Hatutan.com, (10 Maiu 2024), Díli– Prezidente Parlamentu Nasionál (PPN), Maria Fernanda Lay, kompromete defende liberdade imprensa no liberdadede espresaun iha Timor-Leste hanesan hatuur ona iha Konstituisaun RDTL artigu 40 ho 41.
Lee Mós: Deskonfia, Intervensaun Podér Polítika iha Redasaun RTTL,E.P
Prezidente Parlamentu Nasionál Maria Fernanda Lay fó hanoin katak loron Mundiál Liberdade Imprensa nian selebra iha 03 Maiu, exatamente semana ida liuba. Loron Mundiál Liberdade Imprensa nian, konvida ema hotu atu hanoin kona-bá dezafiu global boot sira agora daudaun no kona-bá profesionál informasaun sira-nia importansia, hodi esklarese, hodi defende liberdade imprensa nian no liberdadede espresaun iha mundu ho inserteza barak liubá beibeik ne’ebé hamosu perigu mesmu bá demokrasia sira-ne’ebé metin loos.
“Ha’u hakarak hatete momoos iha ne’e dala ida tan katak posizaun Parlamentu Nasionál metin, no ha’u mós garante ha’u-nia dezempeñu rasik, hodi defende liberdade imprensa nu’udár meiu komunikasaun nian iha Timor-Leste. Bainhira ha’u asume kna’ar nu’udár Prezidente Parlamentu Nasionál iha juñu 2023, ha’u mos asume dala ida komprimisiu metin bá integridade no bá kredibilidade no ha’u defende maka’as liberdade espresaun nu’udár direitu fundamentál iha ita-nia demókrasia nurak, direitu ida ne’ebé labele halakon duni,” Maria Fernanda Lay hateten iha nia diskursu abertura bá semináriu internasionál Dili Diologue Forum, Sesta (10/05/2024).
Dili Dialogue Forum (DDF) hanesan programa annual Konsellu Imprensa (CI, sigla portugés) Timor-Leste nian ho objetivu atu konvida peritu nasionál ho internasionál sira hodi fahe koñesimentu no esperiénsia iha area mídia tuir tópiku relevante.
PPN Maria Fernanda Lay husu mós jornalista ho órgaun komunikasaun sosiál ka Mídia sira-nia responsabilidade hodi aumenta públiku nia konsiénsia liuliu iha komunidade kona-bá tema hirak-ne’ebé importante tebes agora ne’e daudaun boot liubá beibeik bainhira haree mundu hakaat lalais atu bá monu iha rai naruk klimatika (mudansa klimátika).
Ho kobertura jornalista sira-nian no publikasaun mídia sira nian iha mundu kona-bá mudansa klimátika, tuir Maria Fernanda Lay bele hasa’e sosiédade nia konsiénsia kona-bá ambiénte, agora importante liu bá beibeik tanba área besik tasi, hanesan ekosistema no mós bem-estar bá jerasaun agora daudaun no aban-bainrua nian hetan ameasa ne’ebé besik akontese no la kle’ur sei labele rezolve ona, no razaun prinsipál bá ida-ne’e mak impaktu umanu bá meiu ambiénte.
“Urgjenti bá ita hotu nian komprimisiu hodi proteje planeta hodi hamenus konsekuénsia aat husi jestaun rekursu la efesiénte durante tempu barak, no atu promove dezenvolvimentu ne’ebé sustentavél tebes. Ha’u mós fiar katak iha kontextu ne’e Mídia nia papél fundaméntal tebe-tebes, liuliu sé jornalista sira-ne’ebé informadu, imparsial no la hakru’uk bá ema terseiru sira interferénsia barani atu denunsia interese ekonómia no pratika ambientál aat sira ne’ebé estraga tán ekilibriu no sustentabilidade fragil husi ita-nia planeta azul ne’e, no iha forsa atu ambiéntál ne’ebé sustentavél liután,” Nia afirma.
Mídia sira, nia tenik, iha funsaun pedagojika fundaméntal hodi informa no eduka populasaun kona-bá kestaun ambiéntál no ekolojika sira. Nune’e, presiza servisu lisuk ho instituisaun lejizladora prinsipál mak Parlamentu Nasionál no apoiu husi parseiru internationál ONG no peritu sira atu bele hamutuk hala’o papél fundaméntal hodi hasa’e populasaun nia konssiénsia bá risku ambiéntál sira.
Jornalista Estajiária : Zita Menezes