Hatutan.com, (07 Dezembru 2022), Díli- Loron 07 fulan-Dezembru, sai hanesan loron istória “moruk” bá Timor-Leste tamba iha loron ida-ne’e mak Indonézia halo invazaun mai Timor-Leste ho nia konsekuensia, timoroan rihun mate, barak dadur, barak desterra, hamlaha to’o 1999.
Lee Mós : 47 Tahun Setelah Invasi, Timor-Leste Surga yang Hilang dari NKRI

Sunu-lilin no kari ai-funan hodi hanoin hikas no fó ondra bá eroi sira ne’ebé mate iha loron invazaun Indonézia nian mai Timor-Leste. Foto/Elio dos Santos da Costa
Ministru Justisa (MJ), Tiágo Amaral Sarmento hateten, tinan 24 nia laran dadur sira hetan torturasaun, hetan violasaun direitu umanus no la hetan liberdade nu’udár umanu.
Memória moruk pasadu ida-ne’e labele monu leet de’it maibé, tuir Governante ne’e katak, tenke prezerva ho didi’ak nu’udár memória moris hosi jerasaun otas bá otas.
Ministru Justisa Tiágo Amaral Sarmento, hateten nu’udár nasaun independente no soberanu tenke sadere, kesi-metin an, helik an bá istória pasadu hodi projeta futuru ida ne’ebé nabilan hodi prevene labele akontese fali hanesan pasadu.
“Ha’u iha esperansa, ha’u fiar katak fatin ida-ne’e antigu Komarka Balide-Díli, sai dunik memória moris hodi fó testemuña ne’ebé boot bá jerasaun foun no jerasaun futuru,” Ministru Tiágo Amaral Sarmento hateten iha ámbitu serimónia lansamentu bá jardín Memória Viva iha Antigu Komarka, Balide, Díli, Kuarta (07/12/2022).
Iha antigu komarka Balide, iha ne’ebé mártires barak fakar raan bá rai ida-ne’e no bá sobrevivente no eis prizioneiru sira ne’ebé sei moris, vítima iha fatin ida ne’e, hodi hanoin kona-bá istória pasadu prizioneiru polítika sira nian.
Diretór Ezekutivu Asosiasaun dos Eis Prizioneiru Polítiku (ASSEPPOL) Martino Rodrigues Pereira, hateten ASSEPPOL sei halo advokasia ho Estadu hodi nune’e bele hili loron 07 fulan-Dezembru hanesan loron ne’ebé dedikadu bá prizioneiru polítika sira atu bele fó onra ba sira ne’ebé mate no bá prizioneiru polítiku hotu ne’ebé sei moris hodi kontinua hatutan istória bá jerasaun sira.
Dadur sira ne’ebé hetan torturasaun, terus no mate iha prizaun durante luta bá ukun an ne’e, tuir nia, hanesan fundasaun ida bá Timor-Leste nia luta bá ukun an.

jardín Memória Viva iha Antigu Komarka, Balide, Díli. Foto/Elio dos Santos da Costa
ASSEPPOL mós husu atu Estadu tau matan bá sobrevivente sira liuliu bá eis prizioneiru sira ne’ebé sei moris ho kondisaun vulneravel, atu nune’e, sira bele moris ho dignu tuir prinsípiu ukun rasik an.
Tuir dadus ne’ebé iha hosi Sentru Nasional Chega!,Institutu Publika (CNC!I.P) total prizioneiru polítiku sira besik 20.000 no ida ne’ebé ASSEPPOL buka tuir hetan ona 6.000 liu.
Hafoin serimónia inaugurasaun bá jardín Memória Viva iha Antigu Komarka Balide, membru ASSEPPOL hala’o marxa hodi bá sunu-lilin no kari ai-funan iha tas-ibun Portu Díli.
Jornalista: Vito Salvadór