Connect with us

Nasionál

Eid al-Fitr Hanesan “Loron Vitória” Ba Musulmanu sira

Published

on

Hatutan.com, (31 Marsu 2025), Díli – Musulmanu sira iha Timor-Leste no mundu, Segunda (31/03/2025), selebra sira-nia loron boot Eid al-Fitr ka Idul Fitri 1 Shawwal 1446 Hijriah.

Lee Mós: Musulmanu Timor-Leste Selebra Idul Adha 1445 H

Musulmanu sira iha Timor-Leste selebra sira-nia loron boot Eid al-Fitr ka Idul Fitri 1 Shawwal 1446 Hijriah, Segunda (31/03/2025). Foto/Elio dos Santos da Costa

Prezidente Konsellu Kuradór Fundasaun An-Nur Abdullah Said Sagran hato’o parabens ba komunidade Musulmanu sira hotu tanba luta fulan ida hodi hetan duni vitória.

Abdullah Said Sagran hateten musulmanu halo jejún durante fulan-ida ne’e hanesan atu hakbesik aan ba Nai Maromak tanba enkuantu ema ida halo jejún mézmu nia mesak iha kuartu laran ema ida la haree maibé nia tenke iha sentimentu ida katak Maromak haree hela nia tanba ne’e durante fulan-ida tomak nia se la han no se la hemu ho nune’e treinamentu ida hanesan fó mudansa ba idak-idak nia fé hodi kumpre didi’ak Nai Maromak Ninia liafuan no hadook aan hosi buat sira ne’ebé mak Nai Maromak bandu.

Advertisement

“Idul Fitri ne’e atu selebra ita-nia vitória tanba luta durante iha fulan ida nia laran to’o konsege ba iha loron Idul Fitri ne’e. Objetivu hosi jejún durante fulan ida ne’e atu hasae ita-nia kapasidade fé maske moris iha mundu ne’e la kleur maibé ita tenke haka’ás aan atu hakbesik an ba Nai Maromak atu bele moris iha mundu ne’e ho pás no felisidade,” Prezidente Konsellu Kuradór Fundasaun An-Nur Abdullah Said Sagran hateten ba jornalista sira iha Meskita  An-Nur, Kampu Alor, Díli.

Signifikadu iha Eid al-Fitr ka Idul Fitri

Eid al-Fitr ka Idul Fitri hanesan “Loron Vitória nian” tanba musulmanu sira kompleta ona ho susesu aktu devosaun jejún Ramadan nian. Vitória ne’e la’ós de’it fíziku, maibé mós espirituál, nomeadamente susesu hodi kontrola luxúria no hadook-aan husi tentasaun mundanu sira.

Tuir musulmanu sira-nia fiar subliña Maromak Ninia liafuan iha Surah Al-Baqarah versíkulu 183 katak objetivu prinsipál jejún nian maka atu atinje grau ida piedade nian no Maromak nia mensajeiru (dame no bensan sira) hatete, Na’i maka Mizerikórdia

Jejún la’ós de’it atu tahan hamlaha no hamrook, maibé mós meiu ida atu hadi’a kualidade fiar. Tanba ne’e ho Ramadan nia rohan, Eid al-Fitr sai hanesan momentu vitória nian ba sira ne’ebé maka hala’o ho susesu adorasaun ida-ne’e ho sinseridade tomak.

Advertisement

Sentidu Xave husi Jejún to’o hetan Vitória:

1. Vitória hasoru kaan-teen

Musulmanu sira hakbesik ba halo orasaun hodi selebra Eid al-Fitr ka Idul Fitri 1 Shawwal 1446 Hijriah iha Meskita An-nur, Díli, Segunda (31/03/2025). Foto/Elio dos Santos da Costa

Durante jejún Ramadan nian, musulmanu sira enfrenta dezafiu atu toman  kontrola sira nia hakarak rasik, inklui han, hemu, no buat oioin ne’ebé maka hakotu jejún. Maibé, dezafiu boot liu la’ós de’it fíziku, maibé mós kontrola hirus, kuidadu ita-nia nanál, no hadi’a hahalok. Tanba ne’e, Eid al-Fitr sai nu’udar símbolu ka momentu vitória ba sira ne’ebé konsege kontrola sira-nia kaan-teen (nafsu) no hasa’e sira-nia pasiénsia.

2.  Vitória iha hala’o adorasaun no obediénsia

Jejún durante Ramadan maka adorasaun obrigatóriu ne’ebé tenke hala’o hosi musulmanu sira hotu-hotu. No ba sira ne’ebé hala’o adorasaun ida-ne’e, ida-ne’e maka forma ida obediénsia nian ba Maromak. Hodi kompleta adorasaun ida-ne’e ho sinseridade tomak, musulmanu ida hatudu ona nia kompromisu atu hakbesik ba Maromak.

3. Fila fali ba natureza ne’ebé moos

Advertisement

Liafuan Eid al-Fitr rasik signifika “fila fali ba natureza”, ne’ebé maka moos hanesan bebé ne’ebé foin moris. Ida-ne’e tanba Ramadan maka fulan perdaun nian, iha ne’ebé sala sira hetan perdua ba sira ne’ebé maka sinseru iha sira nia adorasaun no arrepende. No Eid al-Fitr  ka Idul Fitri hanesan símbolu ida hosi moris-hi’as ema nian iha kondisaun ida ne’ebé moos liu no besik liu ba Maromak.

4. Vitória iha estabelese relasaun entre maluk umanu

Eid al-Fitr  ka Indul Fitri mós sinónimu ho tradisaun perdua malu. Ida-ne’e maka momentu ida atu hametin relasaun sira ho família, viziñu sira, no maluk musulmanu sira. Perdua no husu deskulpa maka forma ida vitória nian hasoru ego no ódiu ne’ebé bele estraga relasaun sosiál sira.

5. Vitória iha kariedade no tau matan ba ema seluk

Molok Eid al-Fitr ka Idul Fitri, musulmanu sira tenke selu zakat fitrah, ne’ebé ho objetivu atu hamoos klamar no ajuda sira ne’ebé kbiit-la’ek, atu nune’e, sira bele sente ksolok husi sentidu sira  ne’e. Ida-ne’e hatudu vitória hodi ultrapasa laran-makerek no haburas sentidu umanu ba ema seluk.

Advertisement

Jornalista Estajiáriu :  Lazaro Pereira Quefi/Fontes Oioin

 

 

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

PM Xanana Aprésia Hatutan.com Kestiona Liberdade Imprensa iha SEKOMS Nia Oin

Published

on

By

Hatutan.com, (29 Janeiru 2026), Díli– Prirmeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão,  aprésia ho Hatutan.com tanba husu pergunta ka kesiona liberdade imprensa iha Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), Expedito Dias Ximenes nia oin.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Konferénsia Imprensa Konjunta Albanese-Xanana, SEKOMS “Limita” Liberdade Imprensa

Published

on

By

Hatutan.com, (28 Janeiru 2026), Díli-Governu da-sia (9) ne’ebé lidera husi Primeiru-Ministru (PM) Kay Rala Xanana Gusmão iha kompromisu boot promove liberdade imprensa ne’ebé kontempla iha Konstituisaun RDTL artigu 41.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Timor-Leste ho Austrália Harii Parseira Foun Bá Era Foun

Published

on

By

Hatuta.com, (28 Janeiru 2026), Díli-Governu Repúblika Demokrátika Timor-Leste (RDTL) ho Governu Austrália iha kompromisu ida atu harii parseria foun bá era foun.

(more…)

Continue Reading

Trending