Hatutan.com, (22 Setembru 2023), Díli—Adjuntu Provedór Direitus Umanus no Justisa (PDHJ), bá asuntu Boa Governasaun, Rigoberto Monteiro konsidera prinsípiu proporsionalidade bá liberdade imprensa no liberdade espresaun ne’e liga direta ho direitu bá ondra no privasidade.

Adjuntu Provedór Direitus Umanus no Justisa (PDHJ), bá asuntu Boa Governasaun, Rigoberto Monteiro.
Konsiderasaun ne’e hato’o iha diskusaun kona-bá liberdade imprensa no liberdade espresaun ne’ebé organiza hosi Conselho Imprensa (CI) no Asosiasaun Jornalista Timor-Leste (AJTL) iha edifísiu CI, Quintal bo’ot, Sesta (22/09) ho tema “Liberdade Espressaun no Informasaun e Liberdade Imprensa no Komunikasaun Social” ne’e inklui hotu ona iha Títulu II, Art. 40 no Art. 41.
Lee Mós: Direitu Resposta: PGR Alfonso Bá Portugál Reprezenta Estadu
Ho enkuadramentu juridiku ida-ne’e fó dalan ba lejisladór sira hodi dezenvolve ona Lei kona-bá Komunikasun Social (Lei nú.5/2014, 19 Novembro).
Rigoberto Monteiro dehan, bainhira Jornalista ida iha ameasa nia laran tanba individu ne’ebé ligadu ho notisia ne’ebé fó-sai hosi Jomalista ne’e sente ameasadu, maka hosi ponto de vista Direitus Umanus iha assuntu rua ne’e nia valor hanesan de’it, no merrese hetan atensaun hosi provedór hotu.
“Tanba ida uluk bainhira ko’alia kona-ba Liberdade Espresaun no Informasaun no Liberdade Imprensa no Komunikasaun Sosial – ne’e Direitus Umanus konsagra iha ita nia Lei Inan (direitu, liberdade no garantia ema ida-idak nian) Artigo 23- 24 KRDTL. Segundu maka ko’alia mos kona-bá Direitu ba Onra no Privasidade ka direitu, liberdade no garantia ema ida- ida nian iha Artigu 36 KRDTL,” nia hateten tán.
Iha implementasaun ba rezolve konflitu entre direitu fundamental rua ne’e, nune’e iha Art. 23 kona-bá interpretasaun ba Direitu fundamental sira no Art. 24 ko’alia kona-bá Lei Restritivu sira (restrictions) KRDTL Katak, Art, 23 ne’e rasik haruka autoridade administrativas no judiciais sira atu halo interpretasaun kona-ba direitu fundamental sira bazeia ba Deklarasaun Universal Direitus Umanus nian no iha mos restrisaun ka limitasaun.
Assuntu rua ne`ebé iha konflitu daudaun ne’e la’ós buat foun tanba iha nivel internasional akontese bebeik ona no Comissaun Nasaun Unidas ba Direitos Humanos nian halo ona Komentáriu Jerál ba oinsa atu rezolve konflitu entre direitu fundamental rua ne’e, Komitee ne’e hato’o katak iha Lejislasaun nasionál kada país atu hola medida restrisaun ka limitasaun ne’e tenki respeitu prinsipiu Proporsionalidade.
Haree hosi parte jornalizmu nian, Lei inan no Lei Komunikasaun rasik fó dalan atu iha Liberdade ba hato’o informasaun ba públiku ho meiu komunikasaun sosiál.
Hosi fali Kódigu Penál mós fó dalan ba sidadaun se de’it bainhira sente ameasadu ba iha nia personalidade morál tanba diskonfia nia bele komete krime ruma, ne’ebé nia sente katak Informasaun ne’ebé fó sai ne’e la loos, nia bele ba hato’o ba iha Autoridade Judisiál.
Iha Lei Komunikasaun Sosiál, além de fó dalan ba jornalista sira atu hato’o informasaun ba públiku, maibé lei ne’e mós define dever jornalizmu nian atu respeita dignidade ema nian, onra no fó konsiderasaun ba ema sira nomós direitu hirak seluk ema seluk nian (Art.4 Lei Nú.5/2014, 19 novembro).
Tanba ida-ne’e, Lei komunikasaun Sosiál defini mós rejime rua ba iha assuntu ne’e, parte seluk iha direitu ba hatan ka resposta no direitu halo loos no retifikasaun.
Rezolusaun ba iha konflitu ida ne’e, parte seluk ne’ebé sente ameasadu ho notisia refere kona-bá nia-an, mak nia la tenki rekorre uluk ba iha autoridade judisiál ho baze denúnsia Kalunioza ne’e.
Tenki kumpri uluk lai rejime rua hosi Lei Komunikasaun Sosiál, uza direitu ba resposta no direitu ba retifikasaun, molok rekore ba autoridade judisial sira, ne’e kedan bele hatudu ona katak iha limitasaun ne’ebé desproporsional ba iha direitu liberdade espresaun no informasaun perante direitu ba onra no vida privada.
Autoridade judisial sira nia papel importante ba halo interpretasaun iha denúncia caluniosa no Direito resposta e retifikasaun.
Nia fó ezemplu katak, bainhira iha sidadaun ida sente ameasadu ho informasaun ruma ne’ebé nia sente la loos ou falsa no nia rekore imediatu ba Ministeriu Pibliku (MP), maka MP tenki haree Lei rua ne’e, Lei espesial prevalese liu lei Jeral (lex especialis derogat legi generali), bainhira iha konflitu ba Lei rua ne’e (Komunikasaun social no Kódigo Penal), maka, MP bele arquiva processo ne’e, bainhira mak avansa ba iha Tribunal, Tribunal tenki absolve, tanba MP haksoit liu ona lei Komunikasaun Social (direito ba resposta no retifikasaun).
Jornalista: Vito Salvadór