Connect with us
Pakote Ahi

Ekonomia

Traballadór Timoroan 333 Iha Austrália Viola Kontratu

Published

on

Hatutan.com, (07 Juñu 2022), Díli—Tuir dadus ne’ebé rejistadu iha Sekretária Estadu Formasaun Profisionál no Empregu (SEFOPE), daudaun ne’e iha traballadór timoroan na’in 333 mak viola sira nia kontratu servisu iha Austrália, tanba halai sees hosi sistema ne’ebé mak antes ne’e estabelese.

Diresaun Nasionál Empregu Exteriór-SEFOPE, despede no asina deklarasaun hó família traballadór Timor-oan na’in 28 ne’ebé ba servisu iha Austrália liu-husi programa PALM (Pacific Labor Mobility) hó durasaun kontratu fulan haat, iha salaun Maubara Room Timor Plaza, Díli (27/05/2022). Foto/SEFOPE.

“Sira hamutuk na’in 333 iha Australia. Maibé absconding ne’e la taka dalan ba ita,” diretór Diresaun  Nasionál Emprégu Exterior DNEE-SEFOPE, Filomino Soares hateten ba jornalista sira hafoin serimónia juramentu no despedida ba kandidatu traballadór iha Salaun Delta-Nova, Comoro, Dili, Tersa (07/06/2022).

Lee Mós:Austrália Fó Nafatin Oportunidade ba Traballadór Timor-oan

Oras-ne’e daudaun, governu TL ho Austrália liuhosi embaixadór sira buka hela opsaun hodi solusiona di’ak liu, atu bele rezolve problema ne’e, nune’e bele hetan fila-fali konfiansa hosi governu Austrália, liu-liu empregadór no ajénsia sira, atu bele iha fali konfiansa ba traballadór sira ne’e, hodi foti fila-fali sira.

Advertisement

Oras-ne’e daudaun iha ona traballadór kuaze na’in 100-resin mak deside tama fila-fali ba servisu iha sistema normál, tanba sira konsiente katak komete aktu ida-ne’e sei prezudika sira nia moris iha Austrália.

Hatán kona-bá sansaun ba traballadór sira ne’ebé servisu ho ‘ilegál’, tanba halai sees hosi sistema, diretór ne’e dehan, SEFOPE iha hanoin ona, oinsá bele fó sansaun ba sira.

Ida maka, bainhira haruka sira fila mai TL, sira sei la hetan tán oportunidade ba servisu, tanba bele taka ba timoroan sira seluk.

“Ne’e mak agora dadauk ne’e, ita sei haree hela servisu hamutuk ho entidade balun atu foti asaun, bainhira ita aplika buat ida ne’e. Tanba ita atu aplika asaun sira ne’e tenke iha koordenasaun, nune’e labele prezudika fali ema seluk nia vida. Tanba servisu iha Austrália ne’e oportunidade ba joven sira. Ho situasaun agora ne’e, oportunidade osan mean ba joven sira. Ne’ebé ida ne’e mak ita sei halo,” diretór Filomeno hateten.

Iha Austrália, traballadór sira barak liu mak servisu iha área Ortikultura, tuir fali Ospitálidade no área Konstrusaun ninian, sei iha faze negosiasaun.

Advertisement

“Karik, ba futuru, sira sei haree, tanba preparasaun ba ita nia joventude sira atu ba kompete iha ne’ebá mós, presiza iha abilidade ne’ebé maka natoon atu bele kompete mós ba iha vaga servisu ne’ebé mak agora daudaun hosi Austrália oferese,” nia dehan.

Tuir planu anuál SEFOPE nian, kada tinan, hakarak haruka traballadór timoroan sira ho mínimu ema 1.500 no másimu ema 2.500 ba servisu iha Austrália.

Iha dadus SEFOPE nian, totál mobilizasaun traballadór timoroan sira ba servisu iha Austrália, hahú hosi tinan 2012 to’o 2022 timoroan 6.130 mak servisu ona iha Austrália.

Traballadór sira ne’e, na’in 334 mak servisu iha área Ospitálidade kompostu husi mane 197 no feto 137. Área Ortikultura hamutuk 5.686  kompostu husi mane 4.109 no feto 1.577. Iha área MeatWork hamutuk 108 kompostu husi mane 95 no feto 13 no iha área peska foin mak na’in-rua.

Dadus traballadór sira ne’ebé sei servisu iha Austrália hamutuk 1.829, kompostu hosi feto 478 mane 1351.

Advertisement

Sira ne’ebé fila ona mai TL hamutuk 207, feto 50 no mane 157. Infelizmente, durante servisu iha Austrália, traballadór hamutuk na’in-haat mak hetan asidente (mate).

Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Ekonomia

Indonesia Salurkan Rp 4,4 Miliar Dukung Program Reformasi Manajemen Keuangan Timor-Leste

Published

on

Hatutan.com, (16 Mei 2024), Dili– Pemerintah Republik Indonesia melalui Lembaga Dana Kerja Sama Pembangunan Internasional (LDKPI) atau Indonesian AID menyalurkan bantuan dengan nilai Rp 4,4 miliar untuk pelaksanaan program reformasi manajemen keuangan Timor-Leste (Financial Management Reform Program): Development of Public and Private Accounting Standards dan Executive Development Program: Indonesian Government Financial Management System Training for Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

18 Maiu 2024, Aero Dili Lansa Vou Dahuluk Díli-Oecusse

Published

on

Hatutan.com, (14 Maiu 2024), Díli—Aviaun komersiál Timoroan nian, Aero Dili, Sábadu 18 fulan-Maiu 2024, halo inaugural flight ka lansa vou dahuluk bá Rejiaun Administrativu Espesiál Oe-Cusse Ambeno (RAEOA).

(more…)

Kontinua Le'e

Ekonomia

ENERPROCO Vs Timor Gap, Prontu Ona bá Tribunál Arbitrajen iha Singapura

Published

on

Hatutan.com, (14 Maiu 2024), Díli—Kompañia konsultór  internasionál ENERPROCO  rejistu ona kazu disputa kontratuál hasoru empreza estatál Timor nian, Timor Gap tanba sira konsidera jestór atuál Timor Gap hapara sira-nia kontratu la tuir prosedimentu kontratuál inklui seidauk halo pagamentu bá sira tuir fatura ka invoices lima (5) ne’ebé mak sira submete ona bá Timor Gap.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending