Connect with us

Nasionál

Natal, Tempu Fahe Ksolok no Hakle’an Fraternidade Umana iha Sosiedade

Published

on

Hatutan.com, (16 Dezembru 2024), Díli- Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, liu husi nia mensajen Natal 2024 hateten povu tomak tenke konsiente katak Natal nu’udár tempu atu fahe ksolok ho ema seluk, tau matan ba moras sira, fahe ai-han ho ema ne’ebé kuran hodi hakle’an fraternidade umana iha sosiedade Timorense nia moris.

Lee Mós: Ramos-Horta ho Xanana Apresia Komportamentu Sidadaun Sira Garante Pás Durante Natál-Tinan Foun

Prezepiu Natal ne’ebé harii iha resintu Palasiu Prezidensial. Foto/Média GPM

Deklarasaun ne’e Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta hato’o ba públiku liu husi nia mensajen estadu ba Natal 2024 iha Palásiu Prezidensiál, Segunda (16/12/2024). Nia hateten tempu Natal, tempu sarani sira nian, maibé mós tempu dame ba mundu, la’ós sarani Katóliku de’it, maibé relijiaun sira hotu-hotu iha mundu, tamba tempu Natal sarani sira seluk mós hanesan respeita tanba reprezenta populasaun biliaun ida resin iha mundu.

Natal sai tiha ona hanesan eventu istóriku Mundiál Globál, tanba ne’e mensajen Natal la’ós de’it mensajen hanesan ba sira ne’ebé simu fé Kristaun. Relijiaun hotu-hotu, simu no hako’ak valores ne’ebé Katóliku Kristaun sira kaer kona-bá dame, fraternidade umana, hadomi malu, tulun sira ne’ebé moras, sira ne’ebé iha defisiénsia, sira ne’ebé servisu iha prizaun no sira ne’ebé iha funu no sira ne’ebé mate, tanba funu ou sira ne’ebé moras iha Ospitál.

Advertisement

“Tempu Natal, tempu familia, maibé tempu mós para ita haree ba viziñu sira, se maka iha  hahán estra, sasán seluk hanesan hena, ai-moruk, ai-fuan no buat ruma liu karik, buka sira ne’ebé la iha buat ida, iha estrada ninin hateke de’it ita haree de’it la han no la hemu, no sira ne’ebé ita hatene ferik no katuas hela mesak  iha uma, la iha meius, la iha osan uitoan, la hetan ajuda ita buka ajuda sira. Ne’e maka Natal lolos, espíritu Natal, la’ós de’it atu sira ne’ebé osan sosa sasán oin-oin, festa boot, hemu tua no haluhan tiha ita nia viziñu no ita nia Maromak nia oan sira ne’ebe moris iha susar nia laran,” Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hateten.

Xefe Estadu afirma Natal tenke hanesan Natal fraternidade, Natal hatudu ba Na’I Maromak, kumpre no halo tuir Na’i Maromak nia mensajen. Hanesan mensajen dame, mensajen domin no mensajen fraternidade umana.

Hakle’an liu tan dame iha rai laran, husu ba joven sira, para halo hanesan foin daudaun Amu Papa nia vizita iha loron 09 to’o loron 11 fulan-Setembru liubá, populasaun rihun atus hitu resin, partisipa diretamente ou indiretamente amu Papa nia vizita, la iha violénsia no situasaun hakmatek too amu Papa fila husi Timor-Leste.

“Amu Papa husu ba Prezidente Repúblika atu tau matan ba povu diak Timor-Leste ida nee. Nee maka papél Prezidente Repúblika ho Primeiru Ministru nian, atu buka tau matan ba povu. Ami tau matan ba imi no ba joven sira, no mos povu tomak, tanba nee ita hamutuk hametin dame iha rai laran, la bele iha violensia, la bele ema ida kanek ka mate, ita buka tulun malun.Imi hatene governu nia responsabilidade atu kria kondisaun ba povu, atu povu bele moris diak liu.” Tenik Ramos-Horta.

Prezidente Repúblika subliña liután katak mensajen importante mak ne’e, ba imi hotu, sarani sira ou alin oan sira, relijiaun seluk, hakruu’k ba imi, haruka hakuak boot ba imi hotu-hotu ne’ebé namkari iha Timor-Leste no Timoroan sira ne’ebé namkari iha mundu buka moris ou estuda, Natal kmanek no Natal Feliz ba imi hotu.

Advertisement

Governu tenke serbí povu iha tinan foun tuir Primeiru-Ministru nia promesa

Iha mensajen Natal ba tinan 2024 ne’e mós Prezidente Repúblika José Ramos-Horta nafatin subliña importánsia kona-bá IX Governu Konstitusionál nian atu serbí povu ho Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2025 ne’ebé iha tuir kompromisu ne’ebé Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão iha.

“Primeiru-Ministru ho kompromisu tomak, ho nian governu 2025 sei servisu makas liu, ezekuta orsamentu, haree estrada rural, eskola saúde, agrikultura. Primeiru Ministru garante ba ha’u, 2025 tinan infraestrutura, para dada dalan, estrada ba aldeia no suku sira dook,” a José Ramos-Horta tenik.

Ramos-Horta hatutan atu kompromisu forte husi governu ne’e bele realiza sidadaun hotu-hotu tenke kontinua hametin  dame iha rai laran.

Jornalista : Vito Salvadór

Advertisement

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

FONGTIL Preokupa ‘Korruptór’ Kalumban Mali, Fujitivu Husi Indonézia Hetan Protesaun iha Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Marsu 2026), Díli– Forum Organizasaun Noun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL)  preokupa situasaun ‘kurruptór’ Kalumban Mali sai hanesan fujitivu ka DPO (Daftar Pencarian Orang) Prokuradoria NTT ho Prokuradoria Jerál Repúblika Indonézia nian dezde tinan 2016 ne’ebé hetan protesaun iha Timor-Leste.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Ramos-Horta Alerta Prepara Kondisaun Hasoru Krize Ekonómia Globál

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli–  Funu iha Médiu Oriente entre Amerika hamutuk ho Izraél hasoru Iraun sei afeta ekonomia global, tanba ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, alerta ona bá Govenrnu  prepara osan husi  fundu soberanu   hodi asegura importasaun ai-han no proteje povu, liu-liu sira ne’ebé kiak liu bainihra mosu  krize ho folin mdrkadu global ne’ebé aas no karun.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Funu iha Médiu Oriente Nia Impaktu Bele Alastra Mai Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Marsu 2026), Díli-Ministru Petroleu no  Rekursu Minerál (MPRM), Francisco da Costa Monteiro, hateten funu iha Médiu Oriente to’o fulan oin nia  impaktu bele alastra mai Timor-Leste hodi fó influensia ba presu konbustivel,  mós impaktu maka’as ba iha ekonomia mundiál.

(more…)

Continue Reading

Trending