Connect with us
Pakote Ahi

Siénsia & Teknolojia

Kontribuisaun ICT ba Dezenvolvimentu TL ho nia Dezafiu

Published

on

Hatutan.com, (29 Novembru 2021), Dili—Information Communications Technology (ICT), kontribui makás ba prosesu dezenvolvimentu iha Timor-Leste (TL), no enfrenta mós dezafiu lubuk ida perante konsumidór-sira ne’ebe aumenta ba beibeik hosi loron ba loron.

Diretór serbisu akadémiku Institutu Defeza Nasionál (IDN) no mós fundadór ba Information Communications Technology Timor-Leste (ICT-TL), Guilherme da Costa Soares. Foto/IDN.

Liu tán ida-ne’e, ICT halo inovasaun no transforma ema nia vida, liuliu timoroan sira hodi moris iha ambiente dominadu hosi teknolojia no konsumizmu.

Atuál diretór serbisu akadémiku Institutu Defeza Nasionál (IDN) no mós fundadór ba Information Communications Technology Timor-Leste (ICT-TL), Guilherme da Costa Soares, hateten ICT nia konseitu no lala’ok iha Timor-Leste, lori vantajen no benefísiu boot, hodi hadi’a no hasa’e ema-nia koñesimentu no bele muda ema nia mentalidade atu hakro’at mós ema-nia abilidade atu goza vida tuir konseitu mundu ohin loron nian.

ICT nia vantajen boot liu ba seitór edukasaun, mundu ohin loron enfrenta hela situasaun Covid-19 no situasaun ne’e halo prosesu aprendizazen labele la’o, maibé ho prezensa ICT ema bele rezolve situasaun difisil ne’e ho di’ak.

Advertisement

“Iha tempu luta hasoru pandemia Covid-19, Governu hamosu Estadu Ermergencia, Serka Sanitária no Konfinamentu Obrigatóriu, úniku meius ne’ebé ita bele utiliza mak ferramentas ICT nian hodi konekta ba malu no iha aumentu konsumu ba iha meius ICT,” Guilherme da Costa Soares hateten ba Hatutan.com iha nia serbisu fatin.

Diretór ne’e rekoñese katak, iha TL sei enfrenta nafatin  difikuldade iha rede internet, tanba ne’e ukun na’in sira presiza kria lei hodi assegura direitu konsumidór ba internet, tanba folin internet selu makás maibé bainhira asesu la’o hanesan lenuk.

Governu mós presija kria kondisaun hodi bele integra internet ba eskola sira ho presu asesível hodi eskola sira bele utiliza internet hodi apoiu prosesu aprendizazem ba alunu no ba mestre sira.

Tanba ne’e, Ministériu Edukasaun Juventude no Desportu (MEJD) presija hanoin lisuk ho sosiedade akadémika, komunidade intelektuál, eskola professionál no ensinu superiór sira, oinsa dezenvolve área ida-ne’e.

Tuir dadus hosi Banku Mundiál 2014, maioria hosi populasaun Timor-Leste asesu liu mak Rádio no Televizaun, nune’e Governu hamosu Programa Eskola ba Uma liu hosi Televizaun.

Advertisement

Alende ne’e, Populasaun iha  mundu tomak hamutuk 7.796.949.740 (100%) Internet World State 2020, no  utilizadór internet hamutuk 4.469.872.781 (59,6%), no utilizadór internet iha Azia iha 2.366.213.308.

Utilizadór internet iha Timor-Leste 515.000, utilizadór penetrasaun (39%) no utilizadór Média Sosiál 410.000, utilizador iha penetrasaun (31%), no utilizadór mobile phone iha millaun 1.45  ne’ebé iha penetrasaun (111%),

Ho dadus sira hotu hatudu katak, ICT sai hanesan komponente ida importante iha ema  nia moris loron-loron nian.  

Tenke iha Lei Regularizasaun Telekomunikasaun 

Eis Xefe Divizaun Technologia de Informação e Comunicação Parlamentu Nasionál (PN), Abílio Bernardo Caldas. Foto/Dok Privada Abílio Bernardo Caldas.

Liu ona tinan 9 ba Liberalizasaun iha setór Telekomunikasaun bazea ba rezolusaun Governu nian, tuir Decreto Lei Nº 15/2012, 28 Marsu, fó dalan ba operadór seluk alem de hosi Timor Telecom hodi hamosu operadór seluk hanesan Telkomcel ho Telemor.

To’o mai tinan 2021, Autoridade Naisionál ba Komunikasaun nian (ANC), fó tán lisensa ba operadór fóun Ceslink,S.A.

Advertisement

Rezolusaun no Decreto-Lei ida-ne´e de’it mak durante ne´e ANC hanesan institiuisaun autónoma tutela no superviziona hosi Ministériu Transporte no Komunikasaun (MTK).

Instituisaun Autónoma iha finanseira no administrativu, orsamentu no patrimóniu rasik, ne’ebé hala’o nia knaar hodi regula funsionamentu setór telekomunikasaun iha TL.

