Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

Kapasidade Internet Husi Tore Provider Telekomunikasaun Sira iha TL La Sufisiente

Published

on

Hatutan.com, (22 Maiu 2024), Díli-Internet sai ona hanesan nesesidade importante bá ema nia moris loron-loron nian iha mundu iha era dijitalizasaun ne’e. Maske nune’e,  Timoroan sira ne’ebé hela iha Timor-Leste sempre halerik no kestiona kapasidade internet ne’ebé fornese husi tore provider telekomunikasaun hanesan Timor Telecom, Telkomcel ho Telemor.

Lee Mós: Governu Kontinua Pasiénsia Simu Realidade Rede Internet Lentu

Foto/Foti hosi Google

Loron feriadu sira ka  iha tempu kalan, tempu udan ka anin oituan deit mós rede internet kuaze la uza (kapasidade lentu).  bainhira tempu kalan  ema hotu uza pakote internet iha uma, ne’e fó trafiku makas bá internet mobile sira liu-liu beban bá Tore Provider Telekomunikasaun tanba kada tore operadora ideal ne’e s bele asesu bá 100 user deit, diferente ho  loron servisu ema barak mak uza internet edifisiu nian ne’ebé uza fiu ka Fibra Optiku ho nune’e nia trafiku ladun makas bá tore operadora telekomunikasaun.

Hatán bá preukupasaun públiku nian kona-bá internet ne’ebé lentu kuaze laiha kualidade husi provider telekomunikasaun tolu ne’e, Diretór Diresaun Nasionál bá Infraestruturas Komunikasaun (DNIC-sigla portugés) Ambrósio Amaral hateten fonte internet bá operadór telekomunikasaun tolu mai hosi rádiu (microef) ne’ebé mak konekta direta hosi Atambua, Indonézia, mai iha Batugade, hafoin transmite liu mai iha kada operadór ninia servidór.

Advertisement

Kapasidade internet ne’ebé mak bá iha operadór tolu ne’e, kapasidade  ne’ebé  boot oitoan maka Telkomcel purvolta 13.5 GB (gigabyte), tuir mai Telemor 7.5 GB, Timor Telecom 3.5 GB, ne’e uluk. Parese  agora ne’e sira upgrade tiha ona iha 5 GB. Tanba ne’e maka hosi kapasidade ida ne’e, purvolta 30 GB ne’ebé mak ninia fornesimentu atu asegura populasaun tomak iha territóriu Timor-Leste la sufisiente, tanba média ne’ebé  mai ne’e hosi rádiu.

Diretór DNIC, Ambrósio Amaral, hateten bá Hatutan.com iha kna’ar fatin Caicoli-Dili, Kuarta (22/05/2024), esplika kona-bá rádiu (microef) ka  ho linguajen tékniku katak, pontu a pontu, maibé, kuandu situasaun naturál hanesan anin-boot, udan-boot, sempre mosu problema iha internet ne’ebé la kualidade mós.

“Solusaun mak saida? Solusaun bá ida ne’e, ita labele halo buat ida, Governu liu-liu parte autoridade nasionál komunikasoens (ANC, sigla portugés), labele fó hatene bá sira atu hadi’a kualidade, mais fontes ne’e, hakarak ka lakohi invesimentu Cabo Submariñu ne’ebé  Governu prevee hela, propoin konstrusaun buat sira ne’e, agora dadaun la’o hela, ida-ne’e mak sai hanesan solusaun,” Ambrósio hateten.

Tuir nia opiniaun tékniku katak laiha tán solusaun seluk iha kestaun tékniku atu rezolve internet ne’ebe lentu ka laiha kualidade. Tanba ne’e tenke iha duni infraestrutura bá Cabo Submariñu.

Diretór Diresaun Nasionál bá Infraestruturas Komunikasaun (DNIC-sigla portugés) Ambrósio Amaral. Foto/Rogério Pereira Cárceres

“Kuandu anin-boot oitoan, udan boot, automatikamente, ne’e ita labele halo buat ida. Problema mai ita maka hanesan preukupasaun nian, hothotu dehan internet la’o lentu, la funsiona, ne’e la’os kabe TT de’it, Telkomsel, Telemor, hanesan hotu,”  nia hateten.

Hatán kona-bá ho problema internet ne’ebé ‘la kualidade’, DNIC halo avaliasaun ka lae bá Operadór Telekomunikasaun tolu ne’e, diretór Ambrósio dehan, DNIC la halo avaliasaun kona-bá problema rede interner, maibé iha kooperasaun servisu. Dala-ruma iha sorumutuk ruma ho ANC

Advertisement

“Ita bá ezíje operadór tolu sira atu hadi’a kualidade, maibé, ninia fontes internet ne’e mak mai hosi rádiu. Ne’ebé, kestaun ida ne’e mak sai hanesan preukupasaun boot ita hotu nian,” nia rekoñese.Tanba ne’e mak iha diskursu Primeiru-Ministru Kay Rala Xanana Gusmão nian uainhira simu posse iha 01 fulan-Jullu 2023, iha planu ida mak oinsá para atu aselera investimentu Cabo Submariñu ne’e para bele asegura internet ne’ebé mak di’ak liu bá povu Timor-Leste no prosesu ida ne’e mak agora la’o hela.

Governu mós Investe 21.50% iha TT

Diretór DNIC, Ambrósio Amaral hatutan, dezde Empréza Telekomunikasaun Timor Telecom eziste, governu mós investe nia asaun (saham) ho totál 21.50%  tanba operadór primeiru iha timor-leste mak Timor Telecom. Iha momentu ne’ebá, governu mós hola parte kedas nia asaun (saham) iha operadór timor telekom to’o ohin loron. Maibé, kona-bá TT atu fa’an sira ninia asaun, tanba besik ona atu ‘bankarota’, diretór DNIC dehan, loos duni, ema hotu mós hatene kona-bá informasaun ida ne’e, maibé, realidade oras ne’e Operadór TT sei eziste, la’o nafatin.

“Ida ne’e kestaun jestaun internál bá Timor Telecom rasik, ita hosi parte DNIC no Governu mós ita labele, tanba saham maiória iha empréza ne’e, la’ós Governu. Governu mós hola parte nia saham  iha Timor Telecom, maibé, ha’u fiar katak, sé Timor Telecom bele hadi’a sira-nian jestaun internál ho selseluk, kestaun ida fa’an ne’e polítika internál empréza nian. Sé sira dehan laiha ona vontade atu investe ona iha timor, no seluk tán, entaun, empréza nia hatene, nia hakarak fa’an,” nia esplika.

La signifika katak empréza TT bankarota, tanba sé bankarota, ne’e katak, empréza ne’e labele la’o ona. Mais, realidade agora TT sei eziste, intermu tékniku, nia iha fulan ida ka rua bá kotuk, nia upgrade tán ona nia kapasidade internet oitoan.

Advertisement

Ministériu Transportes no Komunikasaun (MTK) liuhosi Diresaun Nasionál bá Infraestruturas Komunikasaun nian (DNIC)  hala’o nia servisu ho baze bá lei orgánika ministériu nian, iha númeru 75, artigu 17, ne’ebé akumula servisu no responsábilidade tomak DNIC nian.

DNIC iha nia papél importante rua mak atu responsábiliza bá iha infraestrutura rede Fíbra Óptoka nian, instala bá iha ajénsia sira governu nian, no mós halo distribuisaun larga ka bandwith internet bá ajénsia Governu tomak iha territóriu Timor-Leste.

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Rede Bá Rai Konsidera Projetu Sistema Nasionál Kadastru Gasta Millaun $57 Laiha Rezultadu

Published

on

Hatuta.com, (12 Juñu 2024), Díli –ONG Rede ba Rai konsidera projetu  Sistema Nasionál Kadastru (SNC, sigla portugés) ne’ebé ezekuta husi  kompañia Timor-Leste GMN Holding ho kompañia Portugal ARM-Apprize ho kustu millaun $57  iha tinan 2014 to’o ohin loron la hatudu rezultadu no parsiál barak mak la publika iha mapa to’o agora.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Horta ho Winston Piters Deskute Unidade ASEAN no Kestaun Myanmar

Published

on

Hatutan.com (12 Juñu 2024), Díli- Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta ho Vise-Primeiru-Ministru Nova Zelándia Winston Piters diskute unidade nasaun sira iha Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) no kestaun  Myanmar.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Sidadaun Estranjeiru Besik 1100 Sei Partisipa Vizita Papa Francisco iha Timor-Leste

Published

on

Hatutan.com, (12 Juñu 2024), Díli-Diretóra Jerál Servisu Migrasaun (SM), Adelaide da Rosa informa, posibilidade sidadaun estranjeiru hamutuk 1100 sei partisipa misa ne’ebé prezide husi Papa Francisco iha Tasi-Tolu,  Díli, Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending