Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

Kliente Halerik ho Problema Internet, PN Husu Responsabilidade TT-Telemor-Telkomcel

Published

on

Hatutan.com, (11 Dezembru 2023), Díli—Kliente sira ne’ebé durante ne’e utiliza internet hodi hala’o servisu, halo peskiza no estuda, kontinua halerik tanba hosi loron bá loron kapasidade internet aat liu ka lentu liu, prezudika tebes servisu, nune’e husu bá Parlamentu Nasionál (PN) atu halo fiskalizasaun bá operadór Telekomunikasaun tolu iha Timor-Leste (TL) hodi haree direta implementasaun akordu ne’ebé halo ho Governu liuliu investimentu bá komunikasaun nian.

Rede internet kontinua sai preokupasaun bá kliente sira. Foto: Internet lentu.

Sidadaun Paulo Verdiál ne’ebé durante ne’e halo servisu u

tiliza internet, hato’o preokupasaun bá Hatutan.com katak, operadór telekomunikasaun sira ne’ebé investe iha TL laiha responsabilidade bá kliente sira.

Lee Mós: Tane Konsumidór Husu Governu Fó Prioridade Enkuadramentu Legál bá Telekomunikasaun

Advertisement

“Ha’u nia servisu lorloron online tanba ha’u halo tradusaun barak bá texto hosi parseiru sira. Maibé internet kontinua sai preokupasaun tanba dalaruma loron tomak atu loke de’it email mós la di’ak. Ita labele kontitua hanesan ne’e, sa tán ita atu tama bá ASEAN. PN tenke halo buat ruma hodi alerta bá Governu atu tau matan bá operadór telekomunikasaun sira bainhira laiha ona kapasidade atu fornese internet di’ak liu fó sansaun ka hapara ona kontratu tanba ema barak utiliza internet ne’e sosa pulsa,” nia hateten bá Hatutan.com iha hela fatin Praia dos Coqueiros Díli, Segunda (11/12/2023).

Paulo Verdiál sempre uza pakote internet hosi Timor Telecom ho valor $0,75 bá oras 24, maibé internet sempre lentu no la ajuda ninia servisu online.

Iha fatin ketak, estudante Elizeu da Cunha mós lamenta tanba internet kontinua sai problema iha Timor Leste, nune’e nia husu Governu atu asselera lalais projetu Fibra Óptika hodi ajuda kapasidade internet iha rai laran, tanba lakleur tán Timor Leste adere bá ASEAN, internet sei sai hanesan nesesidade prinsipál iha tempu ohin loron.

“Operadór telekomunikasaun sira viola ami kliente sira nia direitu tanba ami hola pulsa nee buka osan mate an mak foin hola. Hola tiha pulsa hakarak atu halo peskiza bá buat ruma internet la di’ak. Governu labele nonok ho situasaun ne’e,” nia husu.

Prezidente Tane Komsumidór, António Ramos da Silva Naikoli.

Iha parte seluk Prezidente Tane Konsumidór, António Ramos da Silva haktuir, parte Tane Konsumidór durante ne’e simu keixá indiretamente hosi kliente sira liuhosi média sosiál.

“Tane Konsumidór simu indiretamente keixa hosi kliente telekomunikasaun iha média sosiál. Kona-bá área telekomunikasaun, Tane Konsumidór servisu hamutuk ho Unidade Protesaun Konsumidór Autoridade Nacionál Comunicacões hodi atende konsumidór sira ninia keixa sira,” António Ramos da Silva hateten bá Hatutan.com via WhatsAap, Segunda (11/12/23).

Advertisement

Keixa ne’ebé simu indiretamente hosi média sosiál, problema barak liu maka internet lentu, kliente sira enxe pulsa ho pakote oras 24 folin $1, seidauk atinje limite tempu maibé rede internet ladi’ak ona.

“Problema sira ne’e hotu Tane Konsumidór servisu hamutuk Unidade Protesaun Konsumidór ANC nian haruka bá sira hodi fó solusaun maibé Tane Konsumidór mós husu bá konsumidór operadór telekomunikasaun nian tenki hato’o  keixá mai Tane Konsumidór liuhosi Gabinete Apoio ao Consumidor, ho dokumentu hanesan komprovativu sosa ka enxe pulsa bá telefone no bá internet,” Prezidente Tane Konsumidór esplika.

António Ramos da Silva haktuir, Tane Konsumidór hamutuk ho ANC sempre hala’o sosializasaun hamutuk kona-bá Dekretu Lei númeru 15/2012, dia 29 Marsu kona-bá estatutu ANC no loke odamatan bá liberalizasaun telekomunikasaun iha Timor-Leste, konsumidór sira mós presiza hatene kona-bá sira ninia direitu no devér sira ne’ebé hakerek ona iha Lei númeru 8/2016, loron 08 de Jullu kona-bá Lei ba protesaun konsumidór nian.

Tane mós halo publikasaun iha média sosiál hanesan website, facebook, twitter Tane Konsumidór nian hodi sosializa kona-bá direitu konsumidór sira nian.

Alende ne’e halo advokasia liuhosi meius komunikasaun sira hanesan rádio no televizaun, jornál sira, média online sira liu tán ida-ne’e  halo advokasia liuhosi servisu hamutuk ho rádiu komunidade sira hodi hola parte iha programa Podcast ka livestreaming sira.

Advertisement

Tane Konsumidór sujere bá Governu atu fó feedback bá inisiativa Lei ne’ebé mak Tane konsumidór submete ona bá Konsellu Ministru iha loron 06 fulan Outubru tinan 2022 no hetan kobertura hosi média sira hotu.

Bele mós haree iha pajina facebook Tane Konsumidór nomós website Tane Konsumidór nian kona-bá “Caderno reivendicativo”  Tane aprezenta enkuadramentu legál bá servisu telekomunikasaun hodi proteje di’ak liután konsumidór sira.

“Alterasaun bá Dekretu Lei númeru 15/2012, loron 29 de Marsu kona-bá Estatutu ANC nian, bazeia bá karta loby ne’ebé Tane Konsumidór submete ona bá Ministériu Transporte no Komunikasaun no kopia bá ANC iha tinan 2021, aselera prosesu ba implementasaun infraestrutrua Fibra Optika liu hosi dada Cabo Submarine mai hosi Austrália, nune’e hasa’e kapasidade internet ne’ebé atualmente ita konsumu iha Timor-Leste 26 G hoo Cabo Submarino bele aumenta kapasidade nune’e bele rezolve problema sira ne’e,” António Ramos da Silva haktuir.

Tane Konsumidór kontinua halo advokasia, servisu hamutuk ho parseiru sira atu nune’e bele informa bá konsumidór sira ninia direitu no devér, mós advokasia bá operadór sira oinsá sira ninia atendimentu bá kliénte ka konsumidór no salva guarda tuir Lei Protesaun konsumidór nian.

Kona-bá preokupasaun ne’e, Parlamentu Nasionál (PN) liu hosi Komisaun E ne’ebé trata assuntu Infra-estrutura, husu bá operadór telekomunikasaun hanesan Timor Telecom (TT), Telkomsel no Telemor hodi hasa’e kapasidade rede internet iha Timor-Leste.

Advertisement

“Komisaun E seidauk halo fiskalizasaun bá kompañia tolu ne’ebé mak kaer rede telekomunikasaun hanesan Timor Telecom, Telkomcel no Telemor, nune’e ami seidauk hetan keixa ruma mai hosi kliente sira maibé foin daudaun iha audiénsia membru komisaun E levanta duni kestaun kona-bá rede internet ne’ebé lentu tebes. Ministru Transporte no Komunikasaun mós dehan sei haree bá Orsamentu Jerál Estadu OJE 2024 aprova tiha sei haree meius oinsá bele aumenta kapasidade internet iha Timor-Leste,” Prezidente Komisaun E, Deputadu Marcos Xavier bá Hatutan.com iha PN, Segunda (11/12/23).

Deputadu Marcos Xavier esplika, papél Parlamentu Nasionál maka halo aprovasaun bá orsamentu, halo fiskalizasaun no foti desizaun politíka.

“Kona-bá velosidade internet lentu ne’e orsida kabe bá Governu, Parlamentu tau osan depois fiskaliza operadór sira no oinsá Governu bolu sira hodi hasa’e kapasidade internet nian,” nia tenik.

Deputadu ne’e lamenta no mós husu bá Governu atu halo kontrolu másimu bá asuntu ne’e liuliu buka haree koordena atu operadór telekomunikasaun sira hadi’a rede internet hodi labele halo kliente sira sai vítima bebeik.

Jornalista Estajiária: Zita Menezes

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

Pilar Ekonomia Sei Fraku iha Timor-Leste Nia Adezaun bá ASEAN

Published

on

Hatutan.com, (13 Maiu 2024), Díli-Pilar ekonomia Timor-Leste nian sei fraku tebetebes iha prosesu adezaun Timor-Leste nian bá membru permanente  ASEAN (Association of Southeast Asian Nation).

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

BCTL Halo Estudu bá Impaktu Utiliza Moeda Dollar Amérika

Published

on

Hatutan.com, (10 Maiu 2024), Díli—Daudaun ne’e Banku Sentral Timor-Leste (BCTL, sigla portugés) ho Fundu Monetáriu Internasionál (IMF, sigla ingles) halo hela estudu kona-bá impaktu pozitivu no negativu husi utilizasaun dollar Amérika iha Timor-Leste. 

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

BCTL Rekolla Moeda Falsu Sentavu 50 Besik Ona $400

Published

on

Hatutan.com, (09 Maiu 2024), Díli- Banku Sentrál Timor-Leste  (BCTL-Sigla Portugés), rekolla moeda falsu Sentavu 50 besik ona $400 no autoridade kompetente sira mós kontinua halo investigasaun hodi buka tuir autór sira no oinsá bele lokaliza fatin sira bá produsaun nian.

(more…)

Kontinua Le'e

Trending