Connect with us

Dili

PNTL Konsidera Dezentendimentu ho Jornalista Diligente “Bá Dame-Malu” Ona

Published

on

Hatutan.com, (05 Setembru 2024), Díli—Komandante Polísia Nasional Timor Leste Eskuadra Ai-Mutin, Díli, Inspetór Polísia Alexandrino da Costa “Alex Samurai”, konsidera dezentendimentu entre nia membru sira ho jornalista Diligente, Antonieta Martins “ bá dame-malu” ona. Mezmu nune’e, karik jornalista sira no parte sira ne’ebé fó advokasia ba ne’e la satisfás bele lori bá Tribunál.

Membru Conselho de Imprensa de Timor-Leste hasoru malu ho KOmandante Polísia Eskuadra Ai-mutin, Díli, hodi buka hatene kona-bá dezentendimentu Polísia ho jornalista Diligente. Foto/CI

Liuhusi enkontru ho Conselho de Imprensa de Timor-Leste iha kuartél eskuadra Polísia Ai-mutin, Comoro, Díli, Kuarta (04/09/2024), Inspetór Polísia Alexandrino da Costa “Alex Samurai” rekoñese katak nia parte ho nia membru sira hanesan polísia envolve duni dezentendimentu ida ho alin-feto ida ne’ebé ikus mai nia aprezenta an katak nia jornalista husi Diligenteonline.

“Jornalista ka pesoál alin-feto ne’e foti video ho imajen bainhira ami halo hela atuasaun ba vendedór ambulante sira iha Fatuhada. Atuasaun ne’e rentetan husi atuasaun bá vendedór ambulante sira iha Elemloi-Delta,” Inspetór Polísia Alex Samurai haktuir.

Momentu iha Delta ne’ebá akontese duni konfrontu fíziku balun entre parte balun tuda polísia no ekipa SEATOU nune’e mai halo fali atuasaun iha Fatuhada nian mós akontese dezentendimentu to’o ema balun lori lilin-mean sunu iha estrada.

Advertisement

Derrepente alin-feto ne’e mai hasai imajen no video la aprezenta aan hanesan jornalista no la hatudu kartaun identidade iha situasaun ne’ebé parte autoridade Estadu nian hanesan polísia halo hela operasaun ka atuasaun no tanba iha nakukun laran.

Bainhira nia hasai tiha ona kartaun identidade hanesan jornalista, Alex Samurai hateten, Polísia ho jornalista ne’e parseiru maibé importante aprezenta aan no hatudu identidade hanesan jornalista tanba polísia mós hatene knar jornalista nia no jornalista sira-nia liberdade. Maske nune’e, jornalista mós tenke hakru’uk ba regra sira atuasaun polísia nian iha terrenu no importante liu mak aprezenta an no identidade klaru molok halo kobertura.

“Atu dehan de’it, katak koordenasaun, kooperasaun no komunikasaun ne’e importante tebes bá ami polísia iha terrenu bainhira halo atuasaun. Nune’e, karik mosu distúrbiu polísia bele asegura mós jornalista atu labele sai vítima,” Alex Samurai klarifika.  

Jornalista refere ho nia instituisaun mídia Diligente hamutuk ho asosiasaun jornalista sira, inklui Conselho de Imprensa rasik la admite atu polísia lori jornalista ba halo identifikasaun iha eskuadra polísia nian. Ho nune’e,  Inspetór Polísia Alex Samurai, klarifika katak nia mak orienta duni atu lori alin-feto ne’e mai eskuadra polísia Ai-mutin atu halo identifikasaun no ida-ne’e normal.

Alex Samurai hateten mai halo identifikasaun la’ós tanba jornalista ne’e halo krime, maibé identifikasaun ne’e atu hatene no konfirma klaru katak alin-feto ne’e profisaun jornalista duni no lori alin-feto ne’e ma eskuadra atu evita deit parte seluk (pihak ketiga) aproveita situasaun bele hamosu fali krime seluk.   

Advertisement

Komandante Polísia Eskuadra Ai-mutin, Comoro, Díli, Inspetór Polísia Alexandrino da Costa “Alex Samurai”. Foto/CI

“Dalaruma ema hanoin katak problema krime mak halo identifikasaun. Se ha’u resepsionista, ema bainaka ruma mai ha’u tenke rejista, hela iha ne’ebé, identifika identidade ne’e la signifika katak ita kriminaliza mais tanba iha dezentendimentu polísia presiza hasai nia identidade para ami bele rezolve. Tanba mós dezentendimentu iha públiku, polísia lori alin-feto ne’e atu evita problema seluk iha terrenu. Dala ida tan katak polísia la’ós inimigu ba jornalista tanba ita presiza malu, ami presiza ita-boot sira, ita-boot sira mós presiza ami, ne’ebé ita-nia sala ne’e iha ne’ebe, sé dezentendimentu ne’e buat ki’ikoan ida, ne’e normal país hotu-hotu akontese buat hanesan ne’e la’ós iha Timor-Leste de’it, para lori fali ida ne’e sai fali problema boot polémika ida ba internasionál ne’e labele. Ita tenke iha vontade ne’ebé boot atu rezolve.”

“Ne’e la signifika katak ita hirus malu, lae, dezentendimentu ne’e buat ki’ikoan hela. Importante ami laiha hanoin atu ódiu ka vinga ba jornalista ne’e laiha tanba e ami serbisu ho jornalista tanba ne’e maka ami iha grupu WA ho jornalista hotu-hotu, tanba ne’e maka serbisu operasaun ruma ami sempre bolu sira mai apoiu halo kobertura ne’ebé ami laiha problema entre polisia ho jornalista,” Alex Samurai afirma tan.

Nia haktuir hafoin hlao tiha identifikasaun, alin-feto ne’e mós akompaña hosi nia família; na’in-dai maedre no lakleur maluk sira husi Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa’e (AJTL) mai tan hodi koalia ba malu no entende malu hodi ba dama-malu no hasai foto hamutuk. Ne’ebé parte polísia   konsidera dezentendimentu ne’e rezolvidu, mas se parte sira kontinua sente la kontenti bele loke prosesu bá oin mak polísia ba hatán mós di’ak.

Pozisaun Conselho de Imprensa

CI hamutuk ho jornalista husi Diligente, Antonieta Martins  no jornalista husi Media One Timor , Suzana Cardoso halo konférensia imprensa relativa atuasuan husi polisia no ekipa SEATOU. Foto/CI

Conselho de Imprensa (CI) nu’urdar instituisaun Independente Estadu nian ne’ebé hala’o nia knaar importante sira tuir Lei Komunikasaun Sosiál, Artigu 44 atu garante liberdade imprensa no liberdade espresaun iha país ne’e. Espesialmente, iha ámbitu vizita Amu Papa nian, kontinua ezerse ninia mandatu hodi garante no promove liberdade imprensa atu kanál mídia no jornalista sira halo sira nia atividade jornalístika ho livre iha kontestu kobertura no publikasaun. Presizamente, entidade sira Estadu nian, liuliu aparellu Estadu nian hanesan polísia tenta atu respeita mídia no jornalista ninia serbisu iha terreñu.

Liuhusi konferénsia imprensa ne’ebé hala’o iha salaun konferénsia CI nian,  entidade Estadu ne’ebé tau matan bá atividade Jornalístika iha Timor-Leste ne’e konsidera aktu Polísia hasoru jornalista Diligente Antonieta Martins no aktu hadau atributu jornalista Susanao Cardoso husi autoridade seguransa bainhira halo kobertura ba prosesu eviksaun iha Kampung baru – Comoro nu’udar aktu tentativa no ameasa hasoru liberdade imprensa iha Timor-Leste nu’udar país demokrátiku.

“Aktu ne’e la merese akontese tanba jornalista sira halo hela sira ninia papél kontrolu sosial iha país demokrátiku ida-ne’e hodi garante dezenvolvimentu país nian ne’e tuir planu no programa ne’ebé iha ona,” sita komunikadu CI nian ne’e.

Advertisement

Aktu ida-ne’e  Conselho de Imprensa afirma kontra momos Konstituisaun RDTL, Artigu 40 no 41 ne’ebé garante liberdade imprensa no informasaun lolos no kredivel sein impedimentu husi parte ne’ebé deit. Aleinde ida-ne’e, aktu seguransa nian hodi detein jornalista no hadau no estraga ekipamentu jornalista nian mós kontra Lei Komsos, Artigu 8, 10 ne’ebé ko’alia kona-ba liberdade imprensa, liberdade informasaun no sensura ka censorhship. Nune’e, aktu seguransa nian ne’e mós konsidera nu’udar aktu sensura ba informasaun ne’ebé tuir lolos públiku tenke hetan nu’udad direitu báziku ema nian, maibé ida-ne’e la akontese.

Atu garante sidadaun hotu-hotu nia direitu atu asesu ba informasaun, meiu komunikasaun sosiál  no jornalista sira tenke livre no serbisu iha ambiente ida-ne’ebé seguru no hakmatek nu’udar haktuir iha Konstituisaun, Artigu 40 no 41. Liuliu, iha kontestu kobertura nian.

Prezidente Repúblika Lamenta

Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta. Foto/Elio dos Santos

Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, lamenta ho atuasaun Polisia Nasionál Timor-Leste (PNTL) hasoru jornalista sira terenu tamba konsidera ida-ne’e hanesan atentadu hasoru liberdade imprensa no liberdade espresaun iha Timor-Leste.

“Favór polísia, iha rai ida demokrátiku, imi nia servisu ba vizita geng sira, grupu joven sira ne’ebé halo violénsia ne’e, imi nia servisu la’ós atu bok fali liberdade imprensa no liberdade  jornalista sira nian. Ha’u aviza kedas ba Komandante Jerál PNTL, ha’u lakohi rona tan polísia bok ho liberdade jornalista sira atu halo sira nia servisu,”  Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hateten.

Xefe Estadu hatutan Amu Papa Francisco rasik lakohi haree kilat bara-barak iha Timor, foin daudaun Sekretáriu Jerál ONU mai xefe estadu rasik hakfodak haree militár lubuk ida ho metralladór oi-oin Timor hanesan fali Afganistaun ka saida.

Advertisement

SEKOMS Hato’o Ona Lamentasaun ba MI

Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), Expedito Dias Ximenes hateten hanesan Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál sente lamentavel ho atuasaun husi seguransa sira, liu-liu polisia sira ne’ebe ladún respeita ba iha knaar jornalista sira banhira sira halo sira nia kobertura iha terenu.

Nia afirma liután katak Dala barak jornalista halao atividade iha trenó halo kobertura iha terenu dader no kalan, sira sempre halo kobertura husu ba seguransa sira, liu-liu polisia sira, atu bele respeita knaar jornalista nian, tanba iha ita nian konstituisaun repúblika artigu 40 no 41 iha liberdade imprensa no iha mós liberdade espresaun, maibé kestaun foin akontese dadaun iha loron rua liubá, jornalista bainhira halo kobertura iha kalan ida iha Komoro ho Fatuhada ne’e, mosu dezentimentu uitoan entre jornalista ho parte seguransa nian.

Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SECOMS), Expedito “Loro” Dias Ximenes. Foto/Dok

“Ema hotu hatene katak media pilar importnate ba demokrasia, media maka fonte ba informasaun ba iha públiku, media maka sai ponte entre estadu, governu ho komunidade sira, tanba ne’e maka media nia papél ne’e importante  banhira hatoo informasaun ba públiku” hateten Expedito Dias Ximenes.

SEKOMS husu ba media ka jornalista sira, bainhira halo kobertura iha oras dadeer, loron no kalan, se bele uza identidade ID Card media nian, ne’ebé imi servisu ba,  ho mós karteira profisionál ne’ebé konsellu imprensa fó, atu nune’e la bele evita mosu dezentidementu, tanba jornalista mós barak, entaun parte seguransa mós la dekor imi hotu-hot.

Nia akresenta Jornalista sira nia papél importante no parte seguransa nian nia papél importante, atu fó seguransa no hametin estabilidade iha atividade  ne’ebé sira hala’o, dezentimento ne’ lamentavel tebes-tebes, loloos ne’e jornalista  ne’e hatudu ona nia identidade, karik antes deskonfia, maibé nia hatudu ona kartaun identidade ne’e, la presiza ona lori fali nafatin polísia nia, hodi halo identifikasaun, ida ne’e la dun loos.

Advertisement

“Bainhira ha’u hetan informasaun husi Konsellu Imprensa liga ho dezentimentu ne’e, horisehik iha Konsellu Ministru, ha’u hato’o kedas ba Ministru Interior, Francisco da Costa Guterres no  Ministru Interior sei hato’o polisia sira ne’ebé momentu ne’ebá halo atividade ka akompaña sekretáriu estadu SEATOU.” Expedito subliña.

SEKOMS mós hasoru ona Jornalista nain-rua, Antonieta Martins husi Diligente ho Suzana Cardozu husi media One Timor, hodi esplika ba sira, no lori governu nian husu ona deskulpa ba jornalista nain rua ne’e, inklui jornalista sira hotu-hotu.

Jornalista: Vito Salvadór

 

 

Advertisement

 

 

 

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Dili

UNDP ho Governu Timor-Leste Sei Lansa Fali Konstrusaun Edifísiu Sentrál RTTL,E.P

Published

on

By

Hatutan.com, (13 Novembru 2025), Díli— Prorama Nasoens Unidas bá Dezemvolvimentu (UNDP-sigla inglés) ho IX Governu Konstitusionál liuhosi Sekrétaria Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS) sei lansa fali konstrusaun Edifísiu Sentrál Rádiu Televizaun Timor-Leste, Empreza Públika (RTTL,E.P) iha  loron 01 fulan-Dezembru tinan 2025.

(more…)

Continue Reading

Dili

C12N Husu Aselera Projetu Monumentu Memoriál Masakre Santa Kruz

Published

on

By

Hatutan.com, (12  Novembru  2025), Díli-Komité 12 Novembru (C12N)  nu’udár grupu ne’ebé reprezenta sobrevivente sira no família vítima sira husi Masakre Santa Kruz, 12 Novembru 1991, husu Governu atu aselera projetu monumentu memoriál masakre Santa Kruz ne’ebé tinan barak ona seidauk finaliza.

(more…)

Continue Reading

Dili

Sesta-Sábadu, Forsa Tarefa Kontijente Timor-Leste Arranka ba Filipina

Published

on

By

Hatutan.com, (12 Novembru 2025), Díli-Forsa tarefa kontijente Timor-Leste ba apoiu umanitária ba vitíma dezastre natural iha Filipina sei arranka ho aviaun Aero Dili iha Sesta-Sábadu (14-15/11/2025).

(more…)

Continue Reading

Trending