Connect with us

Nasionál

PGR Sira Membru CPLP Diskute Hametin Autonómia Ministériu Públiku

Published

on

Hatutan.com, (09 Maiu 2023), Díli-Sorumutuk Prokuradór Jerál Repúblika (PGR, sigla portugés) sira membru Comunidade dos Países da Lingua Portuguêsa (CPLP) nian ne’ebé hala’o iha Guinea-Bissau,  diskute kle’an liu kona-bá hametin autonomia Ministériu Públiku (MP).

Lee Mós : Estadu Timor-Leste Emite Pasaporte Servisu bá Sidadaun Estranjeiru Ida ho Nasionalidade Caboverdiano

Sorumutuk PGR nasaun sira membru CPLP nian ne’e hala’o iha sidade Bissau, hosi loron 26 to’o loron 28 fulan-Abríl 2023. Delegasaun PGR Timor-Leste nian kompostu hosi PGR Alfonso Lopez nu’udár xefe delegasaun, Prokuradór Alfeu da Costa Moreira, Óscar Silva Tavares nu’udár Asesór Jurídiku PGR ho Paulina Correia, sekretaria superiór Ministériu Públiku.

Advertisement

Prokudarór Jerál Repúblika Alfonzo Lopez. Foto/Elio dos Santos da Costa

Prokuradór Jerál Repúblikua Alfonzo Lopez, informa sorumutuk ne’ebé realiza entre PGR sira membru bá CPLP ne’e  diskute liu asuntu kona-bá oinsá mak atu bele hametin nafatin autonómia Ministériu Públiku sira nian.

“Ho autonómia forte, entaun Tribunál mós forte. Kuandu autonómia para ema polítika ne’e, labele tama nia interesse bá órgaun autonómia ida-ne’e. Nia tenke independente, nia hakru’uk de’it bá Lei, Konstituisaun, no ordén sira-ne’e, tanba ne’e, majistradu nia estatutu, ierarkiamente organizadu,” Prokuradór Alfonzo Lopez informa bá jornalista sira iha Palásiu Prezidénsia Repúblika, Díli, Tersa (09/05/2023).

Prokuradór Alfonzo fó hanoin bá ema hothotu tenke hakru’uk bá Lei ida-ne’e, maibé, ne’e influensia. Buat hotu sempre ho objetividade para bele imparsialidade, objetividade, injensaun, labele fó benefísiu bá teriseiru.

“Ida ne’e haree de’it bá lei, labele rona polítiku sira. Haree de’it prosesu, haree de’it bá faktus, haree bá direitu. Ida -e’e maka sempre hametin, tenke halo manutensaun nafatin ho orgaun ida ne’e (ministériu públiku), órgaun justisa,” nia afirma.

Durante forum PGR entre membru sira CPLP ne’e, nasaun membru sira, inklui mundu hothotu sempre preukupadu, tanba dala-barak ema País seluk, polítiku sira ne’e, até órgaun sira, alta entidade sempre intervein.

Alfonzo Lopez hatutan, Timor-Leste ninia sistema ne’e hatete tiha ona Lei-Inan (Konstituisaun RDTL) ho kapás tebes, tanba iha País balu, liu-liu Guinea-Bissau, sira-ninia prokuradória jerál repúblika ne’e sira iha autonómia.  So ké, Prokuradór jerál sira ne’e, la’ós pur-mandatu. Iha tempu saida de’it, bele hetan demisaun, ezonerasaun. Kualker, bele fulan-neen, fulan-ida, ka bele tinan ida.

Advertisement

“Agora, ita-nian konstituisaun ne’e, hametin, ne’e la’ós saida. Kuandu mandatu, ne’e la’ós komesa ona servisu. Ida ne’e maka hothotu preukupa,” Alfonzo Lopez hateten.

Iha forum PGR entre membru sira CPLP nian ne’e, nasaun membru sira, diskute mós kona-bá kooperasaun internasionál, haree liubá krime organizadu sira mak hanesan, Brankeamentu Kapítais ho krime sibernétika (Cyber Crime). Tanba ida ne’e, sei halo akordu kooperasaun internasionál para bele hametin no koolabora, tanba mundu ohin loron, dijitál tebes, informasaun eletrónika iha média sosiál, mak ema fó sai arbiru kona-bá korruptu, ema ne’e korruptu.

Nia fó ezemplu, osan sira, mais ida ne’e osan mós halai lalais, transfere, hakfodak, osan ne’e halai ona bá país seluk. Tanba ne’e mak tenke iha kooperasaun internasionál.

Porkuradór Alfonzo Lopez informa, oportunidade sira ne’ebé mak Timor-Leste hetan iha forum ne’e maka, ida, Timor-Leste sempre buka koolabora ho nasaun sira membru CPLP sira, tanba iha sistema  mak hanesan. Buka manán esperiénsia hosi país irmaun sira, nune’e mós iha parte informasaun.

Timor-Leste alende tama bá iha País CPLP, maibé mós halo parte iha país ASEAN, Sudeste Aziátiku, Timor mós  atu integra iha CIJAS, no ne’e kona-bá mutual legal assistance, kona-bá kooperasaun internasionál sira.

Advertisement

“Ita sempre partilla informasaun, ita mós país joven, ita buka esperiénsia, ita gaña esperiénsia ho sira,” Prokudarór Jerál Repúblika Alfonzo Lopez hateten.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

FONGTIL Preokupa ‘Korruptór’ Kalumban Mali, Fujitivu Husi Indonézia Hetan Protesaun iha Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Marsu 2026), Díli– Forum Organizasaun Noun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL)  preokupa situasaun ‘kurruptór’ Kalumban Mali sai hanesan fujitivu ka DPO (Daftar Pencarian Orang) Prokuradoria NTT ho Prokuradoria Jerál Repúblika Indonézia nian dezde tinan 2016 ne’ebé hetan protesaun iha Timor-Leste.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Ramos-Horta Alerta Prepara Kondisaun Hasoru Krize Ekonómia Globál

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli–  Funu iha Médiu Oriente entre Amerika hamutuk ho Izraél hasoru Iraun sei afeta ekonomia global, tanba ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, alerta ona bá Govenrnu  prepara osan husi  fundu soberanu   hodi asegura importasaun ai-han no proteje povu, liu-liu sira ne’ebé kiak liu bainihra mosu  krize ho folin mdrkadu global ne’ebé aas no karun.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Funu iha Médiu Oriente Nia Impaktu Bele Alastra Mai Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Marsu 2026), Díli-Ministru Petroleu no  Rekursu Minerál (MPRM), Francisco da Costa Monteiro, hateten funu iha Médiu Oriente to’o fulan oin nia  impaktu bele alastra mai Timor-Leste hodi fó influensia ba presu konbustivel,  mós impaktu maka’as ba iha ekonomia mundiál.

(more…)

Continue Reading

Trending