinan 23 dezde independénsia, Timor-Leste nia instituisaun joven sira hatudu kompromisu ne’ebé konsistente ba liberdade imprensa no pluralizmu mídia nian. Maibé, sinál alerta balun foin lalais ne’e destaka nesesidade atu konsolida ekosistema ne’ebé sei frájil. Iha Agostu 2025, Prezidente José Ramos-Horta públikamente husu ba governu atu retira proposta kláuzula legál ida ne’ebé sei kriminaliza krítika hosi mídia ba estadu—apelu ida ne’ebé ikus mai governu rona.
Advertisement
Enkuantu jornalista sira iha Timor-Leste jeralmente goza liberdade luan atu hato’o relatóriu, sira nafatin vulnerável ba asaun legál sira ne’ebé abuzivu, partikularmente tuir Artigu 285 Kódigu Penál nian, ne’ebé kobre “denúnsia difamatória”, no la imunidade hosi intimidasaun hosi autoridade sira. Iha fulan-Setembru 2024, Antonieta Kartono Martins, repórter ida hosi pájina notísia timoroan Diligente Online, hetan kaer no detein durante oras balun hafoin halo kobertura ba operasaun polísia nian hodi hasai vendedór ambulante sira hosi merkadu ida iha Díli, kapitál.
Ikus liu, frajilidade ekonómika setór mídia sai nafatin obstákulu boot ba independénsia jornalístika. La iha fonte rendimentu ne’ebé diversifikadu, maioria saída sira depende maka’as nafatin ba publisidade governu nian, hodi halo sira sai vulnerável liu ba presaun polítika.
Garante independénsia meiu komunikasaun sosiál públiku nian, hodi konsagra iha lei proibisaun esplísita ba interferénsia polítika iha nomeasaun ba ezekutivu sira, liña editoriál sira no desizaun programasaun nian, asegura finansiamentu públiku ne’ebé estável no apropriadu ne’ebé salvaguarda autonomia editoriál, no estabelese mekanizmu governasaun independente ida ba meiu komunikasaun públiku bazeia ba kompeténsia no méritu.
Advertisement
Hametin viabilidade no kredibilidade setór mídia nian, liuhosi introdús insentivu ekonómiku transparente no justu ba meius komunikasaun sosiál sira ne’ebé kumpre padraun profisionál no étika hanesan Inisiativa Konfiansa Jornalizmu (JTI), no promove formasaun profisionál kontínua ba jornalista sira no enkoraja diversifikasaun fonte reseita sira hodi garante setór nia autonomia.
Promove liberdade imprensa iha ASEAN nia laran hodi propoin kriasaun komité independente ida ne’ebé hetan mandatu atu troka prátika di’ak liu, dezenvolve rekomendasaun kona-bá regulamentu mídia no liberdade imprensa, no atu alerta no dokumenta violasaun liberdade imprensa entre Estadu-membru sira.