Iha relatóriu ANC tinan 2019, atu espesífiku liu tán, Dekretu-Lei nú. 15/2012 ejize ba ANC atu monitoriza, regula no ezerse funsaun seluk tán hodi bele garantia katak, prestasaun servisu telekomunikasaun sira hala’o ho konfiabilidade no la aprezenta ameasa ruma ba seguransa nasionál, órden públika, saúde públika no seguransa públika (Art. 21); telekomunikasaun la sujeita ba intersepsaun sira ne’ebé halo ho intensaun no illegál no iha protesaun ba konsumidór sira (Art. 49 no Art.76).

Alende ne’e, esforsu sira ne’ebé mak halo ho intensaun no ilegalmente atu impede funsionamentu rede telekomunikasaun nian, liu hosi introdús, estraga, hasai (hamos), hafraku, muda (altera), ka hanehan (halakon) dadus telekomunikasaun nian sei identifika no prosesa hanesan (aktu) infrasaun ida.

Ko’alia kona-bá kestaun setór Telekomunikasaun sai krusiál tebes iha era miléniu no Timor – Leste tama iha área ne’ebé mundu avansadu ona no hatudu duni antusiazmu boot hosi metade populasaun Timor – Leste millaun 1,3 mak utiliza meius Telekomunikasaun tuir relatóriu sira ne’ebé mak aprezenta hosi nível Internasional no mós nasionál liu hosi fontes kredível hanesan ANC, Organizasaun Internasionál Telekomunikasaun no Operadór ezistente iha TL.

Advertisement

“Estadu no Governu RDTL, iha obrigasaun no devér atu hametin no assegura funsionamentu no integridade Telekomunikasaun ne’ebé pertense ba Estadu no assegura defeza no seguransa iha setór Telekomunikasaun ne’ebé nia rede la’ós ba nasionál de’it, maibé Rede ligasaun Internasionál,” Eis Xefe Divizaun Technologia de Informação e Comunicação Parlamentu Nasionál (PN), Abílio Bernardo Caldas hateteten ba Hatutan.com.

Abílio Bernardo Caldas  konsidera Dekretu Lei nº 15/2012, fó kompeténsia no delega ANC atu hala’o nia knaar hodi halo supervizaun ba regulamentu, lisensiamentu, monitoriza no fiskaliza setór Telekomunikasaun hodi garante prestasaun servisu iha setór Telekomunikasaun ho integridade, transparéncia no akontabilidade tuir Artigu 18º alínea a to’o h.

Nia mós rekomenda atu ANC prezisa aprezenta ona, tuir Decreto Lei nº 15/2012 28 Marsu tuir Artigu sira ne’ebé obriga ANC atu halo tuir:

  1. Kria regulamentu própriu ba servisu Radiofuzaun, Rádiu Komunikasaun, Servisu Internet tuir padraun Organizasaun Internasionál Telekomunikasaun.
  2. Servisu Monitorizasaun no Fiskalizasaun Espektru Radiofrequensia;
  3. Regulamentu própriu ba Rejistrasaun no re-rejistrasaun Kartaun SIM
  4. Regulamentu própriu ba Mobile Service Registry System
  5. Estabelese tabela própriu ba Spectrum fór radiocommunication services fóin mak regula iha regulamentu fulan juñu 2020 (Publica iha Jornal republica).
  6. Regulamentu próprio Internet eXchange Point (IXP)
  7. Servisu no Regulamentu IP Transit
  8. Konsultasaun Públiku (Consumer Complaints and Consumer Disputes)
  9. Regulamentu ba Estabelecimentu ISP
  10. Regulamentu ba Rede Externa

“Kabu Submariñu” Sei Transforma TL ho Rede Internet  “lais liu”

Prezidente Komisaun E, Abel Pires. Foto/dok privada Abel Pires.

Komisaun E, trata asuntu infraestrutura, iha Parlamentu Nasionál (PN), konsidera katak, ho planu Governu nian ne’ebé atu dada ligasaun internet “Kabu Submariñu” hosi nasaun viziñu Austrália mai TL, sei ajuda transforma liu tán Timor-Leste (TL), ho velosidade hosi rede internet ne’ebé ‘lais liu’.

Prezidente Komisaun E, Abel Pires, hateten, dezde inísiu tinan 2018 to’o 2019, bainhira Governu anunsia nia planu ne’e, iha nia pozisaun defende tiha ona kona-bá importánsia hosi dada Kabu submariñu hosi Austrália mai TL. Tanba intermus kualidade kona-bá ligasaun nian, hosi Austrália di’ak liu.

“Hosi ne’ebá di’ak liu, ami defende, no agora dadauk ne’e felizmente tama ona iha faze ikus liu iha prosesu tenderizasaun. Tanba ne’e, ita hein katak fulan ida-ne’e nia laran sei remata, no inísiu 2022 ne’e, bele komesa ona prosesu atu tama Kabu submariñu ne’e, tanba sei transforma ba TL, intermus de ligasaun internet. Entaun, sé ligasaun di’ak, aplikasaun sei barak liután,” Abel Pires hateten ba Hatutan.com.

Advertisement

Komisaun E  apoia totalmente planu Governu nian, tanba moris iha sékulu 21, ligasaun internet ne’e mak marka diferénsa, kompara ho sékulu sira 18, 19 no 20 nian, ema sei fó prioridade hela bá eletrisidade, transporte, rádiu no televizaun sira.

Kona-bá gastu ka kustu hosi inisiativa Governu nian hodi dada Kabu Submariñu mai TL ne’e, nia dehan, ladún boot, tanba planu ida-ne’e nu’udár investimentu estretéjiku ida no sei lori fila osan barak ba Estadu TL.

Tuir akompañamentu no fiskalizasaun Komisaun E nian ba projetu ne’e, oras ne’e tama ona iha prosesu  tenderizasaun, nune’e sira labele halo tán buat barak, tanba tuir lei, prosesu ne’e tenke prepara nu’udár segredu ba infórmasaun.

Maibé, bainhira kompañia ne’ebé sai manan na’in ba projetu ne’e iha ona, maka iha prosesu atu halo implementasaun, sira sei akompaña ho didi’ak atu bele hakarak katak tenke halais.

Tuir planu, tinan 2022, projetu ne’e bele komesa, tanba prosesu tenderizasaun sei bele finaliza entre fulan Novembru no Dezembru.

Advertisement

Dezenvolvimentu IT iha TL Sei Dook

Prezidente ICT-TL, Natalino Raimundo Soares. Foto/dok privada Ray Soares.

Prezidente ICT-TL, Natalino Raimundo Soares,  hateten iha entidade barak mak tenta ona no kontinua halo esforsu hodi introdús no hasa’e kualidade hosi serbisu IT nian, maibé, klaru katak espetativa TL nian ba dezenvolvimentu iha setór ICT ne’e sei dook hosi ema hotu nian hakarak.

“IT mak Fasilidade ida ne’ebé bele tulun ema hotu hodi halo nia serbisu tantu individu, setór privadu, no setór públiku, sistema bele fasilita habadak birokrasia iha atendementu públiku, sistema integradu ida ne’ebé fasilita serbisu Governu nian, entermus komunikasaun no korrespondesia ne’ebé lais, kualidade no seguru,” Natalino Raimundo Soares hateten ba hatutan.com.

Kona-bá preokupasaun públiku nian ba sistema rede internet iha TL ne’ebé la’o lentu liu, nia dehan, situasaun ne’e akontese tanba TL hanesan país ida ne’ebé seidauk iha koneksaun fíziku ho teknolojia redi “Fibra Ótika” ne’ebé oras-ne’e nasaun barak iha mundu opta.

To’o oras-ne’e, TL sei kontinua utiliza koneksaun internet liuhosi satélite no bainhira iha operadór balun mak utiliza koneksaun mikro ondas (microwave) ba nasaun liur mai bandalarga (bandwidth), ne’ebé modelu koneksaun mós sei limitadu, kompara ho rede fibra.

Maski iha ona operadór balun ne’ebé utiliza rede mikro ondas ba rai liur, maibé sei kontinua depende ba kondisaun rede iha nasaun viziñu, ne’ebé dala-barak mós mosu prolema tékniku ne’ebé afeta hosi kondisaun klima no dezastre naturais, hanesan TL rasik dala-barak ona enfrenta.

Advertisement

“Iha situasaun ida-ne’e ita mós labele ezíje buat ne’ebé barratu, sé modelu koneksaun ne’ebé utiliza mós la’ós baratu. Nia konsekuénsia la’ós de’it ba Governu mak sente, maibé ema tomak iha país ida ne’e,” Prezidente ICT-TL ne’e, fó hanoin.

Governu inisia ona projetu “Kabu submariñu”, dezde governasaun sira anteriór mós temi bebeik no hakerek iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) 2011-2030.

Parte ICT-TL  konsidera projetu ida-ne’e hanesan solusaun ida ba situasaun ne’ebé durante ne’e sai preokupasaun ema barak nian.

Tanba ne’e, ICT-TL  fó hanoin ba Governu liu-liu parte relevante sira katak, molok tama to’o iha faze implementasaun projetu ne’e, iha aspetu oioin mak Governu tenke iha preparasaun ne’ebé di’ak, atu nune’e bainhira projetu dada “Kabu submariñu” ne’e, TL bele iha ona kondisaun ida hodi bele jere no garantia nia sustentabilidade.

Jornalista: Vito Salvadór/Rogério Cárceres

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Siénsia & Teknolojia

DIT Hahú Introdús ba Estudante Sira Kona bá Seguransa ba Dadus Importante

Published

on

By

Kontinua Le'e

Siénsia & Teknolojia

Facebook, Instagram ho WhatsApp monu oras neen

Published

on

Hatutan.com, (05 Outubru 2021), Díli-WhatsApp , Instagram ho Facebook, dezde Segunda (04/10/2021), tuku 22:46 kalan,   to’o Tersa (05/10/2021), tuku 07:00  Otl, monu ka down iha nasaun lubuk ida, inklui Indonézia ho Timor-Leste.  

(more…)

Kontinua Le'e

Trending