Connect with us

Ekonomia

Atoni-oan Kontinua Terus ho Sistema Faan Billete Transporte Marítima

Published

on

Hatutan.com, (15 Janeiru 2022), Díli—To’o oras ne’e Autoridade Portuáriu Timor-Leste (APORTIL), liu hosi Cabotage Nasionál ho Diresaun Nasionál Transporte Marítima (DNTM), seidauk iha Sistema própriu ne’ebé di’ak atu bele fasilita pasajeiru sira hosi Ataúro no Rejiaun Administrativa Espsiál Oecusse Ambeno bele sosa billet ho dignu.

Madre Sabina Martins Mota, hosi Congregação Dominicana. Foto/Hatutan.com.

Sistema ne’ebé durante tempu naruk pesoál sira uza hodi faan billete ró nian, utiliza arredór Portu Díli, pasajeiru sira hadau-malu, dudu-malu, sena-malu iha fatin ne’ebé la dignu.

Notisia iha Relasaun:Durante Operasaun, Ró Berlin Ramelau “Xoke” Dala-rua

Lázaro Meta nu’udár pasajeiru, konsidera Sistema ne’e la dignu no la merese ona atu uza tanba Timor ukun aan tinan 20 ona, Parte kompetente tenke buka ona mekanizmu di’ak atu halo atendimentu ba populasaun ho dignu tuir padraun ne’ebé mundu adopta.

Advertisement

Pasajeiru sira mós husu atu hadi’a oráriu faan billete, liuliu tenke faan loron ida antes, molok atu halo viajen ba RAEOA, la’ós ohin atu arranka mak foin faan fali billete, konserteza ema sei hada’u-malu iha portu nia oin, to’o halo engrafamentu oras ba oras.

“Ami nia preukupasaun primeiru maka oráriu faan tikete tenke muda. Sistema la di’ak, dala barak ema hadau malu to’o baku malu. Situasaun ne’e beibeik ona,” Lázaro Meta, preokupa.

Iha fatin hanesan, Madre Sabina Martins Mota hosi Congregação Dominicana, ne’ebé atu viajen ba Oecusse mós  preokupa ho sistema atendimentu kona-bá faan billete tanba, normalmente bainhira pasajeiru barak, sempre hadau malu iha Portu Díli.

Ró Berlin Ramelau. Foto/Hatutan.com.

“Situasaun ne’e ladún dignu. Ita ko’alia beibeik ona kona-bá situasaun ne’e, maibé laiha solusaun. Bainhira loos mak makaer ukun sir abele buka solusaun di’ak, nune’e bele trata ita nia emar sira ho dignu,” nia preokupa.

Hatán ba preukupasaun ne’e, diretór Cabotage Nasionál, Feliciano da Costa Correira, rekoñese katak mosu duni fallansu iha sistema faan billete iha Portu Díli, tanba dala-ruma fa’an tarde no ema barak mak mai hadau malu de’it  no laiha kondisaun di’ak.

“Ha’u hanoin ida ne’e, akontese bebeik, no ha’u mós lakohi nega katak, ne’e sé nia sala, lakohi fó kulpa bas sé. Ne’e akontese bebeik. Agora, ami nia problema mós, dala-ruma ami prepara billete ne’e mak tarde. Ami hanoin hela atu faan loro-loron, maibe seidauk iha disponibilidade. Ami sei koordena atu halo uniformizasaun, oinsá bele faan loro-loron,” diretór ne’e, rekoñese.

Advertisement

Feliciano mós rekoñese situasaun ne’e la’ós foin mosu, maibé dezde uluk kedan no parte Cabotage Nasionál sempre halo akompañamentu.

Tanba ne’e, parte Cabotage promete sei hadi’a sistema ne’e ho neneik iha Díli nune’e mós iha REAOA atu bele fasilita di’ak liu tán pasajeiru sira.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

BCTL Apela Ba Públiku Utiliza Moeda Sentavu 200 Tanba Lejitimu no Ofisiál

Published

on

By

Hatutan.com, (13 Marsu  2026), Díli– Banku Sentrál Timor-Leste (BCTL, siglá Portugés) apela ba públiku, liu-liu negosante sira, loja no estasaun kombustível sira, kontinua simu moeda sentavu 200 tanba osan ne’e legal.

(more…)

Continue Reading

Ekonomia

Prezidente Repúblika Husu Governu Tau Osan Hadia Tratór Unidade 16 iha Fatumaka

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli– Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, husu Governu atu hadia tratór tuan unidade 16 iha Fatumaka  hodi suporta  atividade agrikultór sira.

(more…)

Continue Reading

Ekonomia

Loja do Povu Balun Bankarrota, Kada Loja Hetan Subsídiu US$50,000.00 husi Governu

Published

on

By

Hatutan.com, (03 Marsu 2026), Díli-Loja do Povu ne’ebé  estabelese husi Governu liuhusi Ministériu Komersiu, Industeria no Ambiente (MCIA) iha tinan 2014 hodi fó subsídiu ba empreza lokal  sira iha munisípiu no iha Dili ho montante US$50,000.00 kada loja to’o ohin kuaze bankarota hotu.

(more…)

Continue Reading

Trending