Connect with us
Pakote Ahi

Defeza & Seguransa

Falur Husu Soldadu Foun Komponente Navál 68 Leal bá Instituisaun

Published

on

Hatutan.com, (16 Setembru 2022), Díli—Xefe Estadu Maiór FALINTIL Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Tenente Jenerál Domingos Raúl ‘Falur Rate Laek’ husu ba soldadu foun komponente Navál Hera na’in-68 atu hatudu lealdade ba Instituisaun.

Xefe Estadu Maiór Jenerál F-FDTL, Tenente Jenerál Domingos Raúl “Falur Rate Laek” halo entrevista ho jornalista sira, 25 fulan-Marsu 2022. Foto/Hatutan.com

Falur Rate Laek husu ne’e durante partisipa iha serimónia enseramentu formasaun Forsa Fuzileiru bá soldadu foun na’in-68 iha Baze Komponente Navál, Hera, Sesta (16/09/2022).

Lee Mós: Falur Alerta Makás bá Ema Sivíl, Labele Baku Militár!

Nia husu tanba iha vida militár, la fásil bá membru ka soldadu ida atu taka de’it boiña ka xapéo militár iha ulun, tanba presiza liuhosi esforsu, dedikasaun no empeñamentu servisu di’ak.

Advertisement

Ho enseramentu ida-ne’e, marka tán pasu istóriku ida ba vida instituisaun Forsa Armada Timor-Leste nian, tanba iha duni nesesidade ba objetivu nasionál nasaun nian.

Tenente Jenerál ne’e hato’o nia bem víndas ba membru ka soldadu foun na’in-68 ne’e tanba ho dedikasaun tomak, fó ona testamuña ba atinjimentu ida-ne’e, liu-liu konsidera nu’udár loron ida espesiál no istóriku tebes bá instituisaun forsa armada nian.

“Esforsu barak mak ita boot sira halo, hodi atinje ida-ne’e. Dala-barak, ema iha liur kestiona, sasán sira ne’ebé forsa sira nian ne’e. Ita sempre hateten ba sira, ne’e la’ós fásil atu tara emblema oan ida de’it mós, ne’e ita mate didi’ak. Ka atu tau de’it graxa ida mós, ita mate didi’ak. Sá tán tau boiña ida. Ita lori fulan-haat mak ita bele konkista boiña ida-ne’e. Ne’ebé buat hotu ne’e konkista ho ita nia esforsu, ita nia empeñu no ita nia dedikasaun,” Falur Rate Laek hateten.

Soldadu foun sira ne’e hetan oportunidade ida di’ak, tanba konkista previléjiu ida to’o pontu ida hanesan ohin ne’e.

Maibé, atinjimentu ida  tanba hetan mós apoiu maka’as hosi família sira tanba liberta sira ninia oan mane sira, atu bele ho dedikasaun tomak, serbí bá instituisaun armada ne’e no kontribui ba nasaun TL.

Advertisement

“Hanoin mós katak, ita boot sira konkista tiha ona vitória ida. Mas vitória barak sei iha ita boot sira nia oin. Tanba asuntu formasaun, la’ós problema ki’ik, ne’e prosesu ida ne’ebé kompleksu no. Sei dezafia ita boot sira nia kapasidade subjetiva ne’ebé iha, nune’e bele la’o ba oin. Ita konkista tiha ona, maibé sei iha dezafiu barak mosu ba ita,” Falur Rate Laek, fó-hanoin.

Nia husu bá soldadu no membru sira tomak, atu kontinua prepara aan, kuida saúde, ho vizaun ne’ebé di’ak, no tenke esforsu atu hatudu hahalok ne’ebé di’ak, leal ba instituisaun nune’e bele konsege sura tán ho susesu ne’ebé mak sei mai iha oin.

Husu atu sai duni ema ne’ebé determinante ba ninia an, kada soldadu mak determina rasik ninia futuru. Tempu no oportunidade sei barak, entaun tenke servisu maka’as.

Iha tempu saida de’it, Estadu ho governu inklui instituisaun militár  ho membru sira no tula konfiansa maka’as, nune’e mak investe dezenvolvimentu rekursu umanu bá soldadu sira nian, hodi iha lealdade de’it ba ninia instituisaun, serbí povu no nasaun.

“Ami mós fiar katak, ita boot sira halo hotu juramentu, para leal ba ita nia instituisaun, leal ba komandu, leal ba ita nia lei sira ne’ebé vigóra, no bá ita nia Estadu,” Falur Rate Laek, hateten.

Advertisement

Fronteira Tasi

Iha okaziaun ne’e, Falur Rate Laek haktuir, iha tempu kolonizasaun Portugés no Indonézia, invazór sira la hatudu no la hanoin ba TL kona-bá fronteira tasi Timor nian, to’o iha ne’ebé. Maibé, ukun an tiha mak, timoroan sira foin hatene no define ninia fronteira tasi ka marítima.

“Ho esforsu ita nia lideransa istóriku, ita nia komandante em xefe FALINTIL nian, ita nia lideransa nasionál, Kay Rala Xanana Gusmão, halo com que, ita hetan tiha ita nia demarkasaun liña fronteira marítima,” nia afirma.

Jeografikamente TL nia fronteira marítima, boot liu territóriu terrestre tanba ida ne’e maka Estadu hakarak investe iha Komponente Navál.

Investimentu Estadu nian iha komponente ida ne’e, la’ós atu sai fali autór ameasa bá estabilidade nasion’al, rejionál, internasionál no globál.

Advertisement

Maibé, forma instituisaun Forsa Defeza ida-ne’e atu afirma TL nia soberania no atu hatudu katak TL nia soberania marítima mak ida-ne’e. Ho ida ne’e maka Komponente Navál, mosu ho lema ida katak “na’in ba tasi”.

