Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

KM Aprova Projetu Dekretu-Lei Haat

Published

on

Hatutan.com, (20 Outubru 2021), Díli—Konsellu Ministru (KM) aprova ona projetu Dekretu-Lei haat ne’ebé aprezenta hosi Vise-Primeira Ministra no Ministra Solidariedade Sosiál no Inkluzaun, Armanda Berta dos Santos, iha Tersa (20/10/21).

Reuniaun Konsellu Ministru (KM). Média/GPM

Projetu Dekretu-Lei haat ne’e maka, Primeiru, alterasaun dahuluk ba Dekretu-Lei númeru 20/2017, loron 24 fulan-Maiu, ne’ebé aprova rejime inskrisaun no obrigasaun kontributiva iha ámbitu rejime kontributivu seguransa sosiál nian. 

Projetu Dekretu-Lei ida ne’e ninia obetivu atu, estende rejime ne’e ba grupu traballadór foun sira; Kurize aspetu balun iha baze insidénsia kontributivu nian no halu’an númeru eskalaun adezaun fakultativa nian; Asegura protesaun no enkuadramentu traballadór sira hodi halo atividade profisionál temporariamente iha estranjeiru; no Garante tratamentu ne’ebé hanesan ba traballadór sira hotu, liuhusi halakon norma ne’ebé impoin plafond ida iha kontribuisaun ne’ebé tenke selu no ninia benefísiu ne’ebé sei simu ba traballadór sira ne’ebé ho kontratu termu sertu iha Administrasaun Públika.

Segundu, alterasaun dahuluk ba Dekretu-Lei númeru 17/2017, loron 24 fulan-Maiu, no ba Dekretu-Lei númeru 19/2017, loron 24 fulan-Maiu, ne’ebé aprova rejime jurídiku kona-bá Pensaun ba Invalidéz no Ferik-katuas no rejime Jurídiku prestasaun nian bainhira ema mate iha ámbitu rejime kontributivu seguransa sosiál. 

Advertisement

Projetu Dekretu-Lei ida ne’e ninia obetivu maka, Garante prinsípiu báziku rejime kontributivu nian, ne’ebé asosia ho devér atu kontribui ba direitu hodi simu prestasaun sosiál sira; Regula fórmula kálkulu nian kona-bá pensaun invalidéz no ferik-katuas ba traballadór-sira ne’ebé parsialmente abranje hosi rejime tranzitóriu nian ho direitu iha formasaun; Asegura katak ema ne’ebé kontribui ba reime jerál ne’e sempre hetan direitu ba pensaun ne’ebé boot liu hosi valór Subsídiu Apoiu ba ferik-katuas no Inválidu sira, no Klarifika tratamentu ne’ebé atu fó ba ema bainhira mate ba efeitu Seguransa Sosiál nian.

Terseiru, Alterasaun dahuluk ba Dekretu-Lei númeru 19/2008, loron 19 fulan-Juñu, ne’ebé aprova Subsídiu Apoiu ba Idozu no Inválidu sira. Ho konsiderasaun katak, bainhira diploma legál ne’ebé refere tiha ona tama iha vigór, seidauk iha rejime seguransa sosiál seluk iha Timor-Leste no ho konsiderasaun katak, reime kontributivu seguransa sosiál nian.

Ninia obetivu mak hakarak atu revee no adapta regra-jerál kona-bá akomulasaun hosi benefísiu sira, nune’e Dekretu-Lei ne’e bele sai justu ba sosiedade.

Kuartu, alterasaun dahuluk ba Dekretu-Lei númeru 55/2020, loron 28 fulan-Outubru, ne’ebé aprova konstituisaun Fundu Rezerva ba Seguransa Sosiál (FRSS) no oinsá atu define ninia Modelu Jestaun nian. 

Ho projetu Dekretu-Lei ne’e hakarak atu halo alterasaun ba limite sira investimentu nian iha asaun no dívida privada, hodi asegura “karteira referénsia” ida ne’ebé efetivamente kumpre objetivu sira hosi FRSS nian no mós aumenta márjen liberdade atuasaun Governu anualmente, tuir komportamentu ekonomia no merkadu nian.

Advertisement

Estende EE Loron 30

KM mós hafoin halo análize ba aprezentasaun kona-bá pontu situasaun epidemiolójika país-nian, ne’ebé halo hosi koordenadór-sira Sala Situasaun Sentru Integradu Jestaun Krize (SIJK), delibera atu propoin ba Prezidente Repúblika (PR), Francisco Guterres Lú Olo, renovasaun Estadu Emerjénsia (EE), ba loron tolunulu tán, hahú hosi tuku 00:00 loron 30 fulan-Outubru tinan 2021 to’o tuku 23:59 loron 28 fulan-Novembru tinan 2021.

Ho hanoin katak, kauza determinante sira ne’ebé justifika ona deklarasaun Estadu emerjénsia no ninia renovasaun sira kontinua mantein, atu bele evita no neutraliza risku propagasaun sira hosi variante foun SARS-CoV-2.

Nune’e, bele proteje saúde públika no kapasidade resposta hosi Sistema Nasionál Saúde nian, Governu propoin ba Prezidente Repúblika katak, ho renovasaun Estadu emerjénsia nian, permite suspensaun ka restrisaun ba direitu no garantia fundamentál balun.

Jornalista: Rogério Cárceres

Advertisement

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

FRETILIN Preokupa ho Kresimentu Ekonómiku TL iha 2023 La To’o 2%

Published

on

Hatutan.com, (23 Abríl 2024), DíliBankada FRETILIN iha Parlamentu Nasionál (PN) preokupa tebes ho rezultadu relatóriu hosi Asian Development Bank (ADB) kona-bá kresimentu ekonómiku Timor-Leste (TL) nian iha tinan 2023 ne’ebé fraku loos no la to’o 2%.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Membru PN Levanta iha Plenária Kona-bá Gafañotu Atake Hare no Batar iha Raimea

Published

on

Hatutan.com, (23 Abríl 2024), Díli– Membru Parlamentu Nasionál hosi  Bankada CNRT, Saul Salvador, liuhosi sesaun plenaria PN, Tersa (23/04/2024),  aprezenta preokupasaun agrikultór sira   Suku Raimea, Postu Administrativu Zumalai, Munisípiu Covalima, kona-bá fenómenu peste gafañotu atake hare ho batar sira.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Bankada FRETILIN Solidariza Komunidade Ne’ebé Hetan Eviksaun

Published

on

Hatutan.com, (22 Abríl 2024), DíliBankada FRETILIN iha Parlamentu Nasionál (PN) liu hosi deklarasaun politika hato’o solidariedade bá vitima eviksaun ne’ebé okupa espasu públiku iha Ai-mutin, Merkadu Comoro, Bidau Sengol, Bidau Santa Ana no Ai-tarak laran, ne’ebé halo hosi Sekretáriu Estadu Assuntu Toponímia Organisazaun Urbana (SEATEOU).

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending