Connect with us

Saúde

HNGV Enfrenta Problema Overload Pasiente no Estoke Out Ai-moruk 11%

Published

on

Hatutan. com, (19 Juñu 2024), DíliMinisteriu Saúde liuhosi Ekipa Integradu Saúde (EIS) rekoñese  númeru pasiente iha Ospitál Nasionál Guido Valadares (HNGV)  overload.

Lee Mós: Kama bá Pasiente Sira iha HNGV La Sufisiente

Konférensia imprensa Ekipa Integradu Saúde (EIS) iha Armazén INFPM, Kampu Alor, Díli, Kuarta (19/06/2024). Foto/Tome da Silva

Situasaun ne’e akontese tanba númeru pasiente barak liu fali kondisaun no fasilidade própriu iha HNGV no to’o ohin loron Timor-Leste seidauk iha ospitál alternativa atu bele akomoda númeru pasiente ne’ebé loron bá loron aumenta.

“Ita iha duni ospitál referral no top referral problema Overload tanba Sidauk iha ospital alternative ida atu bele responde pasiente nia nesesidad, maibé iha fasilidade saúde sira-ne’e overload pasiente no númeru pasiente transferénsia mai HNGV mós barak,” portavós EIS, Vidal de Jesus Lopez informa iha konferensia imprensa ne’ebé hala’o iha armazén INFPM, Kampu Alor, Díli, Kuarta (19/06/2024).

Advertisement

Vidal de Jesus Vidal hateten kuantidade kama iha HNGV hamutuk 450 ida ne’ebe tuir  indikador bad ocupational rate ne’e tama iha 88% signifika liu ona kapasidade. Nune’e, alternativa ne’ebé HNGV ka Ministériu Saúde redús  tranferensia ho redús overload hodi indika espesialista bá direta iha ospitál referral sira fó tratamentu bá pasiente sira.

Daun-daun ne’e  Ministériu Saúde haruka ona espesialista nain-neen (6) tranfere ba  iha Ospital Referral Eduardo Ximenes Baucau hodi halo atendementu bá pasiente sira ne’ebé mak atu mai tratamentu iha Díli, hanesan halo operasaun bá pasiente sira ne’ebe sofre moras iha mi-fatin, no labarik cleft lip ka ibun sakat sira.

Pasiente sira ne’e tuir lolos atu halo transferénsia mai HNGV, maibe tanba HNGV  iha  problema overload no kapasidade kama mós la sufisiente ona, ne’ebé haruka espesialista sira tuun direta bá ospitál referral atu redús numeru transferensia pasiente.

Problema seluk ne’ebé  pasiente sira enfrenta mós mak  bainhira atu  leno ray-X no USG, pasiente sira  persiza hein tempu naruk, ne’ebe bele to’o fulan-ida (1) hafoin bele konsulta, ho nune’e objetivu haruka espesialista sira bá ospitál referral ne’e ho nune’e bele redús ba lista espera ka waiting list.

Estoke out ai-moruk iha HNGV  dau-daun ne’e 11% no konsumaveis 12% ne’e akontese redús ona bá numeru ida kiik tanba INFPM halo ona esforsu tomak hodi garante estoke iha INFPM no distribui rasik bá HNGV  tanba HNGV  mak hanesan top referral ne’ebé persiza iha atensaun espesiál.

Advertisement

Husi numeru estoke out  11% ne’e,  iha aimoruk esensial no vital balun mós estoke out, ne’ebé item ho kategoria NAPZA (Narkotika Psikotropika) hanesan morphine, Fhentanyl, efedrin ne’ebe  estoke menus iha teritoriu nasional.

NAPZA (Narkotika Psikotropika) mak ai-moruk ne’ebé ho kategoria droga ne’ebé prosesu ne’e kompleksu liu bainhira atu sosa tanba nasaun ne’ebé mak  atu prodús ai-moruk refere  tenke iha autorizasaun.

Ai-moruk ho kategoria NAPZA ne’e barak liu utiliza iha  sala operasaun ho ICU bainhira estoke  ne’e tama sei rezolve  preokupasaun sira ne’e no mós ai-moruk ida tanba ne’e kuantidade ne’ebe sei tama iha semana rua mai ho numeru boot mak 5,000 ba kuota tinan ida.

Iha biban ne’e Diretor Aprovizionamentu no Kontratasaun INFPM, Mariano da Silva Marques esplika tuir lei ai-moruk refere INFPM deit mak bele halo importasaun  ka fó autorizasaun bá kompañia balun  hodi halo importasaun, maibe persiza iha dokumentu ne’ebé klaru tanba ai-moruk refere kategoria narkotika.

Solusaun mak bainhira iha persiza urjenti bá hetan apoiu husi ospitál referral ka rejional sira, maibe bainhira peresiza urjenti mak INFPM sei halo kompras emerjensia ho lalais iha loron rua ka tolu ho kuantidade ne’ebe naton.

Advertisement

Kompras annual bá ai-moruk ho kategoria NAPZA dadaun ne’e INFPM halo hela kordenasaun ho nasaun rua; hanesan Indonézia no Malaysia. Nune’e husi parte HNGV ho INFPM mós diskute ona hadia mekanismu utiliza ai-moruk NAPZA atu nune’e bele iha relatoriu ne’ebe kompletu hodi fasilita prosesu importasaun ne’ebe diak no fasil.

Tuir relatoriu husi Deresaun Nasionál Farmasia no Medikamentu (DNFM ) iha trimestre dahuluk estoke out hamutuk 13%, maibe hafoin halo distribuisaun numeru estoke out menus  bá 10% ka 9%.

Jornalista : Leopoldina de Carvalho

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Saúde

Bankada Governu Manifesta Laran Susar ho Dezempeñu Ministériu Saúde

Published

on

By

Hatutan.com, (18 Marsu  2026), Díli– Membru Bankada Governu (CNRT) iha Parlamentu Nasionál  manifesta  nia laran susar ba dezempeñu Ministériu Saúde (MS) lidera husi Ministra Élia A.A dos Reis Amaral, liuliu iha atendimentu sira iha Ospitál Nasionál Guido Valadares (HNGV) ne’ebé prejudika sidadaun sira-nia vida.

(more…)

Continue Reading

Saúde

Fiskalizasaun Komisaun F Deskobre 32% Ai-Moruk Stock Out iha INFPM

Published

on

By

Hatutan.com, (11 Marsu 2026), Díli– Komisaun F Parlamentu Nasionál ne’ebé trata asuntu Saúde, Igualdade Jéneru no Seguransa Sosiál liu husi fiskalizasaun, Kinta (11/03/2026), nota katak Instituisaun Nasionál Farmásia Produtu Médiku (INFPM siglá portugés) enfrenta stock out ai-moruk hoi presentajen 32 (%).

(more…)

Continue Reading

Saúde

Ministra Élia Amaral Konsidera Mortalidade Kazu Dengue 0,6% Kategoria Kiik

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Marsu 2026), Díli-Ministra Saúde (MS), Élia A.A.dos Reis Amaral, konsidera kazu mortalidade (mate)  moras dengue ho porsentajen 0,6 (%) sei tama iha kategoria ki’ik. Maske nune’e,  pesoál saúde sira nafatin halo tratamentu tuir padraun ho maneira oioin hodi halo prevensaun ba moras dengue ne’e.

(more…)

Continue Reading

Trending