Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

PM Taur Husu Timoroan Hotu Kontribui bá Dezenvolvimentu Nasionál

Published

on

Hatutan.com, (27 Setembru 2022), Díli- Primeiru-Ministru Taur Mata Ruak, husu atu Timoroan hotu iha dispozisaun ida klaru kontribui ba dezenvolvimentu nasionál. Nune’e, hamutuk kore povu husi má-nutrisaun, kiak no insufisiente sira ne’ebé lori efeitu negativu bá moris sosiedade.

Primeiru Ministru (PM), Taur Matan Ruak. Foto/Hatutan.com

Primeiru-Ministru (PM), Taur Matan Ruak hato’o lia hirak ne’e iha nia diskursu abertura semináriu nasionál ne’ebé organiza hosi Ajénsia Planeamentu Monitorizasaun no Avaliasaun (ANAPMA).

Semináriu nasionál ne’ebé hala’o iha  Salaun Ministériu Finansa, Díli, Tersa (27/09/2022), ho tema “Kuadru Nasional Planeamentu Integradu Médiu Prazu no Planeamentu Integradu Implementasaun Moduladu”.

Iha tinan ne’e nia laran, Taur Matan Ruak hateten, VIII Governu Konstitusionál halo hela esforsu atu halo reforma iha área haat (4) hodi dudu dezenvolvimentu nasionál, maka área justisa no judisiária, reforma administrasaun publika, reforma desentralizasaun administrativa no mós liuliu reforma finansas publika.

Advertisement

Iha reforma finansa publika aspetu ida ne’ebé VIII Governu halo esforsu atu konsege reforma maka altera modelu orsamentasaun ne’ebé bolu orsamentu baze programa.

Reforma ka mudansa sira ne’ebé iha presiza dispozisaun, presiza hakarak halo tamba reforma signifika mudansa. Iha reforma modelu orsamentu ne’e rasik, aspetu ida importante maka planeamentu.

Xefe Governu ne’e afirma enkontru ida ne’e importante tamba ne’e husu kontribuisaun entidade no partisipante sira hotu nian hamutuk ho parseiru dezenvolvimentu sira hotu atu bele lori boa-pratika hodi ajuda Timor-Leste halo avaliasaun ida di’ak hodi haree saida mak Timor Leste atinje ona no saida mak seidauk hodi buka nia kauza hodi bele rezolve naksalak sira.

Mudansa, tuir Taur Matan Ruak, la’ós de’it iha reforma finansa publika, mais halo mós iha setór produtivu no razaun avansa bá setór produtivu tamba Timor Leste nia dependénsia bá li’ur ne’e asesivel loos, buat hotu-hotu Timor-Leste depende ba nasaun sira seluk, alias iha aspetu ekonómika ne’ebé kobre buat haat maka hanesan rekursu umanu, kombate dependénsia externa, setór privadu ida forte no ida seluk mak oinsá bele uza rasik rekursu naturál ho forma sustentavel bá tempu naruk.

Iha aspetu ida dependénsia externa asesivel Timor-Leste tenke hahú prepara an, tamba uainhira hahán folin-sa’e iha merkadu ema hotu hahú haklalak no ida ne’e realidade ida, no iha tinan 2019 Timor Leste prodús 41-42 mill tonelada foos no konsume internu mais  130 mill tonelada, no iha tinan 3 ikus Timor Leste nia produsaun foos sa’e bá 71 mill tonelada no ne’e signifika katak iha tinan hirak ne’e Timor-Leste nia produsaun foos sa’e 30 mill tonelada.

Advertisement

“Ita nia rekursu oituan, ita-nia nesesidade barak, dezafiu barak oinsá mak ita bele la’o bá oin lori ita-nia nasaun ne’e bá oin hodi kombate má-nutrisaun, pobreza no rezolve insufisiente sira hotu no ida-ne’e sai hanesan dezafiu ida bá Timoroan hotu. Ita hotu tenke iha esforsu ida koletivu,” Taur Matan Ruak afirma.

Koordenadora téknika ANAPMA, Brigida Soares hateten, gabinete Primeiru-Ministru liuhosi ANAPMA halo semináriu ka kolókiu nasionál ida bá introdusaun kuadru planeamentu médiu prazu. Timor Leste rasik iha ona planu estratéjiku dezenvolvimentu no dokumentu ida-ne’e mak sai hanesan guia ka matadalan bá planu sira hotu.

Timor-Leste mós iha planeamentu munisipál no territorial no oras ne’e Timor Leste adopta mós Objetivu Dezenvolvimentu Sustentavel (ODS), no iha mós programa  Governu no iha implementasaun haree katak planu estratéjiku boot sira ne’e tun liu kedas bá planu annual entaun iha implementasaun planu annual sira ne’e, dokumentu estratéjiku sira ho meta longu prazu entaun iha implementasaun laiha ligasaun entre planu ida ne’ebé  detallu kada tinan governu lori mai.

“iha oportunidade ida ohin, ANAPMA konvida parseiru dezenvolvimentu hotu-hotu no ita-nia liña ministériu  sira hotu no ajénsia sira hotu inklui prezidente no autoridade munisipál sira hotu atu mai partisipa iha semináriu ne’e atu  bele fasilita komentáriu ne’ebé iha hodi mellora di’ak liután ita-nia implementasaun ba kuadru médiu prazu ne’e rasik,” Brigida Soares hateten.

Semináriu ida ne’e bele hetan di’ak liután input no komentáriu sira ne’ebé mai hosi sosiedade sivíl, parseiru dezenvolvimentu, no akademista sira inklui entidade Governu sira hotu atu nune’e bele mellora dokumentu kuadru médiu prazu ne’e rasik.

Advertisement

Jornalista: Vito Salvadór  

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

KSTL Ejize Governu Aprova Dekretu Lei Traballu ho Saláriu Mínimu $150 to’o $164

Published

on

Hatutan.com, (17 Abríl 2024), Díli—Konfederasaun Sindikatu Timor-Leste (KSTL) ejize bá IX Governu atu halo aprovasaun bá Dekretu Lei Traballu ho saláriu mínimu nasionál hahú hosi $164 tun to’o $150, liu hosi konferénsia imprensa iha sede KSTL Bemori, Kuarta (17/04/2024).

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

CI ho ABC-ID Lansa Matadalan Jornalizmu Inkluzivu

Published

on

Hatutan.cm, (16 Abríl 2024), Díli—Conselho de Imprensa (CI) servisu hamutuk ho Australia Broadcasting Coorporation-International Development (ABC-ID) hala’o lansamentu bá Matadalan Jornalízmu Inkluzivu.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Projetu Reabilitasaun Estrada iha Díli Laran “La Obedese” bá Prinsípiu Transparénsia

Published

on

Hatutan.com, (16 Abríl 2024), Díli– Iha Rejime Jurídiku Aprovizionamentu (RJA) fó sentidu katak  projetu fíziku (projetu ho karater emerjénsia ka karater normal)  ne’ebé iha implikasaun bá Orsamentu Estadu nian tenke tane as no garante prinsípiu transparénsia.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending