Connect with us
Pakote Ahi

Edukasaun

“Mau-Nana Homilde é Revolucionário”, Dezafia Lider Rezisténsia Sira Konta no Hakerek Istória

Published

on

Hatutan.com, (30 Agostu 2022), Díli-Xefe Estadu Maiór FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Tenente Jenerál Domingos Raúl “Falur Rate Laek”, Tersa (30/08/2022), iha auditóriu Kuartél Jenerál Fatuhada, Díli, ofisiálmente lansa ona livru rezisténsia ida ho títulu “Mau-Nana Homilde é Revolucionário”.

Lansamentu livru “Mau-Nana Homilde é Revolucionário”, Tersa (30/08/2022). Foto/Hatutan.com

Livru ida ne’e, elabora hosi eskritór ka hakerek-na’in, Amito Qonusere Araújo, ho durasaun tempu elaborasaun liu tinan ho nia konteúdu hosi livru ne’e, fó atensaun liubá eis funu-na’in (guerrillero) atuál Xefe Lojístika F-FDTL, Brigadeiru Jenerál Cornelio Ximenes “Mau-Nana” nia istória sira tomak, durante partisipa frente armada bá libertasaun nasionál.

Komandante “Mau-Nana”, afirma katak, ninia livru ho títulu “Mau-Nana Homilde é Revolucionário” ne’e, atu dezafia lider rezisténsia sira seluk, oinsá mak bele konta ona ninia istória rasik, hodi nune’e, ema seluk no liu-liu eskritór sira bele hakerek iha livru hodi konta bá jerasaun sira tuir mai.

“Ha’u sente katak, lansamentu livru ida ne’e, la’ós atu para insentiva, hodi ha’u nia maun-boot sira ohin ho saida sira ne’e hotu ne’e, tenke preokupa ona hodi hakerek sira nia livru,” Brigadeiru Jenerál Cornelio Ximenes “Mau-Nana”, hateten bá jornalista sira, hafoin serimónia lansamentu ba livru ne’e.

Advertisement

Mau-Nana dehan, la’ós nia mak hola inisiativa hodi hakerek istória ida-ne’e, tanba nia rasik seidauk hakerek livru mesak, no nia rasik mós seidauk iha hanoin atu hakerek istória. Maibé haree bá idade mós la’o ona, depois maluk sira hotu, tenke hakerek sira ididak nia livru, para depois bele fó hatutan bá jerasaun sira tuir mai.

 Nia dehan,  Xefe Estadu Maiór F-FDTL,  Tenente Jenerál reformadu, Titó Cristóvão da Costa “Lere Anan Timur”, nia idade atinje ona 70, fila ona vida sivíl. Dalan ida ne’e, aban-bainrua sira hotu sei la’o tuir ba reforma, tanba ida ne’e maka, tenke aproveita ona oportunidade, hodi konta istória bá eskritór sira, nune’e bele hakerek livru ida.

“Eskritór rasik dehan katak, livru ne’e ladún perfeitu, maibé hanesan hakerek tuir, konta tuir buat ne’ebé ha’u hatete bá nia, ne’ebé maluk sira mós testemuña bá buat sira ne’e hotu mak iha livru ida ne’e. Ne’ebé, ohin ne’e ha’u sente katak, ha’u la’ós orgullu, la’ós kontente, maibé ha’u sente katak, ida ne’e fó bá ha’u nia maluk sira ne’e hotu, tenke komesa ona hanoin atu hakerek. Labele hein,” Komandante Mau-Nana afirma.

Lansamentu livru “Mau-Nana Homilde é Revolucionário”, Tersa (30/08/2022). Foto/Hatutan.com

Tuir Mau-Nana, situasaun polítika oras ne’e la’o, halo polítiku sira sempre hatún malu dehan, ida mak halo liu, ida seluk la halo. Entaun, hanesan  gerrilleiru ida, hahú agora bá oin, sira tenke hakerek ona istória, atu nune’e, joven sira mós bele hatene istória funu-na’in sira no hatene respeita mós lideransa sira.

Biar istória sira iha livru ne’e nia laran, temi kona-bá Mau-Nana ninia partisipasaun luta rezisténsia iha área Postu Administrativu Loré nian, maibé, la’ós de’it bá Loré oan sira, ema hotu-hotu, timoroan hotu halo parte mós iha livru ne’e nia laran.

Komandante Mau-Nana dehan, tempu ona bá nia atu konta ninia istória, hodi hakerek livru, tanba durante tinan 20 ne’e, dala-ruma polítiku sira temi de’it lider balu ninia naran iha luta.

Advertisement

Hakerek-na’in bá livru “Mau-Nana Homilde é Revolucionário”, Amito Qonusere Araújo, konta, prosesu hakerek livru ida ne’e, la’o iha tempu ne’ebé mak naruk, no kleur, bele dehan komplikadu tebes. Maibé, tanba ho espíritu konsiénsia, eskritór ninia voluntarizmu, nia bele konsege finaliza prosesu tomak ne’ebé mak hahú hosi peskiza, hakerek, transkrisaun, hakerek, bá edisaun, no mós prepara meiu hotu-hotu, atu bele atende bá to’o iha loron lansamentu ne’e.

“Objetivu hosi lansamentu ne’e mak, atu bele tranzmite informasaun sira rezisténsia ninian ne’ebé mak ha’u deskreve ona iha livru laran, ba istória Loré, ne’ebé maka sai hanesan fonte sentrál maka Brigadeiru Jenerál Cornelio Ximenes “Mau-Nana” nian, no fonte sira seluk ne’ebé maka durante ne’e halo konfirmasaun, konsultasaun, hodi bele kompleta informasaun ba iha istória ne’ebé mak ohin ita lansa ona,” Amito Qonusere Araújo, hateten.

Atuál jornalista Rádiu Televizaun Timor-Leste, Empreza Públika (RTTL, EP) ne’e haktuir, prosesu hakerek livru ida ne’e, lori tempu kuaze tinan ida resin. Prosesu ida ne’e, bele dehan lais tebes, tanba nia halo de’it audiénsia ho Brigadeiru Jenerál Cornelio Ximenes “Mau-Nana”.

Eskritór Amito Qonusere, haktuir tán katak, hosi istória luta sira hotu rezisténsia nian ne’ebé hakerek iha livru ne’e, Brigadeiru Jenerál Mau-Nana, nia hanesan sobrevivente mak ho nia maluk sira seluk, iha 1979, halo asaltu dahuluk ba Postu seguransa Tentara Nasionál Indonesia (TNI) nian hamutuk tolu, iha Aldeia Chay, Postu Administrativu Loré.

Hosi  asaltu ne’e, komandante Mau-Nana, hanesan sobrevivente ida úniku ne’ebé mak oras ne’e sei moris. La’ós ne’e de’it, Brigadeiru Jenerál, tolan mós forsa Indonézia ne’ebé mate ona nia kakutak, tanba hetan tiru hosi FALINTIL sira, to’o ulun-fatuk rahun.

Advertisement

“Tanba tiru forsa TNI nia ulun ne’e rahun tiha ona, entaun, nia (Mau-Nana) foti sa’e ninia ulun ne’e mak hakfodak, nia hatún tiha mak buat (matebian nia kakutak) ne’e haksoit sai, tama tiha ninia (Mau-Nana) ibun-laran, nia atu hasai, mais labele ona, nia tolan tun tomak bá de’it ona. Ida ne’e maka, konteúdu tomak ida ne’ebé maka mais inspirativu di’ak liu, iha livru laran. Hosi ida ne’e maka, bele konta, saida maka Loré oan sira nia partisipasaun iha funu libertasaun. Tanba mensiona mós kona-bá Loré nia partisipasaun, la’ós iha frente armada de’it, iha diplomátika, no mós frente klandestina,” Amito Qonusere haktuir.

Livru rezisténsia ho nia títulu “Mau-Nana Homilde e Revolucionário” ne’e, konstitui ho kapítulu hamutuk 14, pájina 229, no iha numerasaun romana hamutuk 22.

Serimónia lansamentu livru ne’e, akompaña mós hosi Tenente Jenerál  reformadu Lere Anan Timur, Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), Merício Juvinal dos Reis “Akara”, hosi reprezentante Centro Nacional Chega (CNC), Padre. Juvito do Rego, inklui família sira ho mós konvidadu importante seluk tan. 

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

 

Advertisement

 

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Edukasaun

Bankada FRETILIN Konsidera Governu Laiha Seriedade Rezolve Eis-Profesór Kontratadu Sira-Nia Problema

Published

on

Hatutan.com, (17 Abríl 2024), Díli-Bankada Parlamentár FRETILIN, Kuarta (17/04/2024), levanta problema eis-profesór kontratadu sira-nian no kestiona mós seriedade Governu nian atu fó solusaun bá situasaun ensinu aprendizajen iha eskola sira iha territóriu Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Edukasaun

Hapara Profesór Kontratadu La Tetu ho Konsekuénsia bá Estudante Sira

Published

on

Hatutan.com, (26 Marsu 2024), Díli– Bankada FRETILIN iha Parlamentu Nasionál (PN) kontinua kestiona desizaun IX Governu Konstitusionál nian ne’ebé hapara profesór kontratadu sira iha territóriu  nasionál.

(more…)

Kontinua Le'e

Edukasaun

IX Governu Haluha Ona Sidade Universitária Aileu, Dezenvolve De’it Politékniku Sira

Published

on

Hatutan.com, (21 Marsu 2024), Díli—IX Governu Konstitusionál haluha ona sidade universitária iha munisípiu Aileu tanba konsidera gasta osan barak liu, nune’e sei konsentra de’it hodi promove no dezenvolve programa politékniku sira.

(more…)

Kontinua Le'e

Trending