Internasionál
Relatóriu RSF 2025, Índise Liberdade Imprensa Timor-Leste Monu Husi 20 Ba 39
Published
10 months agoon

Hatutan.com, (02 Maiu 2025), Díli—Índise liberdade imprensa mundiál ne’ebé publika husi Reporters Sem Fronteira (RSF, sigla Inglés) hadudu Timor-Leste nia pozisaun monu husi klasifikasaun 20 iha tinan 2024 ba klasifikasaun 39 iha tinan 2025.

Jornalista sira halo kobertura iha terrenu. Foto/dok.CI
Sita husi portal ofisial RSF, Sesta (02/05/2025), hatuur Timor-Leste nia índise liberdade imprensa iha númeru 39 ho score 71,79 iha tinan 2025 husi total nasaun 180.
Membru Conselho de Imprensa de Timor Leste nu’udár mós antigu xefe redasaun Hatutan.com, Francisco Belo Simões da Costa fó opiniaun katak Timor-Leste nia índise liberdade imprensa monu ne’e, la’ós tanba kestaun lejislasaun ne’e nuudar mos parte ida husi RSF nia rekizitu tanba Timor-Leste nia lei komunikasaun Sosiál no Konstituisaun RDTL sai baze prinsipal ho garante liberdade imprensa iha iha Timor-Leste ne’ebé konsagra ka kontempladu iha artigu 41.
“Prinsipalmente, ita-nia índise liberdade imprensa ne’e monu tanba kestaun polítika, hanesan politizasaun ba estrutura mídia estatal (RTTL ho TATOLI) no intervensaun polítika husi Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál ba redasaun RTTL ho TATOLI mós nu’udár kauza ida,” Francisco Simões afirma.
Kona-ba rekizitu kestaun seguransa nian, Francisco Simōes lembra katak relasaun liu ho kazu ne’ebé Ekipa Sekretáriu Estadu Asuntu Toponímia no Organizasaun Urbana (SEATOU) halo atuasaun ba jornalista na’in-rua; Antonia Kartono Martins husi DILIGENTE no obriga apaga jornalista Suzana Cardozo husi Media OneTimor nia vidiu durante halo atividade Jornalístika iha atuasaun SEATOU nian ba vendedór ambulánte sira iha Comoro-Díli.
La to’o iha ne’e de’it, Francisco afirma tan katak autoridade Polísia sira mós lori jornalista Antonia Kartono Martins ba halo identifikasaun iha eskuadra polísia Dom Aleixo ne’ebé hola parte mós halo impedimentu ba jornalista nia knar no tentativa ba liberdade imprensa.
“Kauza seluk mak subsídiu indireta husi Governu (SEKOMS) ba mídia sira no mídia sira dependensia ba iklan ka publisidade sira husi Governu. Subsidiu ne’e halo media balu halo sua-sensura ka self-cencorship hodi la halo kobertura ba problema evikasaun, saúde no asuntu sira seluk. Faktu konkretu seluk mak kazu pláziu husi SEKOMS ba Planu Estratejiku Conselho de Imprensa tanba uniku Hatutan.com mak halo publikasaun no sira seluk lae,” nia hateten.
Kestaun lejislasaun mak iha ligasaun ho Kodigu Penal, Artigu 285 (densia kunioza) no esbosu cybercrime law tanba sei afeita media online sira servisu.
Nia fundamenta katak narativa ida dehan, Timor-Leste nia índise liberdade imprensa monu ne’e tanba kualidade produtu jornalistiku ne’e la loos no ida-ne’e mitos. Se nunee, Indonézia, Tailándia, Malayzia, no Filipina nia índise liberdade imprensa diak liu Timor-Leste tanba iha kontestu jornalizmu, sira nia produtu jornalistiku diak liu.
Reprezentante jornalista iha Conselho Imprensa durante periodu rua (2016-2021 ho 2021-2025 ne’e afirma kauza loloos ba Timor-Leste nia índise liberdade imprensa monu mak politizasaun ba mídia estatal sira, detensaun hasoru jornalista, impedimentu ba mídia ka jornalista iha terenu, intervensaun politika no subsidiu ne’ebé hlao SEKOMS kuaze atu kontrola independénsia mídia sira ne’ebé simu subsídiu ne’e.
Kontestu Ázia-Pasífiku: Rejime Autoritáriu sira Uza Presaun Ekonómika hodi Kontrola Imprensa
Tuir relatóriu RSF nian ne’e hatuu iha rejiaun Ázia-Pasífiku, liberdade imprensa no asesu ba fonte informasaun sira ne’ebé konfiavel hetan sensura maka’as tanba predominánsia hosi rejime sira – dala-barak autoritáriu – ne’ebé kontrola ho rigorozu informasaun liuhosi meiu ekonómiku sira.
Iha nasaun barak, governu iha kontrolu metin ba propriedade mídia nian, hodi permite sira atu interfere iha opsaun editoriál sira hosi redasaun mídia sira-nian.
Rejime autoritáriu sira-nia kontrolu sistemátiku ba mídia
Rejiaun ne’e iha estadu sira ne’ebé avansadu liu iha termu kontrolu mídia nian. Iha Koreia-Norte (179), mídia sira la’ós buat seluk maibé ferramenta propaganda nian ne’ebé subordinadu tomak ba nasaun nia rejime totalitáriu.
Iha Xina (178) no Vietname (173), saída sira maka propriedade estadu nian ka kontrola hosi grupu sira ne’ebé maka iha ligasaun metin ho nasaun sira-nia partidu Komunista ida-idak, no relatóriu independente úniku mai hosi jornalista independente sira ne’ebé maka liuliu hala’o operasaun subar, serbisu iha ameasa konstante no laiha estabilidade finanseira. Entretantu, saída estranjeiru sira bele hetan sira-nia an iha lista metan iha momentu ne’ebé de’it.
Represaun ne’ebé aumenta no inserteza ne’ebé aumenta
Represaun hasoru liberdade imprensa nian espalla iha rejiaun tomak no hetan inspirasaun beibeik hosi métodu Xinés nian hodi kontrola informasaun.
Dezde golpe militár iha Myanmar (169), nasaun nia mídia independente barak maka desmantela ona. Ema uitoan ne’ebé maka sei iha obrigasaun atu serbisu subar ka hosi ezíliu no ladún bele kontinua operasaun sira tanba falta reseita sustentável. Nune’e mós, represaun sira hasoru liberdade imprensa iha Kamboja (161) no Hong Kong (140), iha ne’ebé situasaun liberdade imprensa sai “grave tebes”, lori ba taka sala redasaun sira, jornalista sira halai ba ezíliu – dala barak ho finansa ne’ebé frajil – no meiu pró-governu sira ne’ebé absorve maioria finansiamentu hosi mídia. Iha Afeganistaun (175), pelumenus meiu komunikasaun sosiál foun 12 maka obrigadu atu taka iha 2024 tanba diretiva foun sira ne’ebé maka Taliban impoin.
Iha Estadus Unidus, desizaun ne’ebé halo iha fulan-Marsu hosi Prezidente Donald Trump lori ba suspensaun hosi programa rádiu onda-badak sira Rádiu Livre Ázia nian (RFA) iha lian Mandarin, Tibetanu no Lao, no mós lisensa hosi maioria funsionáriu sira ne’ebé bazeia iha EUA, inklui titulár sira vistu nian ne’ebé iha risku, ne’ebé bele halo rejiaun tomak sai hanesan informasaun ne’ebé la iha.
Konsentrasaun mídia no koluzaun polítika
Iha nasaun balun, konsentrasaun propriedade mídia nian iha magnate polítiku sira nia liman ameasa pluralidade mídia nian.
Iha Índia (151), Indonézia (127) no Malázia (88), konglomeradu balun ne’ebé iha ligasaun polítika kontrola maioria grupu mídia sira.
Iha Tailándia (85), grupu mídia prinsipál sira mantein ligasaun besik ho militár ka elite reál, ne’ebé influensia diretamente sira nia konteúdu. Nune’e mós, iha Mongolia (102), indivíduu sira ne’ebé iha influénsia hosi mundu negósiu, ne’ebé dala barak besik ba sira ne’ebé iha podér, iha parte dominante ida hosi paizajen mídia nian no uza ida-ne’e hodi promove sira nia interese polítiku no ekonómiku. Iha Pakistaun (158), autoridade sira ameasa saída independente sira ho kanselamentu kontratu publisidade governu nian.
Presaun ekonómika maski iha demokrasia sira
Mídia independente sira iha demokrasia sira ne’ebé estabelese ona mós sai vítima ba presaun ekonómika. Iha Taiwan (24), kazu raru ida hosi presaun governu nian afeta emisora públika lian-inglés TaiwanPlus, ne’ebé nia finansiamentu mós hetan redusaun maka’as hosi Parlamentu, ne’ebé kontrola hosi partidu opozisaun sira.
Iha Austrália (29), merkadu mídia nia konsentrasaun maka’as limita diversidade lian sira ne’ebé reprezenta iha notísia sira, enkuantu mídia independente sira luta atu hetan modelu ekonómiku sustentável ida.
Ramos-Horta: Timor-Leste Moris iha Dame, iha Demokrasia no Liberdade

Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta. Foto/Tome da Silva
Hosi sorin seluk, Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, Sesta ne’e, hateten Timor-Leste hanesan nasaun ida ne’ebé ki’ik iha mundu, maibé moris iha dame, iha demokrasia no liberdade imprensa.
“Timor-Leste moris iha dame, moris iha demokrasia iha liberdade ita laiha prizaun arbitrária, laiha prezu polítiku, laiha tortura iha prizaun mézmu sira ne’ebé komete krime grave iha prizaun, sira iha respeitu ba sira nia integridade fízika ka psikolójika. Ne’e dunik ha’u kontente nu’udar Xefe Estado, nu’udar Timor-oan ne’ebé moris iha rai ida liberdade másimu, liberdade imprensa másimu no demokrasia másimu,” Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta hateten liuhusi nia mensajen ba jornalista sira hodi ámbitu komemorasaun loron mundiál liberdade imprensa 2025.
Ramos-Horta informa, iha rai seluk ne’ebé laiha demokrasia, sira hetan prizaun hetan tortura ne’e dunik loron ohin, loron liberdade mundiál imprensa, loron ba jornalista sira, Timor-Leste hatudu ba Jornalista sira hotu-hotu iha Mundu.
Xefe Estadu dehan, Loron 03 fulan-Maiu kada tinan, nu’udár loron Mundiál Liberdade imprensa, loron fó omenajen ba Jornalista sira, liu-liu Jornalista sira ne’ebé lakon sira nia vida ka hetan prizaun arbitrária para hamutuk ho komunidade internasionál, sira ne’ebé fiar iha liberdade imprensa, fiar demokrasia bele halo presaun maka’as, Primeiru onra ba Jornalista sira ne’ebé lakon sira nia vida, jornalista sira ne’ebé iha prizaun.
“Ba mundu tomak ne’ebé tempu uluk sira apoiu ita, apoiu ita ba luta liberdade ba liberdade imprensa, ha’u mós hakarak hanoin jornalista sira ne’ebé mate, jornalista iha Timor-Leste, jornalista iha mundu, maibé liu-liu iha Timor-Leste. Ida liu-liu mak ita hotu hatene Max Stahl ne’ebé tinan ruma liubá mak iis kotu sees husi mundu ida ne’e,” Ramos-Horta tenik.
“Max Stahl iha oras ida ne’e, loron ida ne’e ita labele haluhan nia, ha’u hakaruk ba nia i ba jornalista sira seluk ne’ebé lakon sira nia vida iha tinan 24 luta ba independénsia hanesan Roger East mate iha 7 Dezembru 1975, no jornalista sira Balibo Five ne’ebé mate iha loron16 fulan-Otubru 1975, sira ne’ebé mate iha 1999 durante periodu konflitu iha époka referendum nian ba sira hotu-hotu ha’u hakaruk omenajen ba sira,” Horta hateten.
Jornalista: Elio dos Santos da Costa/ Tome da Silva
You may like
Internasionál
PM Xanana Husu Haforsa Diálogu no Páz Ba Estabilidade Rejionál
Published
4 months agoon
28/10/2025
Hatutan.com, (28 Outubru 2025), Díli— Primeiru-Ministru Repúblika Demokrátika Timor-Leste (PM-RDTL), Kay Rala Xanana Gusmão, haktuir hikas importánsia pás no haforsa diálogu hodi garante dezenvolvimentu sustentável liután iha rejiaun ASEAN tomak.
Internasionál
Timor-Leste Marká Tán Istória Ida Tama ASEAN, Ramos-Horta Husu Hametin Dame, Servisu Maka’as ho Onestidade
Published
4 months agoon
28/10/2025
Hatutan.com, (28 Outubru 2025), Díli– Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta hateten loron 26 fulan-Outubru 2025 marka tán istória ida bá Timor-Leste sai membru plenu ASEAN bá dala-11, nune’e husu povu no Governu hametin nafatin dame no tenke servisu makaas ho ónestidade.
Internasionál
Tribunál Manila Deklara Arnie Teves Jr “Inosente” husi Asasinatu Omisídiu iha 2019
Published
7 months agoon
15/07/2025
Hatutan.com, (15 Jullu 2025), Dili--Tribunál Manila, Segunda (14/07/2025), hatama ona deklarasaun “La sala” (inosente) ba eis reprezentante Negros Oriental Arnolfo Arnie Teves Jr iha nia kazu omisídiu ba alegasaun omisídiu iha Negros Oriental iha tinan 2019.

PCIC Finaliza Ona Ezame Ba Objetu Sira iha Kazu Dirijente Timor GAP, E.P Nian

PNTL Halo Buska no Apreensaun Ba Xinés Na’in-18 iha Fomento I

CAC Hahú Averiguasaun Bá Kazu Rekrutamentu Kadete PNTL

Ema ho Podér Polítiku Proteze no Fó Kondisaun Ba Fujitivu Kalumban Mali iha Timor-Leste

Konsellu Ministru Aprová Projetu Rezolusaun Kona-Bá Konta Satélite Tasi Nian

DIT Hahú Introdús ba Estudante Sira Kona bá Seguransa ba Dadus Importante

IGJ Legaliza Corais Timor bá Atividade Futu-Manu

STOP PRESS: Ministru Nino Pereira Konsumu Dose Kontamina ho Frasku Halo Nanál Kanek no Ran

Indonesia dan Timor-Leste Perkuat Kerjasama Ekonomi, Sosial Budaya, dan Pariwisata

Governu Indika BTK Hadi’a Trotoár Naksobu iha Área Bebora

Asesu Gratuita HATUTAN.com

Hafoin Ferias Judisiáriu PGR Sei Ko’alia Kazu Set-top Box RTTL,E.P

Xefe Estadu TL Kondekora Militár Korea Súl Ne’ebé Mate iha Oé-Cusse

PCIC Detein MG Lori Osan Falsu Hosi Inglaterra

PR Simu Karta Kredensial Husi Embaixadór Brunei Darussalam ho Reinu España
Trending
Defeza & Seguransa1 week agoGovernu Suspende Tempráriu Rekrutamentu Ajente PNTL 2025
Nasionál1 week agoGovernu Rekoñese Irregularidade iha Rekrutamentu Kadete PNTL
Dili1 week agoPolísia Sei Regula Motór Sira Estasiona iha Trotoár Área Palásiu Governu
Polítika1 week agoPrezidente Komisaun B Konsidera Média Mak Inventa Iregularidade iha Rekrutamentu PNTL
Saúde1 week agoMinistra Élia Amaral Dezmente Komisaun Rekrutamentu PNTL Ne’ebé Dehan Reajente Laiha
Nasionál2 days agoPM Xanana Husu Tribunál ho MP Arkiva Keixa Kazu Junta Militár Myanmar
Opiniaun2 days agoTimor-Leste Sai Uma Na’in Simeira ASEAN 2029 no Lisaun balun hosi Malázia
Nasionál1 week agoÍndise Persesaun Korrupsaun 2025, Timor-Leste iha Klasifikasaun 73 Husi Nasaun 180








