Connect with us

Polítika

PN Preokupa ho Ezekusaun OJE 2022 Foin Atinji 41,7%

Published

on

Hatutan.com, (08 Novembru 2022), Díli—Deputadu sira iha Parlamentu Nasionál (PN) preokupa no lamenta ho ezekusaun Orsamentu Jerál Estadu (OJE) tinan 2022 ne’ebé lentu no la reflete povu nia moris, iha ona tinan nia rohan foin mak atinji 41,7%.

Parlamentu Nasionál (PN) Vota A favor ba Orsamentu Jerál Estadu Retifikativu 2022.

Deputadu Adriano do Nascimento hosi bankada Partidu Demokrátiku (PD) aprezenta ninia perspetiva polítika katak, Timor-Leste lakon ona tempu no oportunidade durante tinan 20 nia laran atu kria baze ekonomia nasaun nian, ne’ebé forte no sustentável iha nasaun ne’e. Basa, durante tinan 20 nia laran, líder polítiku sira lakon tempu hodi haksesuk malu no hatun malu, tanba atu defini identidade polítika partidária, hodi tane ás orgullu pessoál no grupu.

Lee Mós:OJE 2022 ho Montante Billiaun $1,95 Promulgadu

“Kona-bá lala’ok governasaun VIII governu nian. Ba kestaun ida ne’e, dezempeñu VIII governu iha tinan 2022 ladúnhatudu esperansa boot ba povu no nasaun. Basa, dadus estatistika hatudu katak, taxa ezekusaun orsamentu to’o loron 07 fulan Outubru 2022, to’o de’it 41,7%,” nia hateten liuosi  intervensaun durante debate OJE tinan 2023 iha Parlamentu Nasionál, Tersa (08/11/2022).

Advertisement

Deputadu ne’e deskorda totál ho esplikasaun Ministru Finansa, Rui Gomes ne’ebé dehan, nu’udár fiskalizador, deputadu sira lalika haree de’it ba taxa ezekusaun ne’ebé ki’ik, maibé bele haree de’it mak impaktu hosi ezekusaun polítika nu’udár indikadór ba progresu no susesu iha governasaun.

“Haú respeita ita nia fundamentasaun polítika ida-ne’e, maibé estatistikamente ha’u deskorda ho deklarasaun ne’e, tanba kalkulasaun matemátika sei la hetan nia finalidade iha konseitu orsamentu pur programa. Basa, VIII governu introdús polítika orsamentu pur programa, ne’ebé ezekusaun programa no orsamentu, labele separa hosi ida ba seluk. Se taxa ezekusaun orsamentu ki’ik, oinsa mak ezekusaun programa boot liu fali orsamentu, ho nia impaktu sai extra-ordináriu, nu’udár indikadór ba progresu no susesu,” Adriano fundamenta.

Deputadu ne’e aprezenta dadus estatístika ne’ebé hatudu katak, ezekusaun ba seitór ne’ebé fó impaktu boot liu ba públiku hanesan, fundu infraestrutura foin atinji 17,7%, kapitál de dezenvolvimentu foin ezekuta 25,3%, orsamentu iha transferénsia públika foin ezekuta 36,7%.

Maske nune’e Deputadu ne’e apoiu nafatin ba OJE 2023 ho planu ba despeza iha tinan 2023 ho montate $3.155.715.306.

Adriano iha razaun fundamentál rua hodi apoia OJE 2023 tanba la’ós VIII governu nian de’it, maibé OJE 2023 sei sai OJE ba partidu hotu-hotu nian.

Advertisement

Basa, VIII governu jere de’it OJE 2023 iha fulan lima ka neen nia laran de’it, tanba iha eleisaun Parlamentár 2023 oin mai, partidu hotu-hotu sei hadau-malu atu manán eleisaun hodi jere OJE ida ne’e.

“Bainhira iha eleisaun Parlamentár tinan oin mak partidu opozisaun manán hodi forma governu, maka programa prioridade no OJE sei bele hetan alterasaun tuir prioridade polítika partidu ne’ebé forma governu ne’e,” nia argumenta.

Nune’e mós deputada Virgínia Ana Belo hosi Bankada CNRT hateten, hanesan reprezentante povu preokupa ho kapasidade governu ba ezekusaun OJE 2022, maski governu deklara fila-fila katak ezekusaun ne’e la importante no importante liu mak kualidade maibé pergunta mak ne’e, nia sasukat mak saida.

Deputada ne’e dúvida tanba Governu iha planu no Estadu tau orsamentu, depois ministériu relevante sira la ezekuta ne’e hatudu saida no atu dehan saida, ka tempu mak la to’o atu ezekuta.

“Ami hateten bebeik katak, tau tuir ita nia kapasidade nune’e ita foti osan barak demais hodi mai rai hela de’it, devia ita husik osan ne’e iha fundu ne’ebá atu nia funan ne’e bele bo’ot,” nia hateten.

Advertisement

Kuandu ezekusaun ne’e kiik signifika previzaun ekonómiku liuliu kresimentu ekonómika konsumu no agregadu la atinjidu.

Governu mós la aprezenta medida saida mak sei halo hodi taka tiha problema inflasaun ne’ebé nia kauza mai hosi funu iha Ukránia no Rusia hodi halo konvustível folin sa’e liuliu produtu alimentasaun sira.

Hatán ba preokupasaun sira ne’e, Ministru Finansas hateten, ezekusaun ba OJE  tinan 2022 laiha diferensa ho orsamebtu sira antes tanba ezekusaun sira bazeia ba programa no metas ne’ebé kada ministériu iha.

“Ezekusaun OJE 2022 ne’ebé kiik, deputadu sira bele haree katak ita nia ezekusaun orsamental ne’e ladun dook se ita kompara ho ezekusaun Orsamentál sira ne’ebé la’o iha tinan barak ba kotuk,” Rui Augusto Gomes esplika.

OJE 2022 ho montante $1,949.043.291 (besik billiaun 1.95) ba reseitas no despezas Estadu nian, inklui fundus no servisu autónomu no orsamentu seguransa sosiál.

Advertisement

Orsamentu 2022 tau matan ba prioridade nasionál neen: 1) dezenvolvimentu kapitál umanu (edukasaun, formasaun profisionál no saúde); 2) abitasaun no inkluzaun sosiál; 3) setór produtivu sira (agrikultura no turizmu), ambiente no konetividade; 4) dezenvolvimentu setór privadu; 5) dezenvolvimentu rurál no 6) boa governasaun.

Jornalista: Vito Salvadór  

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

SEKOMS Nia Knaar La’ós Tenke Tuituir PM Xanana Nia Viajen Sira

Published

on

By

Hatutan.com, (27 Abril 2026), Díli– Membru Parlamentu Nasionál husi Bankada FRETILIN,  Antoninho Doutel Sarmento, hateten Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS) Expedito  Dias Ximenes nia servisu ka nia knaar importante mak halo revizaun ba lei komunikasaun sosiál, apoia dezenvolve mídia sira  no fasilita formasaun ba jornalista, la’ós tenke tuituir hela de’it Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão nia viajen sira iha rai laran no rai-li’ur.

(more…)

Continue Reading

Polítika

PGR Avoka Inkéritu Kazu Korrupsaun Sira iha CAC, Xanana Gusmão: Baze Bá Reforma Justisa

Published

on

By

Hatutan.com, (16 Abríl 2026), Díli– Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão, hateten dezintendimentu  Komisáriu Komisaun Anti Korrupsaun (CAC-sigla portugés), Rui Pereira dos Santos ho Prokuradór Jerál Repúblika (PGR)  Nelson de Carvalho, baze  bá atu reforma setór Justisa.

(more…)

Continue Reading

Polítika

Buka Dalan Rezolve Dezentendimentu Komisáriu CAC ho PGR

Published

on

By

Hatutan.com, (15 Abríl 2026), Díli – Ministru Justisa, Sérgio da Costa Hornai, hatete katak sei buka dalan atu rezolve dezentendimentu ne’ebé mosu entre Komisáriu Komisaun Anti-Korrupsaun (CAC-sigla Protugés)  Rui dos Santos Pereira ho Prokuradór Jerál Repúblika (PGR)  Nelson de Carvalho.

(more…)

Continue Reading

Trending