Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

Papél Mídia Importante Hodi Kontribui bá Prezerva Memória Pasadu

Published

on

Hatutan.com, (24 Abríl 2024), Díli-Centro Nacional CHEGA! Institutu Públiku (CNC, I.P) konsidera mídia ka jornalista sira-nini papél importante tebes atu bele halo kobertura kona-bá akontesimentu sira istóriku hodi bele kontribui bá prezerva memória sira pasadu nian.

Lee Mós: Jornalista Estajiáriu Na’in-11 Partisipa Kolókiu Públiku Molok Tuir Ezame Atu Hetan Karteira Profisionál

Oradór hosi Centro Nacional CHEGA, Institutu Públiku (CNC, I.P) liuhosi diretór Relasaun Externa, Gaudêncio S. Sousa, fó hela formasaun jornalista estajiáriu na’in-11 ne’ebé sei tuir ezame aptidaun bá hetan karteira profisionál, Kuarta (24/04/2024). Foto/Rogério Pereira Cárceres

Diretór Relasaun Externa CNC, I.P, Gaudêncio S. Sousa, hato’o lia hirak-ne’e durante sai oradór iha kolókiu públiku ne’ebé organiza hosi Conselho de Imprensa de Timor-Leste ho tema “Papél Média Hodi Prezerva Memória Pasadu”, Kurta (24/04/2024).

Kolókiu ne’e CI organiza hodi fasilita formasaun bá jornalista estajiáriu na’in-11 ne’ebé sei tuir ezame aptidaun hodi hetan títulu profisionál ka karteira profisionál

Advertisement

“Mídia iha papél importante hodi tulun halo prezervasaun bá memória pasadu Timor-Leste nian,” Gaudêncio S. Sousa afirma tan.

Diretór Gaudêncio dehan iha luta rezisténsia bá independénsia nasionál, iha autór bá funu mós barak, sobrevivente no vítima mós barak, no daudaun sira mós tama ona iha idade katuas. Tanba ne’e, tenke buka daudaun ona autór sira ne’e hodi rekolla dadus no informasaun hodi hakerek sira-nian memória.

Nia fó hanoin oinsá  média sira bele kapta sira-nia memória, sira-nian pasajen ne’ebé mak sira liu, liu-liu liga ho akontesimentu importante sira iha pasadu nian, hanesan Masakre sira 12 Novembru 1991, no mós masakre sira seluk ne’ebé maka akontese iha territóriu nasionál, tanba klaru  iha instituisaun lubuk ida ne’ebé mak haree kona-bá asuntu pasadu nian, maibé, sé jornalista sira bele kontribui liután, ne’e pozitivu no ajuda tebetebes.

Sítiu Istóriku

Diretór Relasaun Esterna CNC, I.P ne’e fó hanoin katak, alende hakerek kona-bá ema nia memória, bele mós haree kona-bá fatin istóriku ka sítiu istóriku sira, tanba ida-ne’e liga mós ho memória.

Advertisement

To’o ohin loron, sítiu istóriku barak iha Díli, balu hetan ona transformasaun, ezemplu ida maka Otél Turizmu agora nakfilak hetan ona transformasaun totál bá Otel Novo Turizmu .

Gaudêncio Sousa dehan, liuhosi sítiu istóriku sira, ema nia memória, bele kontribui mós bá istória Timor nian. Istória ne’ebé hakerek, bele hatudu bá estudante sira katak, fatin hirak ne’e mak sai hanesan fatin istóriku, fatin hirak ne’e mak uluk realiza eventu boboot sira akontese.

Sítiu isotriku importante ida mós antigu komarka Balide agora edifísiu CNC, I.P ne’ebé uluk sai fatin bá halo detensaun, torturasaun, ka fatin ne’ebé mak ema lakon, tanba kauza bá Timor-Leste nia independénsia.

“Ita-boot sira bele informa bá sira, oinsá mak bele entrega bá Centro CHEGA, ka bá AMRT (Arquivo Mureum Rezistência Timorense), ka bá instituisaun sira ne’ebé maka prezerva duni memória pasadu, nune’e bele kontribui bá ita-ninia narrativa istória,” tenik nia.

Programa Memória Individu

Advertisement

Diretór Gaudêncio Sousa informa, daudaun ne’e CNC kontinua hela ho ninia programa, ida liga ho memória pasadu. Uluk liu, sira introdús ona programa kona-bá Ema Ida Istória Ida, ka Suku Ida Istória Ida, oinsá mak ida-idak ka estudante sira bele hakerek rasik sira-nian inan-aman sira-ninian memória.

Oinsá mak matenek oan sira iha suku laran bele kontribui hakerek kona-bá suku ne’e ninia istória karik, kona-bá oinsá mak sira organiza klandestina, oinsá mak sira forma kaixa, oinsá mak sira lori tulun FALINTIL (Frente Armada bá Libertasaun Nasionál Timor-Leste) sira iha prosesu bá libertasaun ukun-rasik aan.

“Tanba ita agora daudauk ne’e ita menus iha narrativa istória, no ema ida-idak husik hela de’it, konta istória orál ne’e de’it, mais ita seidauk konsege dokumenta didi’ak, hakerek didi’ak. Sé ita bele hakerek, ne’e bele hamosu tán ema dehan balansu narrativa ne’e,” dehan nia.

“Ne’ebé, kuandu aban-bainrua ema haree istória, haree memória ne’e, ita la-haree de’it ema boot sira nian, maibé, ita haree mós ema baibain, ema ki’ik sira ne’ebé mak kontribui mós bá ita-nian Independénsia,” diretór relasaun externa iha CNC, Gaudêncio S. Sousa, hateten.

Iha fatin hanesan, Jornalista Diligente, Antónia Kastono Martins, konsidera tema ne’ebé lori hosi CNC kona-bá “Papél Média Hodi Prezerva Memória Pasadu” ne’e importante tebes bá jornalista sira atu bele halo mós kobertura bá iha istória luta rezisténsia TL.

Advertisement

“Liuhosi formasaun ne’e ha’u konsiente katak, servisu jornalizmu ne’e importante atu prezerva istória liu-liu promove balansu iha narasaun. Nu’udár jornalista, ha’u tenke haree liubá vítima sira ne’ebé sira-ninian sitória ema barak seidauk rona,” hateten Antónia.

Jornalista Diligente ne’e nota mós katak, matéria istória nian ne’ebé durante ne’e hanorin iha eskola sira, foka liubá éroi boot sira-nian asaun, infelizmente vítima sira ema ladún fó sai.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

 

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Index Liberdade Imprensa iha TL husi Top 10 Tun bá 20, AJTL Konsidera Liberdade Imprensa iha TL Ameasadu

Published

on

Hatutan.com, (04 Maiu 2024), Díli–Buat ne’ebé sai orgullu nasionál Timor-Leste nian iha 2023 mak bainhira RSF (Reporter Without Border) ofisialmente anunsia katak Timor-Leste tama iha ranking index liberdade imprensa TOP 10. Ida-ne’e sai orgullu nasionál ida bá povu Timor tomak, liuliu komunidade mídia no jornalista Timoroan tanba Timor-Leste nu’udár país foun ida, maibé kolokadu nu’udár país ne’ebé tama iha ranking index liberdade imprensa TOP 10 hamutuk ho nasaun boot  180 sira iha mundu.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Konsidera Viola Akordu Kontratuál, ENERPROCO Lori TIMOR GAP bá Tribunál Internasionál Arbitrajen

Published

on

Hatutan.com, (04 Maiu 2024), Díli—ENERPROCO LLC (pratikamente ENERPROG GROUP), hato’o pedidu arbitrajen (RFA)  hasoru TIMOR GAP iha Tribunál Internasionál Arbitrajen ICC Singapura bá rezolusaun disputa kontratu kontra TIMOR GAP, Empreza Públiku (E.P).  

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Prezidente Repúblika La Konkorda SEKOMS Intervein Redasaun RTTL,E.P

Published

on

Hatutan.com, (03 Maiu 2024), Díli- Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, la konkorda ho intervensaun ne’ebé Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál (SEKOMS), Expedito “Loro” Dias Ximenes halo áa redasaun RTTL.E.P tamba viola liberdade imprensa.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending