Connect with us
Pakote Ahi

Edukasaun

UCT São João Paulo II Sai “Lalenok” ba Sosiedade

Published

on

Hatutan.com, (08 Dezembru 2021), Dili—Universidade Katólika Timorense (UCT sígla Portugés) nu’udár frutu hosi elevasaun Institutu Siénsia Relijioza (ICR sígla Portugés) ba universidade.

Arsebispu Metropolitana Díli, Dom Virgílio do Carmo da Silva, SDB ho Primeiru Ministru (PM) Taur Matan Ruak, ofisialmente inaugura no lansa Universidade Katólika Timorense. Foto/GPM.

UCT nia misaun mak promove kriasaun, transmisaun no difuzaun Krítika hosi siénsia, teknolojia, arte no kultura liu hosi artikulasaun iha ensinu investigasaun sientífika no estensaun iha domíniu oin-oin ba dezenvolvimentu integrádu ser umanu  no bem-estár komunidade nasionál no internasionál liu hosi roman fiar kristaun nian.

UCT mós iha vizaun atu hanorin no iha investigasaun  sientífiku proporsionadu  iha edukasaun ba pessoa umana tomak, moral, espirituál no intelektuál hodi forma futuru líder Timor-Leste no mundu liu hosi auspísius fiar Katólika.

Arsebispu Metropolitana Díli, Dom Virgílio do Carmo da Silva, SDB iha diskursu hateten, UCT mai hosi inisiativa Bispu Dom Carlos Filipe Ximenes Belo, SDB desde 2002 no iha 2010 Bispu Maktoban Dom Alberto Ricardo da Silva, kontinua inisiativa ne’e hodi hahú halo konstrusaun fatin ba UCT atuál maibé tanba iha difikuldade ekonómika ikus mai la konsege finaliza no iha Marsu 2021 halo konsulta alargada iha nível Dioseze nian ho universidade no institutu sira ne’ebé pertense ba Dioseze Dili no konferénsia episkopál Timorense (CET sígla Portugés) hodi forma komisaun instaladora UCT hamutuk ho Fundasaun São Paulo Arkedioseze Dili ho tarrefa espesífika  atu estuda, konsede no instala futuru UCT.  

Advertisement

“Ho servisu naruk ne’ebé iha, ita hakur liu dezafiu lubuk boot ida iha dalan naruk hodi ohin ita to’o mai iha ne’e.  Iha UCT ita hakarak atu forma ema integradu ho kresimentu kulturál ne’ebé nia abut mak fiar Kristaun ne’ebé kontribui ba kresimentu ser umanu,” Dom Virgílio do Carmo Silva, SDB, hateten iha aula kampuz sentrál UCT Balide, Dil, Kuarta (08/12/2021).

Lansamentu Universidade Katólika Timorense. Foto/GPM.

UCT sei fó atensaun másimu ba kualidade ensinu aprendizajen ho edukasaun ida sólidu no dezenvolvimentu integradu estudante sira nian nu’udár membru responsável ba sosiedade no Uma Kreda. Tanba ne’e, jestaun no administrasaun iha UCT tenke enkuadra iha prespetiva inversa ida tuir matadalan ensinu superior nian.

“UCT tenke promove modelu artikulasaun forte entre ensinu no investigasaun sientífika no adopta sistema kurrikulár ho karákter internasionál hodi haboot UCT atu sai koñesidu iha mundu nu’udár Universidade Katólika ne’ebé kualifikada,” Arsebispu ne’e hateten.

Líder másimu Igreja Lokál iha Arkedioseze Dili ne’e hateten, UCT nu’udár Universidade Katólika iha T imor ne’ebé Arkedioseze Metropolitana Dili mak funda, maibé nakloke ba Dioseze rua seluk hanesan Baucau no Maliana atu hakat hamutuk ba futuru atu UCT bele lori impaktu pozitivu iha sosiedade.

Nune’e mós reprezentante Vatikanu iha Timor Leste, Mongseñor Marco Sprizzi iha nia intervensaun hateten, UCT mosu atu kontribui ba armonizasaun edukasaun iha Timor Leste.

Liu hosi kualidade edukasaun bele hasa’e abilidade no koñesimentu foinsa’e sira nian iha área téknika no siénsia umanidade hodi kontribui ba pás no estabilidade nasaun nian.

Advertisement

“UCT bele fó ba sosiedade hanesan kontribuisaun ida extraordinária liu ho nia orijinalidade iha siénsia no peskiza,” Marco Sprizzi, hateten.

Orijinalidade hosi universidade ida ne’e mak  hahoris koñesimentu foun iha sosiedade hodi kontribui ba Igreja no nasaun iha rai ne’e.

Primeiru Ministru (PM) Taur Matan Ruak iha nia diskursu hateten, besik tinan ruanulu ona hafoin Restaurasaun Independénsia Nasionál, ho satisfasaun no ksolok boot ohin loron selebra abertura Universidade Katólika Timorense, ho domin konsagra ona ba Saun João Paulo II, ne’ebé ho ida ne’e Timor Leste iha lasu afetu no devosaun ne’ebé boot.

Ideia ida ne’ebé konkretiza ona tanba ekipa ida ne’ebé servisu maka’as no mobiliza esforsu sira, tau hamutuk koñesimentu no esperiénsia sira ne’ebé hetan ona iha tinan barak nia laran, hosi servisu ne’ebé maka’as, dedikasaun no esforsu hosi Institutu Universitáriu oin-oin ne’ebé hola parte iha laran, la’ós de’it Arkidioseze Metropolitana Dili nian, nu’udár entidade impulsionadór, maibé mós Dioseze Baucau no Maliana, iha ámbitu Konferénsia Episkopál Timorense.

Nune’e, parabéns ba membru hotu Komisaun Instaladora no sira hotu ne’ebé kontribui ba realizasaun ideia ne’e, hanesan mós funsionáriu hotu, péritu, tékniku, espesialista, profesór no voluntáriu sira, relijiozu no leigu sira ne’ebé kontribui direta ka indiretamente, fó sira nia kolaborasaun ba dezenvolvimentu estratéjia, estatutu sira no ba kumprimentu kondisaun legál no akadémika sira hotu ne’ebé posibilita lansamentu ba estabelesimentu ensinu superiór ida ne’ebé importante.

Advertisement

“Estabelesimentu ensinu superiór ida ne’ebé dezenvolve vokasaun boot Igreja Katólika nian, enkuantu servisu ba komunidade ekleziál no umana, la’ós de’it iha formasaun integradu ba joven no adultu sira, iha koñesimentu tékniku no sientífiku sira, maibé mós iha valór no méritu síviku sira, umanista no morál sira, ne’ebé sei promove formasaun ba sidadaun fiar-na’in sira, família no komunidade sira ne’ebé tolerante, ekuitativa, inkluziva, demokrátika no pasífika liután,” Taur Matan Ruak, hateten.

Valór sira ne’ebé bele no tenke kontribui ba dezenvolvimentu ne’ebé di’ak, sustentável no ekilíbriu ba rekursu prinsipál ne’ebé ita iha, iha país ne’e, ita-nia sidadaun sira, no bainhira ita hatene aproveita, sei bele transforma ba fonte kriasaun, inovasaun no empreendedorizmu ida ne’ebé boot, bele hatuur Timor-Leste iha sékulu XXI, ba konkista parseiru no merkadu foun sira, rumu ba kreximentu, dezenvolvimentu no prosperidade!

“Ho ida-ne’e, ami-nia ksolok ba prezensa hosi Universidade Katólika, ho nia prioridade no objetivu sira aposta iha transferénsia konhesimentu ne’ebé exelente, iha investigasaun akadémika kolaborativa no interdixiplinár, iha kultura méritu, iha kriasaun kapasidade no kompeténsia, ne’ebé envolve, la’ós de’it profesór no alunu sira, maibé envolve mós organizasaun sosiál sira Igreja nian, família no autoridade sira, iha espíritu ida loloos ba komunidade edukativa Katólika,” Xefe Governu subliña.

Lansamentu Universidade Katólika Timorense. Foto/Hatutan.com.

Taur Matan Ruak konsidera komunidade Edukativa ne’ebé sertamente sei sai forte no preparadu liután atu hasoru no manan, tantu dezafiu sira, no mós oportunidade foun no importante sira ba dezenvolvimentu emerjente iha país ida ne’ebé presiza liután sidadaun sira ne’ebé ativu no preparadu hodi hatán ba nesesidade sira hosi operadór ekonómiku no sosiál sira.

La posivel atu implementa moris-di’ak sosiál, hadi’ak kondisaun moris, diversifika ekonomia no hasa’e produtividade ka kualidade produtu nasionál sira, sein prezensa hosi rekursus umanus ne’ebé bein preparadu!

Felisita mós estratéjia ne’ebé define ona hosi Universidade Katólika Timorense, ne’ebé hodi investe iha formasaun no iha preparasaun ba joven sira, hametin papél importante ne’ebé Igreja dezempeña ona no dezempeña iha Sosiedade Timorense, hahú hosi tempu Luta ba Independénsia Nasionál, hodi reforsa parseria ne’ebé estabelese iha edukasaun ho Governu Timorense no konsagra ona iha Konkordata ne’ebé asina ona ho Santa Sé.

Advertisement

Agradese ba Institutu Universitáriu oioin, ba Fundasaun Saun Paulo no ba autoridade interveniente oioin sira ne’ebé envolve iha País ne’e, ne’ebé iha Konferénsia Episkopál Timorense nia mahon, ne’ebé reprezenta hosi nia Prezidente, Reverendísimu, Dom Norberto do Amaral, Bispu Dioseze Maliana, kontribui ona ba harii Instituisaun ne’ebé daudaun ne’e hahú ninia atividade letiva.

Agradese mós ba apoiu Santa Sé, ne’ebé reprezenta hosi Monsignor Marco Sprizzi, Chargé d’Affaires hosi Nunsiatura Apostólika Dili nian, ne’ebé posibilita rekoñesimentu internasionál ba estabelesimentu ensinu superiór foun ida-ne’e.

Reitór UCT Padre Joel C. S. Pinto, Ofm iha entrevista konsidera momentu inaugurasaun ba UCT nu’udár momentu ksolok ida, tanba mehi sai ba realidade ne’ebé extraordináriu tebes.

“Ita atu hatudu ba sosiedade, ba Timor liuliu ba povu ida ne’e katak, iha ona universidade privada ida ho nia level Katóliku no hanesan parte ida parseria ho Governu ba dezenvolvimentu nasionál,” Reotór ne’e hateten.

Maski ohin inaugural ona, maibé seidauk iha data fiksu ba inskrisaun nian tanba Reitór sei tuur hamutuk ho parte hotu atu bele iha ideia no konsentra ba planu estratéziku UCT nian ba futuru tuir estatuta UCT hateten atu alkansa iha periudu dahuluk UCT nia ezisténsia.

Advertisement

Konserteza planu hosi Arkedioseze no fundasaun São Paulo nian iha tiha ona, liu hosi estatutu no programa, nune’e ohin bele to’o iha faze ida-ne’e.

Estudante sira ne’ebé atu asesu tama iha UCT sei la direitamente aprende kedan hanesan iha universidade ka institutu estatál no privadu sira selu, maibé sei liu hosi faze ida ha naran pré-semester.

“Seidauk iha data fiksu maibé ita iha ona planu atu tinan oin hahú simu estudante foun. Ba estudante sira ne’ebé mai iha UCT sei liu hosi faze pré-semester signifika universidade sei oferese ba sira kursu adisionál sira iha lingua no kursu seluk ne’ebé pertinente ho sira nia fakuldade ne’ebé sira hili,” Padre Joesl subliña.

UCT nia matéria sira hotu sei elabora no aprezenta ho lian Portugés no Inglés tanba UCT nia tarjetu maka tenke iha kualidade no la’ós kuantidade.

Tuir estimasaun, UCT sei hahú de’it ho estudante na’in 30 iha kada fakuldade ba anu letivu dahuluk no kona-bá rekursu, UCT sei servisu hamutuk ho universidade Katólika hosi nasaun seluk hodi eleva kualidade aprendijazen.

Advertisement

Jornalista: Vito Salvadór

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Edukasaun

Eis-Profesór Kontratadu Kontinua husu PPN Solusiona Sira-Nia Problema

Published

on

Hatutan.com, (26 Abríl 2024), Díli– Eis-profesór kontratadu sira hamutuk ho veteranu Cornelio Gama “L7”, Sesta (26/04/2024), halo audiénsia ho Prezidente Parlamentu Nasionál, Maria Fernanda Lay, hodi buka solusaun bá sira-nia problema.

(more…)

Kontinua Le'e

Edukasaun

Bankada FRETILIN Konsidera Governu Laiha Seriedade Rezolve Eis-Profesór Kontratadu Sira-Nia Problema

Published

on

Hatutan.com, (17 Abríl 2024), Díli-Bankada Parlamentár FRETILIN, Kuarta (17/04/2024), levanta problema eis-profesór kontratadu sira-nian no kestiona mós seriedade Governu nian atu fó solusaun bá situasaun ensinu aprendizajen iha eskola sira iha territóriu Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Edukasaun

Hapara Profesór Kontratadu La Tetu ho Konsekuénsia bá Estudante Sira

Published

on

Hatutan.com, (26 Marsu 2024), Díli– Bankada FRETILIN iha Parlamentu Nasionál (PN) kontinua kestiona desizaun IX Governu Konstitusionál nian ne’ebé hapara profesór kontratadu sira iha territóriu  nasionál.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending