Connect with us

Nasionál

PN Aprova Loron Nasionál Liberdade Imprensa

Published

on

Hatutan.com, (24 Maiu 2022), Díli-Parlamentu Nasionál liu husi plenária ordinária, Tersa (24/05/2022), aprova ho umanidade projetu rezolusaun Parlamentu Nasionál Nú 95/V, IV kona-bá definisaun loron nasionál liberdade imprensa ne’ebé sei selebra kada tinan iha loron 16 fulan-Outubru.

PN Aprova loron nasionál liberdade imprensa iha loron 16 fulan-Outubru, kada tinan. Foto.Hatutan.com

Projetu Rezolusaun Parlamentu Nasionál nú.95/V, IV kona-bá definisaun loron nasionál liberdade imprensa ne’e aprovadu ho votu afavór 49, kontra 0   no abstensaun 0.

Loron 16 fulan-Outubru  nu’udár loron istóriku bá Timor-Leste tamba iha loron ne’e forsa invazór ka militár Indonézia “Tim Susi” batallaun sira husi 2a brigada infantaria militár Indonéziu oho jornalista estranjeiru na’in-lima ne’ebé servisu bá Estasaun Televizaun Australiana, hanesan Greg Shackleton, Tony Stewart, Gary Cunningham, Brian Peters, Malcom Rennie.

Iha loron 03 fulan-Maiu 2022, Konsellu Imprensa Timor Leste aprezenta proposta bá Parlamentu Nasionál hodi husu atu loron 16 fulan-Outubru, kada tinan Timor-Leste bele selebra hanesan loron nasionál liberdade imprensa.

Advertisement

Hatán bá pedidu ne’e Parlamentu Nasional kria projetu rezolusaun Parlamentu Nasionál nú 95/V, IV ho intensaun atu Timor-Leste iha loron nasionál ida bá liberdade imprensa, atu iha loron ne’e dedika bá reflesaun no konkista ne’ebé Jornalista sira halo hodi kontribui bá ukun rasik an.

Parlamentu Nasional halo esforsu hotu no hatuur iha rezolusaun ne’e pontu importante tolu hanesan tuir mai ne’e:

  1. Define loron 16 fulan-Outubru, kada tinan, sei selebra nu’udár loron nasionál Liberdade imprensa
  2. Rekomenda bá Governu atu iha loron 16 fulan-Outubru kada tinan promove asaun no kampaña informasaun no sensibilizasaun kona-bá importánsia husi Liberdade imprensa
  3. Apela bá órgaun komunikasaun sosiál, jornalista sira no konsellu imprensa no eskolla ensinu superiór sira ne’ebé asosia sai promotor ativu bá promove liberdade imprensa no direitu ba informasaun.

Hafoin Sekretaria meza Parlamentu Nasionál halo leitura bá rezolusaun Parlamentu ne’e, deputada proponente, Maria Angelina Sarmento hateten, Timor Leste selebra loron mundiál Liberdade Imprensa iha loron 3 fulan-Maiu kada tinan no iha Timor-Leste nafatin kontinua selebra direitu profisionál mídia  atu investiga no publika informasaun sira ho forma livre.

Nia afirma, loron liberdade imprensa mundiál ne’e kria husi UNESCO iha 1993, atu alerta kona-bá impunidade ne’ebé komete bá jornalista sira ne’ebé hetan tortura no asasinatu nu’udár konsekuénsia husi informasaun sira ne’ebé sira publika.

“TL orgullu tamba ita nia Konstituisaun Repúblika artigu 40 no 41 garante Liberdade Espresaun no Liberdade Imprensa,” Maria Angelina Sarmento hateten.

Mídia barak mak publika Timor-Leste nia kauza ba Libertasaun Nasionál, hein katak Timor-Leste kontinua mantein ida-ne’e no lei sira ne’ebé iha la bele tenta atu kontrola meiu komunikasaun sosiál ho dalan halo sensura tamba ida ne’e hamate Liberdade Imprensa.

Advertisement

SEKOMS, Mericio Juvinal dos Reis “Akara”. Foto/Hatutan.com

Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál, Mericio Juvinal dos Reis “Akara”, hateten Governu fó parabens ba inisiativa di’ak ne’ebé mai husi Konsellu Imprensa no Parlamentu Nasionál hodi fó atensaun Liberdade Imprensa, nune’e, ohin maioria deputadu sira fó votu afavór bá loron 16 fulan-Outubru, atu kada tinan Timor-Leste selebra nu’udár loron nasionál Liberdade Imprensa.

Governu prontu kolabora no implementa rezolusaun sira ne’ebé sai husi Parlamentu Nasionál. Governu sei partisipa iha sensibilizasaun no halo promosaun bá liberdade imprensa no koordena ho na’in bá meiu komunikasaun sosiál hotu atu utilizasaun loron ida-ne’e hodi hakle’an esplikasaun bá públiku kona-bá Liberdade Imprensa atu ema hotu sente.

Mericio “Akara” hatutan, Timor-Leste nia nivel liberdade imprensa ne’e pozitivu no liberdade imprensa iha Timor-Leste hetan valor as liu haree husi komponente seguransa bá jornalista sira, komponente polítika ne’ebé hatudu laiha intervensaun polítika no lei ruma ne’e impede knar jornalista inklui ho asuntu sosiál sira seluk.

Iha parte seluk prezidente Konsellu Imprensa, Virgílio da Silva  Guterres, via telefónika bá Hatutan.com hateten, ohin iha Parlamentu Nasionál iha ajenda ida ne’ebé ko’alia oinsá atu define loron nasionál Liberdade Imprensa ne’ebé Konsellu Imprensa entrega bá prezidente Parlamentu Nasional, atu bele haree no ikus mai hetan ona aprovasaun iha PN ho votu 49.

“Ho aprovasaun ne’e hatudu katak Parlamentu Nasionál define ona loron 16 fulan-Outubru nu’udár loron nasionál Liberdade Imprensa,” Virgílio Guterres hateten.

Jornalista: Vito Salvador

Advertisement

 

 

 

Advertisement
Continue Reading
Advertisement
Click to comment

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

FONGTIL Preokupa ‘Korruptór’ Kalumban Mali, Fujitivu Husi Indonézia Hetan Protesaun iha Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (09 Marsu 2026), Díli– Forum Organizasaun Noun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL)  preokupa situasaun ‘kurruptór’ Kalumban Mali sai hanesan fujitivu ka DPO (Daftar Pencarian Orang) Prokuradoria NTT ho Prokuradoria Jerál Repúblika Indonézia nian dezde tinan 2016 ne’ebé hetan protesaun iha Timor-Leste.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Ramos-Horta Alerta Prepara Kondisaun Hasoru Krize Ekonómia Globál

Published

on

By

Hatutan.com, (05 Marsu 2026), Díli–  Funu iha Médiu Oriente entre Amerika hamutuk ho Izraél hasoru Iraun sei afeta ekonomia global, tanba ne’e, Prezidente Repúblika, José Ramos Horta, alerta ona bá Govenrnu  prepara osan husi  fundu soberanu   hodi asegura importasaun ai-han no proteje povu, liu-liu sira ne’ebé kiak liu bainihra mosu  krize ho folin mdrkadu global ne’ebé aas no karun.

(more…)

Continue Reading

Nasionál

Funu iha Médiu Oriente Nia Impaktu Bele Alastra Mai Timor-Leste

Published

on

By

Hatutan.com, (04 Marsu 2026), Díli-Ministru Petroleu no  Rekursu Minerál (MPRM), Francisco da Costa Monteiro, hateten funu iha Médiu Oriente to’o fulan oin nia  impaktu bele alastra mai Timor-Leste hodi fó influensia ba presu konbustivel,  mós impaktu maka’as ba iha ekonomia mundiál.

(more…)

Continue Reading

Trending