“Ne’ebé, imi hotu tenke entrega an ba ida ne’e, imi hotu tenke servisu di’ak. Só ita atu sai profesionál ida ne’ebé di’ak, ita tenke halo mudansa hosi ita nia vida familiár. Ita atu sai professionál ida di’ak, ita mós tenke halo mudansa loroloron ba ita nia vida institusionál. Ohin, ita fó saudasaun espesiál ida ba loron ida ohin, tanba kresimentu forsas armadas nian,” nia dehan tán.

Oras-ne’e daudaun, Komponente Navál besik ona atu kompleta bá primeiru destakamentu. Entaun, Soldadu no Membru sira tomak iha komponente ne’e, ninia misaun sira sei kobre to’o iha nivel territóriu nasionál tomak.

Forsa operasionál ninia misaun maka kontrola tasi, kontrola rikusoin sira iha tasi-laran, kontrola ema hotu ne’ebé hetan susar iha tasi-laran, maibé mós atu kontrola ema sira ne’ebé halo aat iha TL nia rasi-laran.

Komponente Navál Prontu Serbí

Advertisement

Iha fatin hanesan Komandante Komponente Navál, Capitão de Mar e Guerra, Higino das Neves, espresa sentimentu orgullu, tanba ho enseramentu formasaun ida ne’e komandu Komponente Navál bele hetan aumentu ba ninia númeru efetivu fuzileiru nian, hodi bele halo kna’ar ida ne’ebé sei iha oin, bele hala’o iha tempu badak.

La’ós ne’e de’it, orgullu mós tanba Komponente Navál hetan ninia Ofisiais, Sarjentus, Praças ne’ebé mesak preparadu liu-liu ba Soldadu foun ne’ebé iha ona koñesimentu, skill atu halo misaun ne’ebé todan liu iha ninia oin no bele halo ida-ne’e.

“Entaun, orgullu boot ida, hanesan imi nia komandante, orgullu atu suporta ita boot sira. Saida de’it mak ita boot sira sei hala’o, ita sei la’o hamutuk. Todan ka kamán, ita hamutuk, ita sei bele. Tasi bele boot, ita sei bele hakur, anin bele boot, ita sei bele satan,” Capitão de Mar e Guerra, Higino das Neves, afirma.

Atu serbí povu ida ne’e la’ós buat ida fásil, tanba presiza membru ida-idak tenke ho atitude haraik an, tenke hatudu pasiénsia ne’ebé boot, hatene servisu hamutuk, tanba Komponente Navál, ninia papél fundamantál liu maka, servisu hamutuk.

“Entaun, ha’u fiar katak, ho formasaun sira ne’ebé ita boot sira hetan, imi sei servisu hamutuk maka’as liu, sei rona malu, iha buat ruma ajuda malu, iha situasaun difísil, imi sei suporta malu, para imi sei halo imi nia kna’ar ho susesu,” Komandante Higino hateten.

Advertisement

Iha vida militár, bainhira membru ida hasoru situasaun susar ka aat ruma hanesan, kanek, ninia maluk militár sira mak sei fó tratamentu uluk, ida moras, ida iha ninia sorin mak sei trata.

“Ha’u hatete bebeik katak, funu ruma ita nia fen só simu ita nia kaixaun. Familia só hein simu ita nia kaixaun atu tau de’it. Primeiru homem atu salva ita iha terrenu maka soldadu ne’ebé iha ita nia sorin,” Capitão de Mar e Guerra, Higino das Neves, afirma tán.

Tanba ida ne’e, Komandante ne’e fiar katak, misaun ida ne’e membru ida-idak sei kuda iha nia fuan, atu bele servisu hamutuk no lori Komponente Navál nia naran ba oin, liu-liu forsa armada, sei kumpri 100% ordén tomak hosi ninia komandu F-FDTL.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Defeza & Seguransa

Membru PNTL ho F-FDTL Ne’ebé Viola Lei Kódigu Estrada Sei Simu Konsekuénsia

Published

on

Hatutan.com, (22 Abríl 2024), Díli-Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) liuhosi Departamentu Tránzitu Nasionál (DTN) sei aplika sansaun administrativa bá membru PNTL ho membru FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL)  ne’ebé viola Lei Númeru 03/2006, kona-bá Kódigu Estrada durante halo sirkulasaun iha territóriu nasionál.

(more…)

Kontinua Le'e

Defeza & Seguransa

Forsa Konjunta Preende Tabaku Pohon Sagu Kaixa 320 iha Tasi-Tolu

Published

on

Hatutan.com, (19 Abríl 2024), Díli—Forsa konjunta kompostu hosi Polisia Nasionál Timor-Leste (PNTL) liuhosi Departamentu Investigasaun Kriminál (DIK), Servisu Informasaun Polisia (SIP), FALINTIL Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) liuhosi Unidade FALINTIL (UF) no Servisu Nasionál Intelijénsia (SNI), halo apreensaun bá evidénsia tabaku ho marka Pohon Sagu hamutuk kaixa 320 iha área Tasi-tolu, Díli.

(more…)

Kontinua Le'e

Defeza & Seguransa

Komandu PNTL Distribui Karreta 47 bá Munisípiu no Unidade Sira

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Komandu Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) iha Kinta 18 Abríl distribui tán karreta unidade hamutuk 47 bá komandu munisípiu 12, Rejiaun Administrativa Espesiál Oecusse Ambeno (RAEOA), Unidade Espesiál Polísia (UEP), Unidade Polísia Marítima (UPM) ho Unidade Patrullamentu Fronteira (UPF).

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending