Polítika

PN Aprová ho Unanimidade Rezolusaun Atribuisaun Nasionalidade Onradu bá António Guterres

Published

on

Hatutan.com, (30 Agostu 2024), Díli– Parlamentu Nasionál aprová ho votu unanimidade rezolusaun hodi atribui nasionalidade  onradu bá  Sekretáriu-Jeral  Nasaun Unidas (ONU), António Guterres.

SekJer ONU António Guterres akopaña husi Prezidente José Ramos-Horta marka prezensa iha plenária PN, Sesta (30/08/2024). Foto/Tome da Silva

“Votu a-favór 55, kontra zero, abstensaun zero. Desta maneira a deliverasão  para atribuisão da nacionalidade  Sekretáriu-Jeral ONU António Oliveira Guterres por alto  e relevante serviso dos estado e pais passa,” Prezidente Parlamentu Nasionál, Maria Frenanda Lay aviza iha plenária PN, Sesta (30/08/2024).

Maria Fernanda Lay iha nia diskursu hateten katák bainhira povu Timor-Leste selebra aniversáriu konsulta populár ba dala-25 ne’ebé loke dalan ba Timor-Leste nia independénsia hanoin hikas loron estraordináriu sira-ne’e ida ne’ebé forma la’ós de’it destinu ema rihun ba rihun nia moris, maibé mós nasaun ida nia moris-hias.

Iha loron 30 fulan-Agostu tinan 1999, povu Timor hamriik ho lian ida de’it. Sira nia hakilar ba liberdade rona iha urna hotu-hotu, iha sentru votasaun hotu-hotu. Ida-ne’e hanesan prova ida ne’ebé labele nega kona-ba aten-barani, determinasaun no domin ba liberdade.

Advertisement

Votu ida-idak iha loron ne’ebá, Maria Fernanda Lay dehan lori ho nia todan hosi dékada sira rezisténsia nian, esperansa hosi moris barak ne’ebé sura labele, no sakrifísiu sira ne’ebé halo hosi ema hotu ne’ebé mehi kona-ba momentu ne’ebá. Iha loron ne’ebé vale moris ida,  iha loron ne’ebé vale nasaun ida.

Nia haktuir tán katák Referendu 1999, maka momentu úniku ida iha istória mundiál. Ida-ne’e maka dala-uluk povu ida vota ba nia independénsia iha prosesu demokrátiku ne’ebé superviziona hosi ONU.

“Sekretáriu-Jerál ONU António Guterres, ami sente onradu atu hamutuk ho ami, mane ida ne’ebé sempre iha ami-nia sorin. Mane ida ne’ebé ninia dedikasaun ba kauza Timoroan hakat liu kargu no fronteira sira. Ita-boot maka parte intrínseku ida hosi ami nia istória, parte ida hosi ami nia luta, parte ida hosi ami nia vitória,”Maria Fernanda Lay hateten.

SekJer ONU, António Guterres prienxe lista prezensa iha PN. Foto/Tome da Silva

Iha fatin hanesan Sekretáriu-Jeral ONU, António Guterres iha nian diskursu hateten, Sekretáriu-Jerál Nasaun  Unida (ONU) ho nia ekipa tomak ne’ebé ohin prezensa iha povu ida-ne’e nia uma fukun Prlamentu Nasonál mak aktu, faktu ida iha istória povu nian iha sira nia marsa bá libertasaun, terminasaun no konsisténsia ba ukun rasik aan iha tinan 25 bá kotuk.

Papél Sekretáriu-Jerál ONU nian iha momentu úniku tebes ida-ne’e, hato’o ONU nia agradesimentu kle’an ba povu tomak no bá luta na’in sira ne’ebé durante ne’e esforsu no ohin loron bele lori povu ida-ne’e moris iha libertasaun dame no paz nian laran.

Iha komemorasaun tinan 25  loron konsulta popular, 30 Agusto 1999-2-24 ne’ebé realiza iha uma fukun Parlamentu Nasionál ne’e partisipa direita husi Prezidenti Repúblika Jose Ramors Horta, Primeiru-Ministru Kayrala Xanana Gusmão, Prezidenti Tribunál Rekursu Alfonso Lopez, Komandante Jerál F-FDTL  Tenente Jenerál Domingos Raúl Falur Rate Laek, no membru Governu sira distintu desputadu inklui konvidadu internasionál sira.

Advertisement

Jornalista Estajiária: Zita Menezes

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Trending

Exit mobile version