Connect with us

Nasionál

Ministra Verônica das Dores Husu Koordenadór Sosial Sira Labele Taka Telefone bá Povu

Published

on

Hatutan.com, (07 Fevereiru 2025), Díli-Ministra  Solidariedade, Sosial no Inkluzaun (MSSI), Verônica das Dores, husu bá funsionáriu MSSI sira no liu-liu koordenadór sosiál sira iha munisípiu hotu atu labele taka telefone bá povu ki’ik sira bainhira kontaktu iha tempu kalan-boot husu apoiu ruma.

Ministra Solidariedade, Sosiál no Inkluzaun (MSSI), Verónica das Dorres. Foto/Zita Menezes

Ministra Verônica das Dores, subliña lia-hirak nee  durante intervensaun iha “Serimónia Asina Termu Aseitasaun ba Ezersísiu Kargu Jestaun no Xefia iha Rejime Substituisaun Ministériu Solidariedade Sosiál no Inkluzaun iha Salaun MSSI, Caicoli, Díli, Sesta (07/02/2025).

Governante ne’e dehan, ema moris presiza ran. Ran ne’e mai hosi osan. Osan laiha, ema labele han. Bá empossadu sira ne’ebé  jura ona bá Maromak, pátria no povu. Keta haluha maluk sira rihun atus bá atus ne’ebé mate, sira nia ran mak tuir hela ita nia isin-lolon. Ita nia fuan baku, halo ran sa’e, no ran tun.

“Povu selu ita, ita atu halo serbisu, labele tau ita nia oin, interese privádu, ka interese partidu, ka interese saida de’it. Tenke tau interese nasaun no povu nia aas liu interese hotu-hotu,” Ministra Verônica das Dores, hateten iha diskursu.

Advertisement

“Ita-boot sira keta haluha, ha’u fó ezemplu ida, Xefe Karru Funeráriu iha ne’e, nia madrugada duas ka tres oras, ha’u dere nia sei hadeer. Maluk barak presiza kaixaun, presiza karru funeráriu, favoor ida, xefe sira, labele of-line telefone. Tanba, ne’e ita serbisu sosial, servisu bá labarik, servisu bá feto, servisu bá ema mate, no servisu bá ema moris. Tanba ne’e, ita-boot sira-nian telefone, keta taka. Atu kaer telemor, ka telkomsel, ka TT, ka saida de’it, ita-boot nia númeru telefone ohin, aban troka ona. Favoor ida, labele halo ida ne’e,” Governante ne’e fó hanoin.

Ministra Sosiál ne’e husu koordenadór sosial hotu-hotu hosi munisípiu bá to’o postu administrative sira atu tau iha prátika responsábilidade nian liu-liu koordenadór sira.

“Oras ne’e dadauk, bolsa da mãe, la’o, maibé, ha’u husu bá ita-boot sira, identifika tenke loos, to’o eskola. Alin ne’e eskola ka lae, tanba dala-barak ema ne’e hola-feto, hola-mane ona, maibé sira nian naran sei iha nafatin,”  Ministra Verônica hateten.

“Ne’e imi-nia responsábilidade boot ida, ita tenke hatudu duni katak, ita servisu iha sosial ne’e la tau interesse família, sé ka, no liu-liu tán partidu. Favoor boot ida, ita-boot sira povu mak selu, keta haluha ida ne’e,” tenik nia.

Governante ne’e dehan, partidu ukun dala-ida de’it iha periudu tinan-lima. Ita sé viva-viva hamriik, mais, depois eleisaun, partidu ida sa’e, ita-boot iha hotu laran ka envolve hotu iha governasaun.

Advertisement

“Ha’u hatene ita sira iha ne’e partidu la-hanesan. Koordenadór sé de’it, ha’u koñese hela ita-boot sira, tanba ha’u servisu hela iha ministériu ida ne’e dezde 2002. Ne’ebé, imi foun sira, tuan ida ne’e, ha’u hatene,” dehan nia.

Toleránsia Zero bá ‘Selinkuh’

Iha okaziaun ne’e, Ministra Verônica das Dores, afirma katak, iha MSSI ne’ebé nia rasik mak lidera ne’e, nia lakohi rona no haree uainhira deskonfia funsionáriu sira halo amante ka ‘selinkuh’ iha fatin servisu.

“Tanba ne’e, ha’u husu ita-boot sira, prezensa família sira nia oin, ita-boot kuandu bá servisu, keta haluha, fó hatene bá ita-boot sira nia oan, ferik-oan sira. Ne’e ida. Rua, ha’u husu deskulpa, primeiru, hamta’uk Maromak, segundu, servisu hamutuk, la’os atu halo buat saida. Ha’u sempre tau tiha ona iha kada semana, ha’u hatete katak, ita zero toleransia bá selinkuh. Ne’ebé, ministériu solidariedade, tau ida ne’e iha ita-boot sira nia ulun,” governante ne’e fó hanoin.

“Respeita ema seluk nia kaben, kuandu servisu ho ita. Keta halo, nia oan, nia kaben bá tanis, nia matan-been monu iha ita-boot ninia leten, rai-namadóras bá ita-boot, ita-boot sei hetan dezastre. Ida ne’e mak ha’u hakarak koalia, para imi tau iha imi nia ulun,”  Ministra Verônica hateten.

Advertisement

Jornalista: Vito Salvadór

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

FONGTIL Preokupa ‘Korruptór’ Kalumban Mali, Fujitivu Husi Indonézia Hetan Protesaun iha Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Marsu 2026), Díli– Forum Organizasaun Noun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL)  preokupa situasaun ‘kurruptór’ Kalumban Mali sai hanesan fujitivu ka DPO (Daftar Pencarian Orang) Prokuradoria NTT ho Prokuradoria Jerál Repúblika Indonézia nian dezde tinan 2016 ne’ebé hetan protesaun iha Timor-Leste.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Ramos-Horta Alerta Prepara Kondisaun Hasoru Krize Ekonómia Globál

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli–  Funu iha Médiu Oriente entre Amerika hamutuk ho Izraél hasoru Iraun sei afeta ekonomia global, tanba ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, alerta ona bá Govenrnu  prepara osan husi  fundu soberanu   hodi asegura importasaun ai-han no proteje povu, liu-liu sira ne’ebé kiak liu bainihra mosu  krize ho folin mdrkadu global ne’ebé aas no karun.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Funu iha Médiu Oriente Nia Impaktu Bele Alastra Mai Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Marsu 2026), Díli-Ministru Petroleu no  Rekursu Minerál (MPRM), Francisco da Costa Monteiro, hateten funu iha Médiu Oriente to’o fulan oin nia  impaktu bele alastra mai Timor-Leste hodi fó influensia ba presu konbustivel,  mós impaktu maka’as ba iha ekonomia mundiál.

(more…)

Continue Reading

Trending