Hatutan.com, (10 Maiu 2024), Díli—Média iha papél importante atu halo kampaña no sensibilizasaun kona-bá informasaun hodi eduka no konsiensializa komunidade bá problema mudansa klimátika.
Oradór internasionál sira iha Dili Dialogue Forum (DDF) 2024 ho tema “A press for the Planet: Journalism In The Face Of The Embairomental Crisis” ne’ebé hala’o iha salaun Multiosos GMN, Bebora, sesta (10/05/2024). Foto: Elio dos Santos da Costa.
Assuntu ne’e hato’o hosi oradór internasionál sira iha Dili Dialogue Forum (DDF) 2024 ho tema “A press for the Planet: Journalism In The Face Of The Embairomental Crisis” ne’ebé hala’o iha salaun Multiosos GMN, Bebora, sesta (10/05/2024).
Lee Mós: Iha DDF 2024, PPN Maria Fernanda Lay Promete Defende Liberdade Imprensa no Espresaun
Reprezentante Ofisiál Projetu UNESCO iha Jakarta, Hesti Murti hateten, atu halo kobertura ida di’ak iha área ambientál maka Jornalista tenke hetan formasaun atu bele halo servisu ho di’ak.
“Problema ambientál ne’e sériu no afeita sosiedade ida-ne’e. Tanba ne’e, média no jornalista sira nia kobertura importante atu konsiensializa ema nia asaun sira bá prevensaun hodi hatán bá problema mudansa klimátika ne’e rasik,” Hesti Murti hateten.
Rezultadu survey sira ne’ebé UNESCO iha, hatudu sei iha jornalista barak ne’ebé hetan intimidasaun hosi oknum sira n’ebé iha podér tanba kobertura sira bá embientál sai hanesan ameasa bá sira-nia interese.
Hosi kazu sira ne’ebé UNESCO rejista, hatudu disputa sira ne’ebé jornalista sira hasoru relasiona ho kobertura sira ambientál sempre hetan solusaun ho di’ak no autór sira hetan pena ka kastigu tuir saida mak merese.
Membru Konsellu Imprensa Indonézia, Totok Suryanto hateten, dezastre ambientál hanesan fenómenu globál ida no presiza tebes média nia tulun atu halo kampaña bá jornalizmu ambientál.
Lei imprensa konfirma funsaun imprensa nian, inklui kontrolu sosiál no edukasaun, nune’e imprensa ka média iha responsabilidade ne’ebé klaru atu rezolve krize ambientál.
“Ho Lei sira ne’ebé garante liberdade imprensa fó fundasaun forte atu média ezerse funsaun hanesan kontrolu sosiál bá politika Governu nian liga ho krize ambientál,” Totok Suryanto hateten.
Tuir peskiza ne’ebé Konsellu Imprensa Indonézia nian halo iha Indonézia hatudu katak, papél imprensa nian iha assuntu ambientál sira involve hasa’e konsiénsia públiku kona-bá importánsia ambiente nian.
Iha fatin hanesan, jornalista seniór hosi Kompas-Media Jakarta Aloysius Budi Kurniawan haktuir, kona-bá esperiénsia oinsa komunidade iha Bali fó respeitu espesiál bá bee, tanba tuir sira-nia fiar tradisionál bee mak fó purifikasaun no lori moris foun, fo mós benefísiu importante sira seluk bá moris.
Kona-bá esperiénsia sira oinsa mak jornalista sira hosi Kompas-Media halo kobertura bá iha atividade sira komunidade nian liga ho ambiente, ekolojia no mós.
“Média iha papél importante atu bele halo fila-fali kobertura bá esperiénsia tradisionál sira komunidade nian, atu oinsa halo prezervasaun bá ambiente no ekolojia,” Aloysius Budi Kurniawan hateten.
Membru Konsellu Imprensa Thailandia, Anucha Charoenpo hateten, Governu tenke garante liberdade imprensa no liberdade espresaun.
Governu mós tenke fó dalan bá média atu hetan informasaun kona-bá projetu mega ambientál sira ne’ebé bele hamosu perigu ambientál no risku saúde bá ema.
Média rasik mós tenke hatudu performa di’ak durante sira-nia servisu ka kobertura ho responsabilidade no onestu.
“Media tenke iha konsiensia Ambiental ne’ebé diak. Media tenke hola parte boot liu iha fahe informasaun ba publiku. Reportajen investigativu sira presiza tebes atu hato’o relatóriu kona-bá krize ambientál. Média mós presiza aprezenta istória, gráfiku, fotografia no estatistika nesesáriu bá relatóriu ambientál,” Anucha Charoenpo akresenta.
Prezidente Konsellu Imprensa Timor-Leste, Otelio Ote hateten, mudansa klimátika afeita bá moris sosiedade nian.
Ho mudansa klimátika halo komunidade susar ba bee moos, povu agrikultór sira hetan problema liga ho produsaun ai-han, no afeita mós ba ema nia moris liga ho interasaun sosiál sira.
Otelio Ote husu bá média sira iha Timor-Leste, liu-liu iha redasaun ida-idak atu foku mós bá kobertura iha área ambientál atu bele fó solusaun bá problema mudansa klimátika ne’ebé iha.
Jornalista: Vito Salvadór