Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

ASSEPPOL Lamenta Orden PPN Aniceto Guterres Bá PNTL Atua Manifestante AMN

Published

on

Hatutan.com, (18 Novembru 2022), Díli—Antigu Prizioneiru Polítiku Timor-Leste ne’ebé hamahon-an iha Asosiasaun Eis-Prizioneiru Polítiku (ASSEPPOL) lamenta tebetebes atuasaun Polisia Nasionál Timor Leste (PNTL) nian hasoru juventude estudante sira ne’ebé halibur malu iha Aliansa Maubere Nasional (AMN) halo asaun pasifika kontra Parlamentu Nasionál.

Lee Mós : Laiha Provas, Tribunál Liberta Manifestante Na’in-26

PNTL kaptura manifestante hosi AMN. Foto/Elio dos Santos da Costa

Ho lamentasaun ne’e, ASSEPPOL dirije karta aberta direta bá Prezidente Parlamentu Nasional (PPN), Aniceto Longuinhos Guterres hodi fó mós koñesimentu bá  Prezidente  Repúblika, Primeiru-Ministru, Komandante Jerál PNTL, Magnétiku Reitór Universidade Nasional Timor Lorosa’e (UNTL), ho Provedora Direitu Umanu no Justisa (PDHJ).

Tuir mai Hatutan.com hatún kompletu karta aberta ASSEPPOL nian ne’ebé dirije bá PPN Aniceto Guterres, iha loron 17 fulan-Novembru 2022, hodi hato’o mós pozisaun ASSEPPOL nian bá situasaun balun liga ho asaun pasifika joven estudante sira-nian;  

Advertisement

Dili, 17 de Novembru de 2022

Bodik Ba

Sua Excelência

Presidente Parlamento Nacional de Timor-Leste

Dr. Aniceto Guterres Lopes

Advertisement

Assuntu: Nota Protestu

Excelência!

Ami, Antigos Prisoneiros Políticos Timor-Leste ne’ebé hamahon-an iha ASSEPPOL, akompaña ho atensaun, evolusaun ezersísiu síviku husi joven universitáriu sira, maluk portadores da defisiénsia no joven sira seluk tan ne’ebé uzufrui sira-nia direitu síviku, adere bá manifestasaun promovidu hosi Aliansa Maubere Nasional (AMN), hodi hato’o Protestu ba Parlamentu Nasional ligadu ho isu balun ne’ebé, tuir sira, iha relasaun ho interese públiku. Ba ami, manifestasaun ne’e reflete realidade husi Paraíso mundu livre ne’ebé sai anseio husi sosiedade hotu. ASSEPPOL la’ós promove de’it sosiedade livre, maibé mós iha hanesan misaun no vizaun atu batalla hodi labele iha tan Prizioneiru polítiku iha Timor-Leste livre no independente tanba de’it hato’o nia opiniaun kontráriu ho ukun na’in sira kona-ba assuntos de interesse público.

Antes de mais, ami hakarak louva sensibilidade hosi lou deputada no na’i deputadu sira ne’ebé, tanba protestu hosi joven universitáriu sira, elimina tiha proposta Parlamentu Nasional nian atu sosa tan karreta 35 ba deputada ho deputadu sira. Proposta ne’ebé hato’o   los iha tinan ikus termu lejislatura ida ne’e nian.

Asaun pasifíku joven estudante ne’ebé hamhon-an iha AMN. Foto/Elio dos Santos da Costa

Iha sorin seluk, ami lamenta ho intervensaun la elegante husi deputada ho deputadu balun ne’ebé invoka ba podér Parlamentu Nasional hanesan órgaun soberania, invoka mós bá faktu falsu sira hosi tempu pasadu, uza sira nia partisipasaun iha luta hanesan forsa no impozisaun atu falun no halo nonook manifestante sira nia lian. Hahalok hanesan ne’e husi lou deputada no na’i deputadu sira sei la kontribui atu promove sosiedade ida livre, tuir vontade luta-na’in sira nian  no tuir letra no espíritu husi Konstituisaun  RDTL.

Ami mós lamenta ho deklarasaun Prezidente Parlamentu Nasional, Sr. Aniceto Guterres ne’ebé dehan “..Vou dar Instruções a PNTL para atuar…por perturbação do funcionamento de um orgão de soberania” (Lusa 15 de Novembru 2022). Ami kestiona kompeténsia Prezidente Parlamentu Nasionál nian atu “fó instrusaun” ba PNTL atu “actua”, hanesan mos se maka assume responsabilidade linha commando bainhira polisia atua excessivamente iha terreno.

Advertisement

Hanesan sujestaun, karik iha figura polítika ida hakarak konstrui nia popularidade, tenke kaer metin, iha hahalok no hanoin, valor sira ne’ebe sosiedade tane-aas. Arrogância autoritarismo sei hakoi nia bá tasi kidun iha sosiedade livre nia laran.

Ami komprende katak, literalmente, lian fuan “Na’ok-teen” no “Kanten” ofende susceptiblidade ema se de’it. Iha kontestu livre diskusaun ba asuntu públiku nian – razaun ba manifestasaun joven universitáriu sira, portador de deficiência, hamutuk ho AMN – lian fuan rua ne’e iha ona cunho político. Tanba ne’e, tenke iha liu grau toleránsia aas ba krítika sira ne’ebé dirije ba polítiku-na’in sira, no polítiku-na’in sira mós tenke iha estómagu forte  atu aguenta ho Kritika sira hanesan ne’e. Fó toleránsia bá espresaun polítika ida la signifika ita konkorda ho nia konteúdu. Maibé signifika aseita nia ezisténsia iha mundu liberdade de expressão.

Tanbasá ita nia Konstituisaun asegura direitu ba Liberdade de espresaun? Atu permite katak diskursu sira labele magoa ka ofende ema ruma? Atu afirma verdade universal sira no pasifika? Ka atu garante lou deputada ho na’i deputadu sira bele sai fali polisia hodi kontrola sidadaun ida nia kolia? Laiha sentidu!

Direitu ba Liberdade espresaun serve duni atu proteje liberdade ne’e rasik. Ita nian Liberdade no ema seluk nian bele espresa hanoin krítika, inkluzivamente buat ne’ebé inkomoda. Liberdade espresaun mos atu garante ba sira ne’ebé inkomodadu ho espresaun ema seluk nian atu defende-an, liuhosi aprezenta nia argumentu sira hodi hatún hanoin sira ne’ebé inkomoda nia, maibé la’ós atu bandu fali ema seluk labele espresa nia hanoin. La kabe bá ema seluk ida, proibe ema seluk hato’o nia hanoin. Se la konkorda ka la gosta bele kontraria ho argumentu no faktu.

Hanesan ne’e mak funsiona jogu husi livre espresaun. Keta haluha katak iha mós oportunidade iha debate atu persuade (hamaus) ema seluk simu ita nia hanoin. Ida ne’e mos posiblidade ida ba liberdade de espresaun atu proteje.

Advertisement

Esperiénsia pasadu resente hatudu mai ami katak bainhira interferénsia autoridade públika konfronta diretamente ho liberdade espresaun maka sei falun sosiedade iha silénsiu no ta’uk. ASSEPPOL okupa no preokupa kona-ba ekilíbriu iha podér entre sosiedade no estadu, liuliu kontrole no supervizaun hosi sosiedade ba lala’ok elite ne’ebé kaer órgaun Estadu nian. Iha sentidu ida ne’e, ASSEPPOL hato’o nia solidariedade no apoiu bá manifestasaun ne’ebé la’o daudauk no apela atu manifestante sira atu kolia livre nafatin tuir trámite legal sira ne’ebé vigora iha RDTL.

ASSEPPOL kondena atuasaun PNTL nian ne’ebé halo detensaun bá manifestante sira. Halo detensaun ba sidadaun ne’ebé hato’o nia espresaun polítika toleravel de’it iha rejime autoritáriu sira. PNTL nia tarefa primordial tuir lei mak atu garante orden públika, la’ós atu bandu ka halo dispersaun bá manifestasaun pasifika.

ASSEPPOL husu ba PNTL atu liberta joven manifestante sira ne’e imediatamete e sem condição. Estado demokrátiku labele iha detidu/prizioneiru polítiku. Detensaun ba sidadaun timorense ida tanba espresa nia hanoin polítika, ASSEPPOL konsidera nu’udár um acto de traição bá asuwa’in no martir libertasaun nasionál nia prinsípiu no ideal: Sosiedade Livre e Democrático!

ASSEPPOL apela bá Magnétiku Reitór Universidade Nasional Timor Lorosa’e (UNTL) atu defende autonomia akadémika universidade nian liuhosi garante espasu bá estudante sira hodi manifesta sira nia hanoin polítika no labele husik autoridade seguransa Estado nian halo invazaun ba resintu universidade nian atu halo apreensaun ka detensaun bá estudante sira.

Soltam os prisioneiros!

Advertisement

Viva a Liberdade!

     Prezidente ASSEPPOL-TL                                                  Sekretáriu Jerál ASSEPPOL- TL

 Jacinto das Neves Raimundo Alves                                                  Virgílio da Silva Guterres

Kópia:

  1. S. Exa. Presidente da República
  2. S. Exa. Primeiro Ministro
  3. S. Exa. Komandante Geral PNTL
  4. Magnífico Reitor Universidade Nacional de Timor-Lorosa’e, UNTL
  5. S. Exa. Provedora dos Direitos Humanos e Justiça

 

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

FRETILIN Rekomenda Transforma Espasu Públiku Ne’ebé SEATOU Halo Evikasaun Hodi Kontribui Bá Reseita Estadu

Published

on

Hatutan.com, (29 Abríl 2024), Díli– Membru Parlamentu Nasionál (PN) hosi Bankada FRETILIN, Cristina Yuri Rebelo husu Governu atu labele uza espasu públiku ne’ebé  Sekretáriu Estadu Asuntu Toponímia no Organisazaun Urbana (SEATOU) halo eviksaun  bá  de’it jardín, maibé tenke  kriá prioridade iha rai-laran ne’ebé bele kontribui mós bá rendimentu ka reseita  bá kofre Estadu.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

TL-ONU Kontinua Diskute Programa Prioridade Sira Ne’ebé Reflete ho ODS

Published

on

Hatutan.com, (26 Abríl 2024), Díli- Primeiru-Ministru (PM), Kay Rala Xanana Gusmão kontinua diskute ho Sekretáriu Jerál Adjuntu ONU nu’udar mós Diretór Rejionál bá Asuntu Asia Pasífiku bá Sekretáriu Koordenasaun Dezenvolvimentu,  David McLachlan, hodi ko’alia kona-ba prioridade sira iha saúde, edukasaun, inklui kona-bá podér turizmu no ekonomia  verde no ekonomia kor-azúl bá futuru Timor-Leste nian ne’ebé reflete ho Objetivu Dezenvolvimentu Sustentavel (ODS).

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Semana oin, PN Submete Redasaun Fínal Proposta Alterasaun Lei CAC bá Prezidente Repúblika

Published

on

Hatutan.com, (26 Abríl 2024), Díli—Komisaun A Parlamentu Nasionál (PN) ne’ebé trata asuntu Lejizlasaun no Justisa, halo ona pareser no redasaun final bá proposta Lei, 2ª alterasaun bá Lei n°8/2009, 15 de Jullu kona-bá Komisaun Anti-Korrupsaun (CAC siglá portugés).  Nune’e, semana oin, sei submete redasaun final bá Prezidente Repúblika atu promulga.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending