Hatutan.com, (16 Outubru 2024), Díli-Akademista Timoroan, Armindo Moniz Amaral, fó hanoin katak, jornalista tenke iha kapasidade morál hodi satan ka halo prevensaun bá intervensaun sira hosi poder polítiku no poder ekonómiku ba sira-nia independénsia redasaun no independénsia profisaun.
Lee Mós: Membru PN Sira Enkoraja Jornalista Labele Ta’uk Denunsia Lia-Loos

Orador sira koalia iha atividade Forum Editoriál ba komemora loron nasional liberdade imprensa iha Balibo, 15 Outubru 2024′
Akademista Armindo Amaral fó hanoin ida ne’e durante nia intervensaun nu’udár oradór iha Fórum Editórial ne’ebé organiza Conselho de Imprénsa hodi selebra loron nasionál Liberdade Imprénda ba daruak iha Balibo, 16 fulan-Otubru 2024, ho tema “Atmosfera Liberdade Imprénsa Iha Nasaun Demokrátiku”.
Iha nia aprezentasaun matéria sira, mosu mós pergunta hosi partisipante sira liu-liu jornalista sira, xefe redasaun média sira inklui membru sira konsellu imprénsa nian rasik,
Membru CI Francisco Belo Símões da Costa, ne’ebé mak hanesan mós jornalista, editór no Xefe Redasaun bá Hatutan.com, hato’o katak, oinsá mak jornalista sira, média sira atu iha kapasidade debate akadémiku ho na’in bá média “owner” sira atu sira labele halo influensia bá independénsia editórial ida ne’e.
Xefe Redasaun Hatutan.com ne’e hateten ámbitu iha Timor, ne’e ema hotu hatene. Sé nia mak harii média, nia mak harii imprénsa, nia lakohi influensia bá redasaun, tanba sá mak nia harii média. Pergunta ida seluk hosi Jornalista Rádiu Televizaun Timor-Leste, Empréza Públika (RTTL, E.P), Querinho dos Santos, hosi RTTL, EP husu oinsá maka jornalista liberta nia aan ida hosi ta’uk. Tanba koalia kona-bá defende lia-loos no justisa, jornalista tenke liberta nian aan hosi ta’uk.
Hatán bá husuk hirak ne’e, Akademista Armindo Moniz Amaral, dehan, Jornalista sira iha ninia kódigu étiku deontolójiku rasik ne’ebé sai hanesan matadalan atu orienta jornalista bele prodús ninia obra jornalístiku. Maibé, tuir Armindo, atu satan intervensaun sira hosi poder oioin, kode étika no jornalista sira-nian kapasidade de’it mós la natoon, no tenke iha kapasidade morál mós.
“Ita-nia Jornalista sira iha kódigu konduta atu guia sira oinsá prodús obra jornalista. Maibé, kode konduta de’it la to’o, kapasidade intelektuál la to’o. Ita presiza kapasidade morál atu bele prevene intervensaun hosi poder polítiku no poder ekonómiku,” Armindo Moniz Amarala, hateten.
“Kapasidade morál, la signifika kona-bá morál private. Maibé, ha’u koalia iha kestaun morál públiku. atu dehan bá ita kona-bá saida, ema tenke brani. Ema tenke onestu, ema tenke, dehan A, A. B, ,” dehan Armindo.
Baibain, ema koalia de’it dehan, ema matenek. Matenek barak, ikus mai, bele lejitima desizaun koruptu sira. Bele haloos aktu krime ka buat ruma ne’ebé fó ameasa bá mundu, ka ema hotu nia moris.
“Tanba ne’e mak ha’u dehan, intelektuál de’it la to’o. Ita presiza kapasidade morál, atu bele integra ka hakerek lia-loloos bá ema hotu. Sé lae, labele. Oinsá forma kapasidade morál?? Iha ne’e, ha’u hatán bá ohin pergunta ida hosi segudu nian, kona-bá oinsá liberta aan hosi ta’uk. Tanba ne’e mak atu hatán, oinsá brani. Ta’uk, liafuan kontra mak brani,” dehan Armindo.
Tuir nia, brani ne’e la mai hosi geng. Atu dehan ó nia aman brani, ó oan tenke brani. lae! Brani mós la forma iha eskola. Katak, ó bá, mestre hanorin ó brani, ka iha kurríkulum ruma. Lae!, Brani ne’e forma liuhosi toman sira ne’ebé la halai bá problema.
Edukasaun (pendidikan) psikolójia, ne’e mak ema la hetan. Atu dehan ema forma ema nia psikolójia, hodi koalia lia-looos, hatoman aan dehan sala bá buat sala, no loloos, bá buat ne’ebé loos. Ida ne’e kualidade iha sidadaun iha estadu demokrásia. Maibé, ita la ezerse.
Entaun, ema toman haloos buat ne’ebé sala, no manipula buat ne’ebé loos. Toman ida ne’e, lori ita bá to’o iha karreira sira, halo ita sai manipuladór. Halo ita sai servídor bá ema sira ne’ebé manipuladór. Halo ita sai portavós bá ema sira ne’ebé parte ida hosi ukun korruptu sira. Entaun, kualidade ida ne’ebé presiza maka, atu forma ema sai brani.
Tuir Armindo, forma ema sai brani ne’e fásil. Entaun, jornalista presiza aten brani. Buat ida aten-brani ne’e presiza ita forma, forma liuhosi ema nia toman sira defende lia-loos, no brani dehan sala bá buat ne’ebé la-loos.
“Hosi bebeik-bebeik, bebeik, la’os de’it ita forma brani, maibé, ita nia konsiénsia mós forma, hosi ne’ebá mak kapasidade morál moris, sé lae, ita labale. Nah, hosi ne’e, kait malu ho pergunta hosi maun Quito, maka ita bele counter intervensaun sira hotu inklui hosi ema sira ne’ebé atu dehan Goliat. Ohin dehan Goliat. David bele kontra Goliat (raksasa/jigante), maka tenke iha kapasidade morál, sé lae, ita susar,” tenik Armindo.
Konselleiru CI, Benevídes Barros ne’ebé sai mós hanesan oradór iha Fórum Editórial ida ne’e fó hanoin bá ekipa redasaun sira, Jornalista, Editór, Produtór, Xefe Redasaun, atu bele asegura nafatin servisu redasaun ne’ebé mak di’ak, kualidade, sein intervensaun poder polítiku no poder ekonímiku.
“Instrumentu atu garantia no proteza liberdade espresaun, liberdade imprénsa, liu-liu independénsia editorial no sala redasaun ne’e, instrumentu tolu. Primeiru, lei, segundu, profisaun, ema nia profisaun. Terseiru, tenke iha morál, iha vokasaun atu hatete katak, lae, bá lia ne’ebé la-loos,” Konselleiru Benevídes Barros fó hanoin.
Jornalista: Rogério Pereira Cárceres