Connect with us

Nasionál

Eviksaun, Governu Nia Aproximasaun La Proporsionál no La Bazeia Bá Planu Urbana

Published

on

Hatutan.com, (08 Marsu 2025), Díli—Provedoria Direitu Umanu no Justisa (PDHJ-sigla portugés) konsidera Governu liuhosi Sekretáriu Estadu Asuntu Toponímia no Organizasaun Urbana (SEATOU) no ministériu relevante hanesan Ministériu Administrasaun Estatál (MAE) ho Ministériu Obras Públiku (MOP)  la halo aproximasaun ho proporsionál ba komunidade afetadu sira.

Lee Mós: Governu Prepara Millaun $2 Indemniza Komunidade Afetadu Eviksaun no Hirak iha Bidau Santana ho Aitarak-Laran Selu Hotu Ona

Xanana ajuda komunidade uma-kain hitu ne’ebé hetan eviksaun hosi Supremu Tribunál Justisa, Sesta (10/11/2023). Foto/Dok.Tome da Silva

Buat ne’ebé PDHJ observa no halo mós levantamentu iha prosesu eviksaun ne’edezde husi Raikotu, Aitarak Laran, Bidau Sengol, to’o mai Kuluhun ba Becora,   hatudu sé prosesu ordenamentu ne’e implika ristrisaun bá direitu sidadaun nian tenke bazeia bá lei, no mós tenke respeita prinsípiu nesesidade no proporsionalidade. Katak, iha nesesidade duni  atu sobu, atu sidadaun ida nia uma, proporsionál duni, no aprosimasaun ne’ebé halo mós tenke proporsionál.

Liuhusi konferénsia imprensa iha edifisiu PDHJ, Caicoli, Díli, Sesta (07/03/2025), Provedór Virgílio  da Silva Guterres, informa  iha tinan kotuk (2024) PDHJ konvoka enkontru ho ministériu relevante hodi hato’o preukupasaun no PDHJ husu atu ministériu Estatál  aprezenta planu ordenamentu urbana Díli nian, atu nune’e, planu ne’e bele sai baze bá sosializasaun, no sai baze bá halo aprosimasaun, halo diálogu ho komunidade sira ne’ebé  afetadu.

Advertisement

PDHJ konsidera konstitusionalmente, sidadaun nia direitu atu hetan informasaun loloos, liu-liu relasiona ho desizaun polítika sira ne’ebé  afeta sidadaun nia direitu. Ne’e sidadaun iha direitu atu hatene informasaun loloos no informasaun ne’e saida, informasaun ne’e tenke governu aprezenta planu, atu nune’e, komunidade sira hatene katak, sira-nia bairu afetadu, sira-nia uma sei afetadu, ho nune’e sira iha tempu ne’ebé natoon atu halo advokasia bá sira nia direitu.

Konstituisaun artigu 54, 58 garante katak, sidadaun hotu-hotu iha direitu bá própriadade, no kualker esprópriasaun bá própriadade tenke iha indemnizasaun ne’ebé  justa. Nune’e, PDHJ konsidera  kuandu laiha imdemnizasaun  justa, governu labele halo esprópriasaun ka sobu ema nia uma.

Liuhusi konferénsia imprensa ne’e, PDHJ husu atu governu halo diálogu ho komunidade atu hetan kompensasaun ne’ebé  justa bá sidadaun sira.

Provedór aproveita hato’o mós preukupasaun bá prosesu eviksaun ne’ebé la’o tiha ona durante fulan-janeiru lori mai, provedór konsidera katak, aprosimasaun ne’e la proporsionál. Tanba hosi monitorizasaun ne’ebé PDHJ  halo komunidade sira hato’o katak, komunidade sira la hetan notifikasaun ne’ebé adekuadu hosi parte relevante, molok atu bá sobu sira-nia uma.

Komunidade sira lamenta kona-bá seidauk iha konsensu, seidauk iha diálogu ida, kona-bá kompensasaun, bá sobu ona sira nia fatin  no hosi keixa sira-ne’e, PDHJ foti konkluzaun prelemináriu katak, prosesu despezu administrativu ka evikasaun ne’ebé halo dadauk iha Díli, hahú kedas iha tinan 2024 to’o agora, la bazeia bá planu ordenamentu urbana ida.

Advertisement

PDHJ mós lamenta desizaun governu nian haruka fila sidadaun sira ne’ebé  hela iha Díli no afetadu husi evokasaun fila-fali bá ninia munisípiu oríjinál. Tanba ida-ne’e vióla konstituisaun kona-bá liberdade  movimentasaun no liberdade ba fiksasaun. Katak, sidadaun iha direitu atu hela iha ne’ebé de’it, iha nia territóriu.

“Desizaun atu haruka fila sidadaun sira fila bá ninia munisípiu orijinál ne’e nunka akontese iha Dili, dezde Portugés nia ukun to’o mai Indonézia ukun,  maibé  akontese fali iha ita-nia  ida-ne’e husi ita-nia ukun-na’in sira haruka ita-nia ema fila bá munisípiu oríjen,” Provedór Virgílio da Silva Guterres kestiona.

Prezidente Conselho de Imprensa de Timor-Leste períodu 2016-2020 ne’e husu atu  labele fó kulpa bá sidadaun sira tanba urbanizasaun dezorganizada ne’ebé  akontese iha Díli, hahú hosi Timor restaura independénsia, 20 fulan-Maiu 2002 tanba ne’e kulpa estadu ninian, kulpa governu nian, atu kumpri sira nia devér, atu halo planu ordenamentu urbana, atu nune’e, bele prevene buat saida mak ema dehan, pendekatan massa, perkumuhan iha Dili laran.

PDHJ  nia monitorizasaun mós identifika katak, iha violasaun bá prátika boa-governasaun nian tanba legalmente, sé mak bele halo despezu administrativu, ne’e Ministériu Justisa. La’ós Ministériu Administrasaun Estatál, sá tán SEATOU,”

Virgílio da Silva Guterres  afirma SEATOU, sekretáriu estadu ida  laiha kompeténsia rasik. Nia halo kualker desizaun, tenke bazeia bá delegasaun  kompeténsia no ninia fokus nafatin hanesan sekretáriu  estadu, afirma bebeik, bá espasu públiku, mais la’ós ba espropriasaun própriadade ka despezu administrativu tanba despezu administrativu ne’e área kobertura Ministériu Justisa liuhusi Sekretáriu Estadu Terras no Propriedades (SETP).

Advertisement

“Sé SEATOU identifika katak, iha sidadaun nia uma iha fatin públiku, SEATOU notifika, fó hatene, no koordena, komunika ho ministériu relevante ne’ebé iha kompeténsia atu halo espropriasaun La’ó SEATOU mak atu bá sobu, bá halo despézu,” Virgílio Guterres hateten.

“Ne’e, aspetu balu ne’ebé ami haree katak, alende vióla sidadaun sira nia direitus umanus, família atus-rua resin mak lakon sira nia hela-fatin, governu vióla prátika boa-governasaun ninian. Ami nota katak, laiha koordenasaun entre liña ministeriais ninian iha prosesu despezu administrativu ne’e.”

PDHJ  rekomenda ho urjente tebtebes, atu governu aprezenta planu ordenamentu urbana Dili ninian. Kuandu planu ne’e aprezenta ona bá parlamentu, aprezenta bá públiku, uza planu ne’e atu halo sosializasaun, no sosializasaun ne’e maka fó baze atu halo diálogu ho komunidade sira ne’ebé afetadu.

“Ami hakarak husu fial-fali, favor ida, SEATOU, MAE, ho ministériu sira seluk, iha planu no tenke iha padraun prosedimentu operasionál (SOP/Estandar Operating Procedure) tanba SOP ne’e, iha laran inklui protesaun bá públiku, liu-liu bá labarik sira, atu labele haree, testamuña bainhira sira-nia uma, fatin ida ne’ebé  sira moris ne’e bá harahun ho ekipa pezadu sira hodi fó trauma ba labarik sira,” nia hateten.

Infelizmente, PDHJ to’o agora la-haree SOP ida. Nune’e, PDHJ hakarak hatete dehan, planu ordenamentu urbanu ne’e importante, no tenke aprezenta, fó hatene bá públik, atu nune’e governu bele iha razaun, bainhira muda sidadaun ida ne’e tanba interesse públiku nian tanba iha planu.

Advertisement

PDHJ subliña tan sidadaun la bele sakrifíka nia direitu tanba de’it governante ida ninia imajinasaun ka  governante ida ninia mehi. Sakrifísiu bá ninia direitu ne’e, tenke bazeia bá planu ida, prova bá nia katak, fatin ne’e bá interesse públiku, interesse maiória ninian. Tanba ne’e bele enkoraza nia atu sai.

“Ita labele fó kulpa bá ita-nia sidadaun, tanba urbanizasaun dezordenada ne’ebé  hahú iha períodu restaurasun independénsia. Tanba ami haree katak, evikasaun hosi Sengol, Bidau, Ai-tarak Laran, Tasi-tolu to’o Fomentu, seolah-seolah, ita fó sala ita-nia sidadaun sira ne’e, tanba mai hela iha fatin ne’ebé  sala. Ne’e ema dehan, urbanizasaun dezordenada, tanba ita seidauk iha lei, governu seidauk iha kapasidade atu halo ordenamentu, entaun, ema mai no Dili sai hanesan sentru bá ema hotu-hotu atu buka moris, tanba iha Dili de’it maka kondisaun ekonónika, kondisaun saúde, kondisaun edukasaun di’ak, no entaun, ema iha munisípiu sira-ne’e mai hotu iha ne’e. iha munisípiu ne’ebá ita seidauk halo atividade ekonómika, ne’ebé  bele halo ema prevene urbanizasaun,” Virgílio Guterres afirma tan pozisaun PDHJ nian.

Jornalista: Tome da Silva

 

 

Advertisement

Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Governu Sei Foti Medida Nesesáriu Hodi Estabiliza Folin Kombustível

Published

on

By

Hatutan.com, (17 Marsu  2026), Díli- Ministru Petroleu no Rekursu Minerais (MPRM),  Francisco da Costa Monteiro, Tersa (17/3/2026), konfirma tempu badak Governu  foti medida nesesáriu hodi estabiliza folin kombustível iha merkadu. 

(more…)

Continue Reading

Nasionál

FONGTIL Preokupa ‘Korruptór’ Kalumban Mali, Fujitivu Husi Indonézia Hetan Protesaun iha Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Marsu 2026), Díli– Forum Organizasaun Noun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL)  preokupa situasaun ‘kurruptór’ Kalumban Mali sai hanesan fujitivu ka DPO (Daftar Pencarian Orang) Prokuradoria NTT ho Prokuradoria Jerál Repúblika Indonézia nian dezde tinan 2016 ne’ebé hetan protesaun iha Timor-Leste.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Ramos-Horta Alerta Prepara Kondisaun Hasoru Krize Ekonómia Globál

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli–  Funu iha Médiu Oriente entre Amerika hamutuk ho Izraél hasoru Iraun sei afeta ekonomia global, tanba ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, alerta ona bá Govenrnu  prepara osan husi  fundu soberanu   hodi asegura importasaun ai-han no proteje povu, liu-liu sira ne’ebé kiak liu bainihra mosu  krize ho folin mdrkadu global ne’ebé aas no karun.

(more…)

Continue Reading

Trending