Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

APMT Hakarak Diversifika Ekonomia no Halakon Dezempregu

Published

on

Hatutan.com, (25 Abríl 2023), Díli-Partidu Associação Populár Monarquia Timorense (APMT) kompromete hadi’a ekonomia no halakon dezempregu iha rai-laran.

Lee Mós : APMT Sei Hadi’a Setór Indústria no Agrikultura

Prezidente Órgaun Juventude Nasionál APMT, Manuel da Costa Mesquita. Foto/Elio dos Santos da Costa

“APMT mai ho nia idéntiku, programa estratéjiku rasik, foku bá iha ekonomia, no mós bá iha dezempregu. Tanba atualmente, ita haree ita-nia ekonomia tama ona iha risku. Ema ekonomista sira sempre hatete dehan, presofísu fiskál. Ne’e ita-nia ekonomia tama loos iha krime. Entaun, APMT bá ho programa estratéjiku ida maka oinsá atu bele diversifika fali ita-nia ekonomia,” Prezidente Órgaun Juventude Nasionál APMT, Manuel da Costa Mesquita hateten bá Hatutan.com hafoin sorumutuk tékniku kona-bá debate entre ParPol sira iha Salaun CNE, Díli, Tersa (25/04/2023).

Manuel da Costa dehan, atu diversifika ekonomia tenke liuhosi setór agrikultura no mós setór turizmu nune’e APMT konsidera setór rua ne’e importante tebes no haree bá Timor-Leste nia tasi, nia luan kilómetru rihun 77 kuadradu. Maibé, to’o tinan 20 ida ne’e, estadu no governu rasik ladún tau importánsia bá iha setór peska. Kada tinan, sempre hetan peska ilegál, ne’ebé maka lakon tebes Timor nia osan.

Advertisement

Bainhira APMT hetan fiar bá kaer ukun, sei foku bá ekonomia no sei bá haree bá Ministériu Agrikultura no Peska (MAP), la’ós de’it oinsá, atu gastu orsamentu jerál estadu, maibé oinsá atu bele lori filafali retornu mai iha estadu.

 Fera Foho Ramelau no Matebian

Hatán kona-bá kompromisu eleitorál APMT nian ne’ebé dehan atu fera foho Ramelau no Matebian, Manuel da Costa dehan, ida-ne’e atu diversifika setór ekonomia ho turizmu hodi haree bá dezenvolvimentu.

“Nia analojia simples iha Português ema dehan metáfora. Filózofu hosi ne’e katak, oinsá liuhosi diversifika setór ekonomia, setór turizmu, mak oinsá atu haree infraestrutura, estrada, infraestrutura báziku sira, harii guest house sira iha ne’ebá, atu bele fó biban bá ita-nia turista nasionál no mós estranjeiru sira, bele bá vizita,” Manuel da Costa argumenta.

Manuel da Costa hateten, sé haree bá foho Ramelau iha fatin turizmu relijiozu. Tanba ne’e, APMT komprometidu uainhira hetan fiar hosi povu sei foku infraestrutura bá setór turizmu sira.

Advertisement

APMT haree mós katak, TL iha nia parke nasionál barak, fatin turizmu relijiozu barak. Ezemplu, ida maka, Timor oan barak, ladún asesu informasaun kona-bá Timor iha Relíkia de Santu António.

Iha mundu, iha Relíkia Santu António ne’e tolu de’it, mak hanesan, iha Itália, Lisboa-Portugal, no ho grasa maromak nian, Timor-Leste, bele hetan relíkia ida ne’e.

“Sé ita dezenvolve di’ak turizmu relijiozu ida-ne’e, ita bele mós kontribui orsamentu bá ita-nia orsamentu jerál estadu,” Manuel da Costa hateten.

Hakarak iha Moeda Rasik

Bainhira povu fó fiar bá APMT, manán iha eleisaun parlamentár  iha loron 21 fulan-Maiu 2023, hodi bá kaer ukun, kompromete atu kria Timor-Leste nia osan ka moeda rasik.

Advertisement

Manuel da Costa esplika, filózofu hosi moeda rasik, tanba oras ne’e daudaun, Osan dolár ne’e sa’e maka’as iha mundu. Tanba sá mak APMT nia polítika hakarak iha moeda rasik, atu nune’e, dezenvolve setor hotu-hotu iha Timor-Leste.

“Sé dolár karun, ita bele prodús produtu barak, ita labele exporta, tanba ema labele sosa ita-nia produtu. Ema sosa ho karun, ema la tenke fa’an karun, entaun, tanba ne’e maka, jeopolítika ekonómika ohin loron, sira hakarak atu uza Xina nia osan, tanba nia osan  ki’ik. Entaun, APMT hanoin katak, sé ita la tau prioridade bá ita-nia osan rasik, moeda rasik, entaun,  risku bá futuru ne’e iha,” Manuel da Costa hateten.

Prezidente Órgaun Juventude Nasionál APMT ne’e dehan, mezmu ema barak hatete dehan, sira-nia programa ida ne’e kómiku, maibé, APMT haree ona bá tinan-10 to’o tinan-30 mai.

APMT ko’alia polítika, ko’alia ukun, la’ós ukun de’it bá otas ida ne’e. Maibé, sei ukun hosi jerasaun bá jerasaun, hakarak jerasaun tuir mai ne’e, labele moris iha terus nia laran. Nune’e, APMT  defende katak, tenke iha moeda rasik. Mezmu difisil, maibé la’ós impossível bá timor hanesan nasaun. 

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement

 

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

Governu Suspende Temporariamente Jogu Bola Guling

Published

on

Hatutan.com, (27 Marsu 2024), Díli- Inspetór Jerál do Jogu (IGJ, sigla portugés) hasai rezolusaun Nú.14/2024 de 20 de Março, hodi suspende temporariamente atividade jogu bola guling.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Kada Fulan, Timoroan Lori Millaun $5 bá Kompras iha Atambua

Published

on

Hatutan.com, (27 Marsu 2024), Díli-Prezidente  Kamara Komérsiu no Indústria Timor-Leste (CCI-TL, sigla portugés), Jorge Manuel de Araújo Serrano, hateten timoroan nia osan kada fulan purvolta  millaun $5-resin mak semo bá merkadu Atambua, Timor Osidentál hodi bá kompras produtu báziku sira, hanesan tomate, supermie, sutate, masako, sigaru, trigu, mina dapur nian, raupa ho seluk-seluk tan.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Vizita Surpreza Vise-PM bá SERVE, I.P, Diretór Ezekutivu Laiha Fatin Tanba Partisipa Kongresu ATCPTL

Published

on

Hatutan.com, (26 Marsu 2024), Díli—Vizita surpreza Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Koordenador bá Assuntu Ekonómia no Ministru Turizmu no Ambiente, Francisco Kalbuadi Lay,  bá   Servisu Verifikasaun Emprezarial, Institutu Públiku (SERVE I.P), Tersa (26/03/2024), la bele simu hosi Diretór Ezekutivu SERVE,I.P, Florêncio da Costa Sanches tanba partisipa hela iha kongresu Assosiasaun Transporte Kontentóres Portu Timor-Leste (ATCPTL-sigla portugés).

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending