Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

CLN Fa’an Ona Foos $12 Iha Viqueque no Ohin Kontinua bá Ermera

Published

on

Hatutan.com, (06 Outubru 2023), Díli—Ministériu Komérsiu Indústria (MCI-sígla portugés) liu hosi Diresaun Sentru Lojístika Nasionál (CLN-sígla portugés) fa’an ona foos lokál ho presu $12  kada saka 25kg hamutuk saka 2.000, hodi responde preokupasaun populasaun iha munisípiu Viqueque, liga ho presu ne’ebé sa’e makas iha fulan rua ikus ne’e.

Diretór ezekutivu CLN, Jacinto Paijo.

Foos ne’e hahú fa’an iha munisípiu Viqueque iha loron Kuarta 04 fulan Outubru, hafoin lansamentu iha loron 02 fulan Outubru iha armajén CLN Tibar.

Lee Mós: Governu Fa’an Ona Foos Kada Saku 25kg ho Folin $12.00

“Hafoin lansamentu, tuir mai ita halo kedan distribuisaun bá munisípiu ne’ebé mak sai ona ajenda, hanesan Viqueque,” Diretór ezekutivu CLN, Jacinto Paijo hateten bá Hatutan.com iha knaar fatin, MCI, Sesta (06/10/2023).

Advertisement

Programa distribuisaun bá munisípiu ne’ebé mak CLN trasa ona, kada munisípiu hetan loron tolu no ekipa tun fa’an direta.

CLN mós iha limitasaun kona-bá transporte tanba iha mós limitasaun bá orsamentu ho kondisaun estrada ne’ebé iha entaun CLN tenki fahe servisu ne’e no agora daudaun halo hela viajen bá fali munisípiu Ermera.

Tuir planu, prossesu fa’an foos ne’e sei remata iha fulan Novembru tanba CLN koko atu koordena transporte ho Ministériu Transporte no Komunikasaun atu bele apoia transporte.

“Ami mós hasoru difikuldade kona-bá traballadór iha armajén. Talvez iha Sábadu ho Domingu ne’e sira lakohi servsiu.  Situasaun sira ne’e mak sai impaktu ba ami nia servisu maibé ami esforsu nafatin tanba iha liur ne’ebá populasaun persiza tebes foos,” Jacinto Paijo esplika.

Parte CLN mós rekoñese katak, fo’os lokál ne’ebé daudaun ne’e Governu fa’an ho kuantidade  ne’eb’e la sufisiente tanba konsumu nasionál fo’os iha Timor Leste kada tinan ho tonelada 142.000, enkuantu  produsaun nasionál tinan ida-ne’e to’o de’it  tonelada 40.000.

Advertisement

Ne’e signifika populasaun iha TL bele konsumu de’it pelu menus fulan rua nia laran, entaun fulan 10 ne’e tenki importa ka han buat seluk.

“Ita mós persiza sosa foos importasaun tanba saka 2.000 ne’e ita aloka hotu ba munisípiu sira, entaun ita nia armajen sei menus. Goernu mós halo intervensaun ona hodi fó subsídiu bá empreza importadór sira atu sira labele hasa’e presu. Ita iha akordu Governu ho Governu ezemplu ho Vietname no Konsellu Ministru aprova ona Lei balun karik ita nia stock ne’e la to’o ita sei importa tán. Kompañia privadu laiha problema  maibé problema mak pressu sa’e,” nia hateten tán.

Foos iha armajenamentu CLN nian iha Tibar, Liquiça, atu fa’an ho presu $12.00 kada saka 25kg bá povu iha terítoriu nasionál. Foto/Elio dos Santos da Costa.

Iha kalkulasaun bá distribuisaun ka faan foos bá munisípiu sira ne’e, kada munisipiu CLN deside  nia kuota ne’e saka 2.000 de’it, diferente mak iha munisipiu Ainaro, Ermera, RAEOA no Dili.

Razaun aumentu ne’e tanba iha komemorasaun loron ai-han mundiál ne’ebé CLN servisu hamutuk ho KOSANTIL ho ONU hodi halo programa  espésie bazár barratu hodi aumenta tán saka 200 ba kada munisipiu ha’at ne’e, signifika munispiu haat ne’e aumenta saka 800.

Oras ne’e daudaun CLN iha karreta 7, tuir loloos karreta sira ne’e labele uza ona tanba tuan demais ona, loloos ne’e parte patrimóniu Estau tenke halo ona leilaun no CLN mós laiha karreta operasionál tanba durante ne’e aluga de’it hosi kompañia seluk hodi apoia sevrisu.

Tuir planu, CLN ba Orsamentu Jerál Estadu tinan 2024, persiza aloka sosa ba sosa karreta foun tanba karreta ne’ebé dau-daun ne’e iha hamutuk hitu, maibé tuir loloos karreta sira ne’e labele uza, tanba kleur ona ne’e bele fó risku bá ema nia vida.

Advertisement

Dekretu Lei nú 26/2023  loron 29 fulan Setembru, fó kompeténsia bá CLN  mak hanesan autór prinsipál ba intervensaun  merkadu  no Ministériu Koordenadór Assuntu Ekonomiku (MKAE) ho Ministériu Komérsiu Indústria (MKI) mak hola parte iha monitorizasaun.

Orsamentu ne’ebé governu aloka hodi halo intervensaun iha merkadu hamutuk $43.400.

Tuir ajenda ba programa intervensaun fa’an foos ne’e hahu ona husi munisipiu Viqueque, Ermera, Bobonaro, Lautém, Díli, Ainaro, Lquiça, Aileu, Covalima, Manufahi, Manatuto, Baucau, RAEOA no Ataúro.

Jornalista: Leopoldina de Carvalho

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

BCTL Rekolla Moeda Falsu Sentavu 50 Besik Ona $400

Published

on

Hatutan.com, (09 Maiu 2024), Díli- Banku Sentrál Timor-Leste  (BCTL-Sigla Portugés), rekolla moeda falsu Sentavu 50 besik ona $400 no autoridade kompetente sira mós kontinua halo investigasaun hodi buka tuir autór sira no oinsá bele lokaliza fatin sira bá produsaun nian.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Ekipa Konjunta Tenke Prosesa Kompañia Ne’ebé Prodús Ice Cream La Ijiene Tuir Lei

Published

on

Hatutan.com, (09 Maiu 2024), Dili—Diresaun Nasionál Regulasaun Komérsiu no Protesaun Konsumidór (DNRKPK) iha Ministériu Komérsiu Indústria (MKI) rekomenda bá ekipa konjunta atu prosesa kompañia ne’ebé prodús ice cream ho marka CYC la ijiene tuir Lei ne’ebé vigora.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

Timor Gap Klarifika Disputa Kontratuál ho ENERPROCO Mensiona Faktu Falsu

Published

on

Hatutan.com, (09 Maiu 2024), Díli- TIMOR GAP, Empreza Públiku (TIMOR GAP, E.P.), Kinta (09/05/2024), liuhosi karta komunikadu imprensa klarifika katak notísia ne’ebé publika husi Hatutan.com iha loron 4 fulan-Maiu 2024, ho títulu “Konsidera Violasaun Kontratuál, ENERPROCO Lori TIMOR GAP ba Tribunál Internasional Arbitrajen”, TIMOR GAP, E.P. hakarak halo klarifikasaun katak, ho surpreza TIMOR GAP hatene kona-bá artigu ne’ebé Hatutan publika bá disputa entre TIMOR GAP no ENERPROCO no mensiona faktu ne’ebé falsu ka deskreve parsiálmente ho forma ne’ebé la loos.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending