Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

Iha Asembleia Jerál ONU, Horta Aprezenta Situasaun TL no Konjuntura Polítika Globál

Published

on

Hatutan.com, (24 Setembru 2022), Díli– Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, iha nia diskursu iha Assembleia Jerál Nasoins Unidas (ONU) bá da-LXXVII iha Nova Iorke, ko’alia liubá asuntu dezenvolvimentu iha rai-laran inklui situasaun pandémika globál Covid-19 no konjuntura polítika global bá pás mundiál.

Lee Mós : Ramos-Horta Partisipa Assembleia Jerál ONU bá Dala LXXVII

PR Ramos-Horta, halo diskursu iha Assembleia Jerál ONU bá da-LXXVII iha Nova Iorke. Foto/GPR

“Dezde re-eleitu iha fulan lima liubá foka bá ajenda doméstika, harii fonte entre órgaun ezekutivu, lejislativu no judisiáriu, envolve komunidade rural, urbana, joven no estudante, sosiedade sívil, líder relijioza sira, profisionál, agrikultura, negosiante, setor privadu no setor bankáriu, paz inkluziva, haburas demokrasia no instituisaun demokrátika sira no hodi hamoris fali ekonomia ne’ebé mak fraku,” sita komunikadu imprensa hosi Palásiu Prezidensiál iha Díli, Sábadu (24/09/2022).  

Xefe Estadu mós destaka servisu ho Governu, Parlamentu Nasionál no parseiru dezenvolvimentu hodi kombate extrema pobreza, subnutrisaun no raes badak, liuhosi promosaun fó susu-been inan bá bebé no prevene susu-been formula, subsídiu no apoiu bá inan isin-rua, inklui habelar edukasaun bá labarik.

Advertisement

Xefe Estadu mós ko’alia kona-bá susesu Timor-Leste iha dezenvolvimentu seitór saúde, liu-liu númeru doutór ne’ebé atinji ona 220 hodi atende populasaun millaun 1,5, esperansa moris ne’ebé atinji idade 71 no mós susesu iha mitigasaun no kombate COVID-19.

Relasiona ho kontextu global, Ramos-Horta hateten, populasaun iha Myanmar sente trai no abandonadu husi komunidade internasionál.

Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, halo diskursu iha Assembleia Jerál ONU bá da-LXXVII iha Nova Iorke. Foto/GPR

“Sira husu, tamba sá iha diferente tratamentu, apoiu lalais no generoza bá populasaun sivil no refujiádu iha Ukránia, apoiu militar sofistikadu bá rezisténsia Ukránia, no la iha reasaun bá funu hasoru povu Mianmar, sira luta no mate. Konflitu iha Mianmar afeta bá seguransa no estabilidade iha nasaun viziña. Ida-ne’e bele aumenta,”  Ramos-Horta hateten.

Xefe Estadu defende nesesidade atu promove diálogu hodi rezolve Ukránia, Mianmar no krize seluk iha Mundu no husu Sekretáriu Jerál no ninia enviadu espesiál sira atu servisu maka’as hodi hamosu akordu cesar fogo, dame ne’ebé kompriensivu no permanente.

Xefe Estadu mós fó hanoin ba Rússia, Ukránia no NATO atu revé desijaun iha passadu ne’ebé hamate an, retira husi zona fronteriza, hodi permite Ukranianu sira, hodi rekonstrui sira-nia rain no moris no Rússia, retira seguransa husi Zona Fronteira.

Jornalista: Vito Salvadór

Advertisement

 

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Pozisaun Igreja Katólika: Natureza Loloos Hosi Matrimónio Maka Mane ho Feto Moris Hamutuk

Published

on

Hatutan.com, (26 Jullu 2024), Díli—Igreja Katólika Timor-Leste liu hosi Conferência Episcopal Timorense (CET), hatuur pozisaun kona-bá tuir roman Sagrada Eskritura katak, mane ho feto moris hamutuk nu’udár natureza loloos hosi Sakramentu Matrimónio.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

FMDC-UN WOMEN Entrega Matadalan Reportajen Sensível Jéneru bá CI

Published

on

Hatutan.com, (25 Jullu 2024), Dilí—Fundasaun Médis Development Center (FMDC), UN Women estabelese kooperasaun ho Conselho Imprensa (CI) hodi entrega matadalan reportajen sensível bá jéneru, nune’e bele promove média no eleva kapasidade jornalista sira oinsá bele halo reportajen ho di’ak bá asuntu igualdade jéneru iha Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Governu Tenke Haforsa Seguransa iha Fronteira Hodi Kombate Movimentu illegál

Published

on

Hatutan.com, (25 Jullu 2024), Díli— Forum Organizasaun Naun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL) husu bá Governu liu hosi Ministériu Interiór (MI) atu haforsa seguransa iha fronteira sira rai-maran nian hodi evita sasan illegál sira hanesan sigaru inklui sasan sira seluk ne’ebe kontinua tama mai iha territóriu nasionál.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending