Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

Importadór Manu Broiler Husu Alfándega Hadi’a Atendimentu iha Fronteira

Published

on

Hatutan.com, (12 Outubru 2021), Díli—Importadór manu broiler, atuál Fundadór no Prezidente  Movimentu Asaun Ekonomia Komunitária (MAEKOM), Rui Castro, husu ba Autoridade Aduaneira ‘Alfándega’ iha postu integradu fronteira Batugade, atu hadi’a mekanizmu atendimentu, hodi evita manu broiler oan mate iha fronteira to’o 30%.

Fundadór no Prezidente Movimentu Asaun Ekonomia Komunitária (MAEKOM), Rui Castro. Foto/espesial.

“Parte Alfándega mak tenke haree prioridade, tanba problema ne’e akontese beibeik ona durante tinan tolu, hahú hosi 2018 to’o agora seidauk iha mudansa,” Rui Castro, hateten ba Hatutan.com, Tersa (12/10/2021).

Durante ne’e MAEKOM enfrenta situasaun ne’e tanba iha Indonézia, bainhira seidauk tama ba situasuan Covid-19, fronteira loke lor-loron, no importasaun manu broiler ne’e sempre tama mai Timor-Leste (TL) iha Tersa no Sesta.

Iha oráriu ba inkubasaun ‘penetasan’ hosi kompañia iha Kupang-Indonézia maka segunda lorokraik no tula kedan ba karreta, iha Tersa tama mai TL, alende ne’e iha kinta kalan oráriu inkubasaun no tula kedan ba karreta nune’e sesta tama mai TL.

Advertisement

Bainhira tama situasaun Covid-19, no aplikasaun Estadu emerjénsia, Governu TL mós muda desizaun hodi loke odamatan fronteira iha kuarta, tanba merkadu TL kiik-oan, entaun kompañia iha Indonézia labele set up fali ninia mákina ne’e atu muda fali oráriu produsaun ne’e ba Tersa, tanba merkadu iha Indonézia ne’e boot liu kompara ho TL.

Tanba ne’e, sira mós halo ajustamentu, katak, sira bele haruka manu broiler oan  ne’e mai TL iha Tersa kalan, to’o iha ne’e kuarta.

Maibé, dala-ruma empreza-sira tenke tula to’o Baukau, Lospalos no fatin sira seluk, ne’e bele to’o fali kinta mak foin bele to’o iha fatin.

Ne’e katak, iha Domingu no Segunda kalan, bainhira inkubasaun tiha, sira husik hela iha fatin ne’ebá no sira tula fali ba karreta iha Tersa kalan tuku 19:00 no transporta mai to’o iha fronteira Mota-ain Indonézia iha tuku 05:00 dadersan, maibé odamatan TL nian foin loke iha tuku 10:00.

“Ho karreta ne’ebé barak, nune’e tama to’o iha odamatan TL bele to’o fali tuku 12:00 ne’ebé ita-nia funsionáriu-sira tenke ba almosu no karreta tenke hein tán to’o tuku 14:00 foin mak halo inspesaun no seluk tán, bele to’o fali tuku 16:00 foin sai hosi fronteira,” nia esplika.

Advertisement

Ho situasaun ne’e, manu broiler nia oan tenke hela oras 32 iha karreta laran, aumentan tán oras viajen to’o Dili no kontinua ba munisípiu, nune’e besik oras 50.

“Tenke hein tán iha loron manas laran, iha Batugade ho Indonézia, tenke hidrasi no rezulta manu broiler nia oan tenke mate barak iha odamatan Batugade,” nia subliña.

Rui Castro halo komparasaun katak, iha odamatan fronteira munisípiu Covalima, atendimentu di’ak liu tanba baibain kuandu karreta to’o iha kuarta, sira haree uluk manu broiler nia oan, no fó prioridade liu.

“Sira sempre fó tratamentu uluk hodi fó de’it ba ema ida mak trata dokumentu no haruka karreta tula manu broiler oan liu daudaun no sira haree de’it mak invoice ho nia kuantidade. Sira halo de’it inspesaun urjentemente no haruka karreta sai uluk, la demora atu evita manu broiler oan mate, nune’e atendimentu iha Suai laiha problema hanesan Kuarentena, Imigrasaun no Alfándega, iha Batugade mak burokrasia barak liu,” nia halo komparasaun.

Parte MAEKOM mós konsidera funsionáriu-sira iha terrenu la sala, tanba sira la’o tuir de’it regra, nune’e husu ba ukun na’in sira atu foti desizaun polítika tenke haree ba realidade.

Advertisement

“Imajina bainhira manu broiler tama mai ho kuantidade 18.000 no mate 7.000, ida-ne’e iha $35.000 mak lakon iha kada kuarta, ne’e ami lakon boot,” nia deskreve.

Importadór Timoroan ne’e mós preokupa ho situasaun ne’e tanba maski manu broiler oan mate barak, maibé nafatin selu taxa tuir nafatin montante ne’ebé estabelesidu.

“Ezemplu ami importa manu broiler nia oan 18.000, maibé mate 7.000, ami tenke selu nafatin taxa ba 18.000 ne’e, no Governu la konsidera manu sira ne’ebé mate,” nia fó ezemplu.

Ezemplu seluk, bainhira MAEKOM importa manu broiler oan hamutuk 11.000, no 4.000 mak mate iha dalan tanba kestaun sira ne’ebé mensiona, maibé nafatin selu taxa ba 11.000.

Desde 28 Outubru 2018, MAEKOM hahú hatama manu broiler nia oan kada kuarta ho kuantidade mínimu 10.000 no másimu 15.000.

Advertisement

Tuir loloos MAEKOM hakarak importa barak liu tuir kapasidade karreta, maibé tauk manu broiler nia oan mate barak liu, tanba sirkulasaun anin ladún di’ak, ho birokrasia iha fonteira mós ladún di’ak, entaun redús tiha kuantidade, maski kapasidade karreta bele tula to’o 20.000.

MAEKOM mós hato’o beibeik ona situasuan ne’e ho karta eskrita ba Primeiru Ministru (PM) Taur Matan Ruak, Ministru Finansa (MF), Ministru Agrikultura no Peska (MAP), Ministru Koordenadór Asuntu Ekonómiku (MAKE), maibé nai-ulun sira mak laiha duni seriedade, no MAEKOM konsidera sira ko’alia retórika barak liu, no laiha mudansa.

Alfándega Laiha Burokrasia

Komisáriu Autoridade Aduaneira ka Alfándega, José Abílio. Foto/Hatutan.com

Kona-bá preokupasaun ne’e, parte Autoridade Aduaneira ‘Alfándega’ rezeita tanba nunka kria atendimentu ho burokrasia naruk iha pontu entreda fronteira terrestre ba atividade importasaun hotu-hotu.

Komisáriu Autoridade Aduaneira ka Alfándega, José Abílio, hakfodak bainhira importadór-sira kestiona katak, atendimentu Alfándega iha pontu entrada terrestre ho burokrasia naruk, ne’e la loos, tanba atendimentu hotu-hotu ba sasán importadór ne’ebé tama liuhosi fronteira terrestre uza sistema dijitalizasaun avansada.

“Ha’u hakfodak tanba loloos ne’e laiha burokrasia. Normalmente prosesu importasaun hosi importadór sira, importante maka dokumentu hotu-hotu tenke kompletu. Kuandu la kompletu, entaun parte fronteira terrestre sei halo verifikasaun,” José Abílio, hateten iha knaar fatin, Segunda (11/10/21).

Advertisement

Sistema verifikasaun Alfándega ba dokumentu atividade importasaun-sira iha fronteira terrestre, oras ne’e hala’o ho sistema dijitalizasaun. Bainhira iha situasaun sirkunstánsia balun, halo sistema iha fronteira sira ne’e monu ka down, eletrisidade mate, afeta kedan ba sistema.

“Ida-ne’e atraza ona prosesu. Depois ha’u simu mensajen hosi importadór-sira ha’u dehan ita rekoñese, tanba ne’e la’ós Alfándega mesak mak haree kona-bá buat sira ne’e hotu,” José Abílio, rekoñese.

Alfándega nia kna’ar loloos atu haree kona-bá merkadoria liu-liu atu kontrola sasán ka produtu sira ne’ebé tama, maibé kona-bá sistema internet, kabe ba operadór  telekomunikasaun Timor Telecom mak iha liu kompeténsia atu kontrola.

“Bainhira elestrisidade mate, ami nia sistema la konsege foti, embora iha Díli sistema la’o hela. Maibé iha fronteira Mota-ain problema tanba ita la uza transmisaun fibra óptika, transmisaun satélite.  Tanba ne’e, kuandu jeradór TT iha fronteira eletrisidade mate maka nia la foti imediatamente, nune’e afeta ba sistema Alfándega. Prosesu sira-ne’e hotu mak ita haree, katak, iha kauza mós ba manu sira ne’e mate hanesan iha semana kotuk,” nia esplika.

José Abílio fó ona instrusaun ba ekipa iha fronteira katak, bainhira eletrisidade mate, ekipa tenke fasilita, tanba funsaun Alfándega, ida maka tenke fasilita komérsiu.

Advertisement

Nune’e, bainhira  sistema mate, buat ruma down, internet la la’o, eletrisidade mate, tenke uza lai prosedimentu normál, signifika, utiliza sistema serbisu manuál.

Nia rekoñese katak, dala-ruma manu broiler ki’ik sira ne’ebé importadór-sira hatama mai TL, bainhira la liuhosi temperatura ‘suhu’, normál sei afeta ba manu broiler kiik oan sira bele mate.

“Sá tan ho viajen ida ne’ebé naruk. Tanba ne’e keta tau todan loos de’it ba Alfándega. Importadór sira mós tenke konsiente katak, sé ha’u hakarak arriska aan ba negósiu ida-ne’e, ha’u tenke haree transporte ida ne’ebé mak apropriadu atu bele garante nafatin suhu ba manu sira ne’e, durante transportasaun,” nia sujere.

José Abílio husu atu labele hatudu-liman ba instituisaun Estadu ne’ebé mak fasilita ona prosesu, no presija koordena-malu nafatin atu evita erru sira ne’ebé akontese ona inklui akontesimentu iha semana kotuk, manu broiler oan tenke mate to’o fali 30%.

Kona-bá ne’e nia fó ona instrusaun eskrita ba diretór-sira, katak, bainhira eletrisidade mate ka sistema la la’o, tenke halo prosesu manuál atu labele afeita ba destinu produtu sira hosi importadór-sira.

Advertisement

Alende ne’e, Alfándega rekoñese mós katak, durante serka Sanitária ho konfinamentu obrigatóriu, ekipa iha fronteira ladún hala’o atendimentu rutina, tanba tenke kumpre oráriu no regra hosi Ministériu Saúde (MS) no Organizasaun Mundiál Saúde (OMS).

Kona-bá atu halo importasaun manu mai TL, emprezáriu sira tenke iha karta lisensa ba autorizasaun no manu sira ne’ebé hatama tenke liuhosi kuarentena no Alfándega nia serbisu atu halo verifikasaun de’it ba dokumentu sira.

Nia mós husu ba emprezáriu sira tenke aselera mós prosesu hosi parte Alfándega Indonézia-nian, no  tanba dala barak mós demora iha ne’ebá no la’ós de’it iha fronteira Batugade.

“Ne’e ita bele justifika tanba ita rekorre hotu iha CCTV atu bele kaptura hotu buat sira-ne’e,” José Abílio justifika.

Alfándega kontribui millaun $45-resin

Advertisement

Hahú hosi Janeiru to’o Setembru 2021, autoridade aduaneira ‘Alfándega’, rekolla hosi taxa importasaun hamutuk millaun $45-resin, hosi importadór-sira iha fronteira terrestre, portu no aeroportu.

Kuantidade taxa ne’e, barak liu rekolla hosi importadór-sira ne’ebé hatama produtu mai TL, maibé seidauk iha exportasaun ba nasaun liur, tanba depende ba produsaun iha rai-laran.

“Tanba ita laiha taxa exportasaun. Exportadór-sira selu de’it $1 ba de’it prosesu dokumentu,”  José Abílio,  hateten.

Alfándega seidauk aplika taxa ba exportadór-sira hodi halo exportasaun, nune’e bele insentiva ka atrai exportadór-sira ka empreza lokál, no komunidade bele servisu barak liu tán, hodi bele iha produtu sufisiente ba exportasaun.

Kona-bá funsionamentu servisu-sira iha autoridade Alfándega, durante no depois de serka sanitária, tenke la’o tuir nafatin protokolu MS no OMS.

Advertisement

Taxa Alfándega depende ba volume importasaun. Bainhira volume importasaun makás, taxa aumenta nune’e mós vise versa.

Maske oras-ne’e TL laiha ona serka sanitária, maibé Governu kontinua aplika Estadu emerjénsia no sirkulasaun iha Dili laran mós komesa makás, ekonomia mós komesa la’o, signifika importasaun mós sei bele aumenta. (ger)

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

Oé-Cuse Oan iha PN Husu Aero Dili Tulun Povu Oé-Cuse ho Presu Tikete $25

Published

on

Hatutan.com, (22 Abríl 2024), Díli- Membru Parlamentu Nasional hosi  Bankada CNRT, Firmino Taequi,  nu’udár Oé-Cusse oan husu Governu atu halo kontratu ho aviaun Aero Dili ne’ebé sei halo operasaun aéreu Díli-Oe-Cusse no Oé-Cusse-Díli ho presu tikete  $25.00.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Ekipa Konjunta Seidauk Rekolla Ice Cream “Foer” iha Loja Sira Tanba Relatóriu Tarde no Falta Rekursu

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli— To’o oras ne’e ekipa konjunta seidauk bele tun ba terrenu hodi rekolla ice cream ho marka CYC ne’ebé konsidera foer no sirkula iha loja sira iha Dili laran inklui munisipiu, tanba prodús relatóriu kleur no mós falta transporte ho rekursu umanu.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

CCI-TL Preokupa Foos Subsídiu Fa’an iha NTT, Governu Seidauk iha Informasaun

Published

on

Hatutan.com, (17 Abríl 2024), Díli— Câmara Comercio Indústria Timor-Leste (CCI-TL) preokupa ho foos subsídiu ne’ebé kamioneta sira tula hosi Timor-Leste (TL) no lori sai bá fa’an iha Provínsia Nusa Tenggara Timur (NTT), Repúblika Indonézia (RI).

(more…)

Kontinua Le'e

Trending