Connect with us

Polítika

Ramos-Horta Ko’alia Problema Mundiál no Pás iha Semináriu Internasionál g7+

Published

on

Hatutan.com, (04 Novembru 2022), Díli– Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta hateten, ema hotu iha responsabilidade atu servisu hamutuk hodi kontribui bá hametin dame no luta bá dezenvolvimentu.

Lee Mós : Portugál Atribui Medalla Órden de Camões ba Ramos-Horta

PR Ramos-Horta sai oradór prinsipál iha semináriu internasionál g7+ iha Lizboa, Portugal. Foto/GPR

Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hato’o lia hirak ne’e bainhira partisipa iha semináriu ho tema “Meza Redonda a Nova Orden Mundiál” ne’ebé organiza direita hosi Sekretariadu Permanente  g7+ iha Lisboa, Portugal.

Hanesan oradór prinsipál iha semináriu internasionál g7+ ne’e,  Xefe Estadu aprezenta perspetiva kona-bá servisu hamutuk, kontribui hametin dame no luta bá dezenvolvimentu hodi hasai povu husi konflitu.

Advertisement

 Komunikadu imprensa ne’ebé Hatutan.com asesu hosi Palásiu Prezidensiál, Sesta (04/11/2022), relata kona-bá semináriu ne’e hodi refleta ba konjuntura polítika mundiál no kontribui bá halo reflesaun kona-bá realidade hodi halo mudansa.

Premiadu Nobel da Paz husu bá  nasaun membru Organizasaun Nasoins Unidas (ONU) no organizasaun importante sira, atu kontinua hamutuk atu husu bá Rúsia hodi  hapara funu hasoru Ukránia hodi labele fó impaktu bá estabilidade ekonómika mundiál.

Iha okaziaun ne’e,  Xefe Estadu mós fahe esperiénsia kona-bá luta ba ukun rasik an durante tinan 24 nia laran no perkursu istoriku ne’e  sai ezemplu bá mundu, hodi harii dame entre nasaun no povu liu hosi prosesu rekonsiliasaun.

Xefe Estadu hanesan ema koñesidu iha diplomasia bá pás no iha influénsia makas iha ONU, inspiradór iha domíniu rekonsiliasaun, husu atu fahe experiénsia no perspetiva kona-bá “rumo a Nova Ordem Mundiál”, hodi harii Estadu reziliente no foka bá dezenvolvimentu.

Ramos-Horta mós agradese prezensa husi ninia omólogu Marcelo Rebelo de Sousa iha simeira Altu Nível kona-bá prevensaun konflitu iha mundu multipolar, hanesan perspetiva ne’ebé Organizasaun g7+ organiza iha final Reuniaun Asembleia Jerál ONU ba dala-70 organiza iha loron 23 fulan-Setembru tinan ne’e iha Nova Iorke.

Advertisement

Nia mós refere bá relatóriu husi OCDE tinan 2022 ne’ebé klasifika nasaun 60 hanesan frajil, husi númeru ne’e nasaun 15 mak frajil liu no 9 husi ida ne’e mak forma Grupu g7+ hamutuk ho nasaun 15 seluk.

Preokupasaun seluk ne’ebé  Ramos-Horta aprezenta mak hamlaha alarmante iha Repúblika Sentru Afrikana, Chade, Congo, Madagaskar no Iemen no provizoriamente alarmante liu mak iha Burundi, Somália, Sudaun do Súl no Síria.

“Dadus kona-ba seguransa alimentar no nutrisional iha mundu iha tinan 2022 hatudu katak, iha tinan 2021 númeru ema ne’ebé mak sofre nutrisaun krónika aumenta ba millaun 825. Impaktu ida ne’e, akontese iha Áfrika, Súl Saara, Súl Ázia, Amérika Sentrál no mós súl no seluk tan,” Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hateten.

Iha fatin hanesan, Sekretáriu Jerál g7+, Helder da Costa ne’ebé reprezenta  Pessoa Eminente g7+, Kay Rala Xanana Gusmão agradese Prezidente Ramos-Horta ne’ebé fahe matenek hodi fanun mundu tomak hodi luta ba dame.

“Relevánsia hosi tema ne’e bele kontribui bá halo reflesaun kona-bá realidade, ne’ebé sai hanesan palku bá ita-nia esperansa, ne’ebé mak bele promove mudansa bá realidade di’ak ka pelo menus promove mudansa hodi hadi’a realidade ida ne’e,” Helder da Costa hateten.

Advertisement

Semináriu ne’e partisipa mós husi delegasaun nasaun membru organizasaun g7+, inklui nasaun G20 sira hanesan  Finlandia, Indonézia no Austrália no parseiru observadór internasionál.

Nasaun frajil hirak ne’ebé halibur no sai membru iha  g7+ hamutuk na’in 19, kompostu husi Timor-Leste, Afeganistaun, Brundi, Costa du Marfim, Etiópia, Guinea, Giné-Bissau, Haiti, Illa Salomon, Libéria, Nepal, Papua Nova Giné, Repúblika Centrafricaina, Repúblika Demokrátika Congo, Serra Leone, Somália, Sud-Sudaun, Tchad, ho Togo.

Jornalista: Vito Salvadór

 

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

PM Xanana Lamenta Tribunál Hasai Mandadu Buska no Detesaun Ba Reitór UNTL Cs

Published

on

By

Hatutan.com, (15 Janeiru 2026), Díli- Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão, lamenta ho desizaun Tribunál Judisiál Primeira Instánsia Díli (TJPID) ne’ebé hasai notifikasaun hodi orienta Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) halo buska, apreensaun no detensaun ba reitór Universidade Nasionál Timor-Lorosa’e (UNTL) ho inisiál JM hamutku h onia vise-reitór no kargu xefia na’in-haat seluk tan.

(more…)

Continue Reading

Polítika

SEKOMS Expedito Ximenes “Admite” Elizeu Isaac Viola Lei Hodi Hala’o Mós Knaar Nu’udár Primeiru Vise-Sekretáriu Ezekutivu OJP-CNRT Munisípiu Díli

Published

on

By

Hatutan.com, (13 Janeiru 2026), Díli–Sekretáriu Estudu Komunikasaun  Sosiál (SEKOMS), Expedito Dias Ximenes, “admite” Elizeu Isaac Fernandes atuál Prezidente Konsellu Administrasaun Rádiu Televizaun Timor-Leste, Empreza Públika (RTTL,E.P)  viola Dekretu-Lei hodi hala’o knar inkompativel nu’udár Primeiru Vise-Sekretáriu Ezekutivu Organizasaun Juventude Partidu-CNRT (OJP-CNRT) Munisípiu Díli.

(more…)

Continue Reading

Polítika

Projetu Fornesimentu Karreta Bucket Truck EDTL,E.P Viola Rejime Jarál Aprovizionamentu

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Janeiru 2026), Díli- Membru Parlamemtu Nasionál  husi Bankada FRETILIN, Antoninho Bianco, hateten kuandu projetu fornesimentu karreta bucket truck unidade tolu (3) ba Eletrisidade Timor-Leste, Empreza Públiku ne’ebé (EDTL,E.P) la tuir nia espesifikasaun ne’ebé kontempla iha fatura kuantidade ka BoQ (Bill of Quantity), ne’e kontra regra aprovizionamentu ka Rejime Jerál Aprovizionamentu.

(more…)

Continue Reading
Advertisement

Trending