Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

Tomate Importadu Hosi Atambua Hamate Folin Tomate Rai Laran

Published

on

Hatutan.com, (05 Jullu 2023), Díli—Grupu ortikultura TA’ACAELADORA  ne’ebé durante ne’e esforsu hodi halo produsaun ba tomate iha aldeia Batugade, Suku Batugade, Postu Administrativu Balibo, Munisipiu Bobonaro preokupa ho importasaun tomate hosi Atambua Nusa Tenggara Timur (NTT) Indonézia mai Timor-Leste (TL) kada loron, hamate folin tomate ne’ebé sira prodús.

Movimentu Importasaun Tomate hosi Atambua Nusa Tenggara Timur (NTT) Indonézia mai Timor-Leste (TL) iha Segunda (03/07/2023). Foto/Espesiál.

Tanba ne’e, grupu ne’e husu guvernu atuál atu hamosu Lei ida bá emprezáriu sira hodi fa’an sasan tuir presu merkadu nian.

Lee Mós: Timor Leste Gagalkan Pengiriman 6,8 Ton Pupuk Ilegal

Grupu ortikultura TA’ACAELADORA harii iha loron 02 fulan Marsu 2023, kompostu hosi ema na’in-neen (6) mane  tolu (3) no feto tolu (3).

Advertisement

Rai ne’ebé mak grupu ne’e utiliza hodi kuda tomate ho nia medida naruk metru 60, lu’an metru 50 ho objetivu atu promove produtu lokál iha rai laran nune’e hadi’a moris familia nian.

Hosi inisiu kuda tomate iha fulan Marsu 2023 ne’e, komesa hosi bibeirus durante loron 14, prepara kantadeiru, kuda no kontinua tau-matan durante loron 60 halo kolleta.

“Ami kolleta no utiliza transporte bá fa’an iha merkadu. Ami mós bá fa’an iha Dili maibé nia folin mak kiik tebes tanba ema balun hatama fali hosi Atambua. Ida ne’e fó ameasa ba produtu lokál iha rai laran. Husu guvernu foun atu tau Lei ida ba emprezáriu sira nune’e fa’an sasan tuir presu merkadu nian,” Koordenadór gurpu ortikultura TA’ACAELADORA, Egídio Lourdes de Sousa hateten bá Hatutan.com via telefone, Kuarta (05/07/2023).

Grupu TA’ACAELADORA koleta ba dala uluk iha loron 04 fulan maiu 2023, maibé folin la di’ak tanba ema balun importa sasan mai hosi rai liur no fa’an tutan iha merkadu, iha dalan ninin sira inklui super merkadu liuliu la tuir pressu normál.

“Governu anteriór fasilita emprezáriu balun halo importasaun bá tomate mai hosi Indonézia no iha ne’e sira fa’an la tuir padraun ne’ebé iha. Ida ne’e mak problema. Tanba ne’e ami husu Governu foun atu halo kontrolu ba folin sasan iha merkadu no tenke tau padraun folin ba hotu-hotu atu nune’e labele prezudika parte seluk no benefisia de’it parte balun,” nia rekomenda.

Advertisement

Egídio Lourdes de Sousa rekoñese katak, produtu importadu hosi liur mai ne’e sente kompetitivu tebes maibé nia la satisfás ho folin merkadu mak laiha duni balansu.

Grupu ortikultura TA’ACAELADORA ne’ebé durante ne’e esforsu hodi halo produsaun ba tomate iha aldeia Batugade, Suku Batugade, Postu Administrativu Balibo, Munisipiu Bobonaro. Foto/ TA’ACAELADORA.

“Dalabarak tomate ita nian fa’an ho $10  kada balde sahara ida, maibé importasaun kuandu tama ona mai dalaruma sira fa’an ho $8. Entaun, kompradór hola mak sira nian, tanba ne’e hakarak ka lakohi ita nian mós tenke hatun folin atu ema bele hola,” Egídio Lourdes de Sousa kestiona.

Egídio Lourdes de Sousa  mós rekomenda ba Governu atu redús importasaun hosi rai liur, no tau importánsia ba produsaun rai laran, hodi valoriza programa no prinsipiu Povu Kuda Governu Sosa.

Husu governu foun liuliu Ministra Agrikultura no Peska atu haree hela asuntu ne’e, tau-matan netik ba to’os-na’in ortikultura nian oinsa bele estabelese folin produtu iha merkadu.

Informasaun ne’ebé Hatutan.com rekolla hosi postu fronteira Batugade hosi autoridade kompetente sira rekoñese katak, iha Segunda (03/07/2023), Timoroan balun mak importa duni tomate mai Timor Leste ho karreta tronton tolu no kijan carry lubuk ida.

Maski nune’e, karreta hirak ne’ebé tula tomate mai Timor Leste, sira kumpre hela prosedimentu Kuarentena Indonézia nian no selu taxa ba Estadu tuir baze legál ka Lei ne’ebé vigora.

Advertisement

Jornalista Estajiáriu : Lázaro Pereira Quefi

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

JM Automotif Konsidera EDTL,E.P Viola Lei iha Projetu Manutensaun no Fornesimentu Spare Part Karreta

Published

on

Hatutan.com, (25 Jullu 2024), Díli-Na’in bá empréza JM Automotif , Julio Fernandes, konsidera Eletrisidade Timor-Leste, Empréza Públika (EDTL, E.P) viola lei Rejime Jurídiku Aprovizionamentu (RJA) kona-bá konkursu públiku bá projetu manutensaun no fornesimentu Spare Part karreta iha EDTL, E.P. 

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Ezekusaun OJE 2024 Tenke ho Kualidade Tuir Programa

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Díli-Ministra Finansas (MF), Santina José Rodrigues F. Viegas Cardoso, husu bá liña ministériu sira atu labele gasta arbiru osan, maibé husu atu ezekusaun Orsamentu Jerál Estadu (OJE) 2024 nian tenke ezekuta ho kualidade no gasta tuir programa sira ne’ebé XI Governu konstitusionál hatuur tiha ona.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Konsellu Ministru Fó Podér Tomak bá Ministru Marcos da Cruz Asina Akordu Konsolidasaun Kooperasaun Agríkola ho Xina

Published

on

Hatutan.com, (24 Jullu 2024), Díli-Konsellu Ministrus hala’o sorumutuk iha Palásiu Governu,  Dili, Kuarta (24/07/2024), hodi deside no delibera fó podér tomak ba Ministru Agrikultura, Pekuária, Peska no Floresta, Marcos da Cruz, atu asina memorandu entendimentu entre Ministériu Agrikultura, Pekuária, Peska no Floresta, Repúblika Demokrátika Timor-Leste no Ministériu Agrikultura no Asuntu Rurais Repúblika Populár Xina kona-ba Konsolidasaun Kooperasaun Agríkola.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending