Connect with us
Pakote Ahi

Nasionál

Ramos-Horta ho Vise-Primeiru Ministru Vatikanu Lansa Sentru Fraternidade Umana TL

Published

on

Hatutan.com, (19 Setembru 2022), Díli—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta ho Vise-Primeiru Ministru Vatikanu, Arsebispu Edger Pena Parra halao lansamentu ba sentru Fraternidade Umana Timor Leste (TL) hodi hatudu responsabilidade Estadu TL nian ba promove pás no Fraternidade mundiál.

Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta ho Vise-Primeiru Ministru Vatikanu, Arsebispu Edger Pena Parra halao lansamentu ba sentru Fraternidade Umana Timor Leste (TL) hodi hatudu responsabilidade Estadu TL nian ba promove pás no Fraternidade mundiál, iha salaun Xina, Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato Bairru-Pité, Segunda (19/09/2022).

Iha 2019 Ramos-Horta  simu konvite hosi Papa Francisco atu hola parte hanesan membru painel juri ba prémiu Fraternidade Umana ne’ebé inisia hosi líder boot Igreja Katólika Papa Francisco no líder Igreja Muslumanu Ahamad Aal-Tayyib Grand Imam de Alazar Cairo.

Lee Mós: Fraternidade Umana Konfirma Vokasaun TL ba Rekonsiliasaun

Iha misaun sira ne’ebé lori durante hanesan membru painel dokumentu Fraternidade Umana nian, sai hanesan responsabilidade boot ida ba promove pás mundiál.

Advertisement

“Ha’u nia respeitu ba líder boot sira relijiaun hotu-hotu liliu lider Papa Francisco no líder igreja Muslumanu Ahamad Aal-Tayyib Grand Imam de Alazar Cairo, Igreja Katólika no Muslumanu ne’ebé ho esforsu tomak hakarak konsolida no promove Fraternidade Umana ba mundu,”  Ramos-Horta hateten iha salaun Xina, Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato Bairru-Pité, Segunda (19/09/2022).

Haree ba koerénsia istória Timor Leste nian, Timoroan hotu iha responsabilidade no kompromísu atu lori misaun ida hodi konsolida pás.

Ida-ne’e hatudu iha loron dahuluk restaurasaun indepedénsia Timor Leste nian iha tinan 2002, iha ne’ebé Estadu Timor Leste asina no ratifika dokumentu sira Direitus Humanus nian.

Atu komplementa dokumentu Fraternidade Umana iha Timor-Leste, bainhira remata misaun iha Abudabi nu’udár Juri, Ramos-Horta fila mai Timor Leste konvoka kedan reuniaun ida ho líder relijiaun sira iha Timor Leste hodi entrega kopia hosi deklarasaun universál ba dokumentu Fraternidade Umana.

Molok tama ba eleisaun prezidensiál ko’alia mós ho Prezidente Parlamentu Nasionál hodi ko’alia oinsá Timor Leste bele ratifika dokumentu Fraternidade Umana hodi adopta nu’udár dokumentu nasionál ne’ebé ikus mai Parlamentu Nasionál ratifika duni hodi proklama nu’udár dokumentu nasionál.

Advertisement

“Espera katak, iha sekuénsia sira tuir mai bele adapta dokumentu Fraternidade Umana ba kurrikulu eskolár tuir nível ne’ebé kada eskola iha, hahú hosi nível ensinu báziku ba to’o universidade,” nia dehan.

Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta ho Vise-Primeiru Ministru Vatikanu, Arsebispu Edger Pena Parra halao lansamentu ba sentru Fraternidade Umana Timor Leste (TL) hodi hatudu responsabilidade Estadu TL nian ba promove pás no Fraternidade mundiál, iha salaun Xina, Palásiu Prezidensiál Nicolau Lobato Bairru-Pité, Segunda (19/09/2022).

Xefe Estadu agradese ba prezensa Vise Primeiru Ministru Vatikanu nian ne’ebé ohin halo lansamentu ba sentru Fraternidade Umana Timor Leste no ida-ne’e sai hanesan pasu dahuluk Timor Leste nian atu implementa.

Iha biban hanesan, Vise Primeiru Ministru Vatikanu, Edger Pena Parra hateten Iha okazisun ida-ne’e, ema ida-idak iha relijiaun hanesan, Muslumanu, Kristaun, Budistas no mós relijiaun sira seluk iha mundu, tenke fó testamuña ba saida mak nia fiar, testamuña real no verdadeiru mak Fraternidade Umana.

“Fraternidade Umana tuir pontu de vista relijiaun maka ema hotu maun alin, no Estadu Timor Leste hanesan país dahuluk ne’ebé proklama Fraternidade Umana no moris hamutuk ho fraterna,” Edger Pena Parra hateten.

Timor-Leste iha oportunidade atu dezenvolve prioriedade sira ba oin ho sentidu ba finalidade ida. Desezu katak hamutuk ho Xefe Estadu no autoridade sira nasaun ninian, hotu-hotu hola kompromisiu ida iha orasaun atu nafatin reza ba Timor Orientál liu-liu ba Timor Leste atu moris iha fraternidade, atu ema hotu hakmatek.

Pás no fraternidade importante tanba laiha nasaun ida ne’ebé moris sem Fraternidade Umana, hanesan Papa Pio XII dehan bainhira iha funu ema hotu-hotu lakon no bainhira iha pás hotu-hotu manán.

Advertisement

Pillár rua importante iha moris maka iha Fiar aumezmu tempu tenke iha vontade, forsa no korajen atu servisu ba harii pás.

Pás sei la hetan iha dalan, maibé tenke konstrui no kria Pás iha ema ida-idak nia moris, ema hotu iha posibilidade atu halo buat hotu atu ema seluk bele moris iha pas no fraternidade nia laran.

“Fraternidade mak baze ba pás, tanba ne’e hotu-hotu hamutuk kontinua promove aktu sira ne’ebé kontribui ba moris hakmatek sosiadade,” nia subliña.

Iha momentu lansamentu sentru ida ne’e mai hotu-hotu hanoin ba pais sira ne’ebé sei enfrenta ka moris iha funu nia laran, sira lakon buat hotu, lakon dame, lakon dame pessoál no mós dame sosiál.

Nune’e mós Asesór Fraternidade Umana Prezidente Repúblika Martinho Gusmão hateten, atualmente sentru Fraternidade Umana ida ne’e inisia hosi Prezidénsia Repúblika no harii hotu tiha ida ne’e mak foin elabora nia estatutu hodi kontinua ba oin.

Advertisement

Servisu hamutuk ho líder inter-relijozu sira, no kada rejiaun sei haruka sira nia reprezentante mai iha sentru ne’e hodi servisu hamutuk oinsá mak elabora dokumentu fraternidade umana ne’e la’o ba oin.

“Fraternidade Umana iha nia asentu rua ne’ebé ema presiza tau iha konsiderasaun, ida hosi parte Estadu no ida hosi parte relijiaun hotu-hotu nian tamba ne’e hotu-hotu iha obrigasaun atu konsolida pás ba bem estár,” Martinho Gusmão hateten.

Atu integra dokumentu Fraternidade Umana ne’e ba iha kurikulu nasionál sei haree nia posibilidade oi-oin tanba iha kurrikulu iha buat rua importante, ida maka intra-kurrikulár no ida seluk maka extra kurrikulár.

Prezidente Repúblika halo deklarasaun fila-fila oinsá atu integra dokumentu Fraternidade umana ba kurrikulu nasionál, tanba ne’e ba oin sentru Fraternidade Umana sei halo diskusaun ho relijiaun sira no Estadu tanba sira iha eskola hodi haree oinsá halo opsaun no estudus kle’an liu tán kona-bá integrasaun dokumentu Fraternidade Umana ba kurrikulu nasionál.

“Bainhira Xefe Estadu husu ha’u atu halo estudus kona-bá fraternidade umana ne’e rasik, ha’u halo komparasaun entre konstituisaun RDTL ho dokumentu fraternidade umana no haree katak rua ne’e kona hotu. Tanba ne’e fraternidade umana la’ós buat foun tanba haree ba kotuk líder nasionál sira la ko’alia de’it fraternidade umana maibé toka mós kona-bá irmandade ne’ebé signfika la’ós mane de’it maibé mós feto. Ita sei tetu posibilidade hotu atu integra dokumentu fraternidade umana ne’e ba iha kurrikulu nasionál,” nia subliña.

Advertisement

Dokumentu fraternidade umana ida ne’e sei benefisia Estadu no relijiaun sira hotu, tanba iha eskola sira no hosi eskola sira ne’e fó benefisiu ba Timoroan tomak.

Tanba ne’e Xefe Estadu iha programa ne’ebé hanaran Human Fraternity Education and Lidership for Peace  atu hatudu katak, Timoroan hotu iha fiar ida hamutuk no haree malu hanesan maun alin.

Jornalista: Vito Salvadór

Advertisement
Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Nasionál

Pozisaun Igreja Katólika: Natureza Loloos Hosi Matrimónio Maka Mane ho Feto Moris Hamutuk

Published

on

Hatutan.com, (26 Jullu 2024), Díli—Igreja Katólika Timor-Leste liu hosi Conferência Episcopal Timorense (CET), hatuur pozisaun kona-bá tuir roman Sagrada Eskritura katak, mane ho feto moris hamutuk nu’udár natureza loloos hosi Sakramentu Matrimónio.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

FMDC-UN WOMEN Entrega Matadalan Reportajen Sensível Jéneru bá CI

Published

on

Hatutan.com, (25 Jullu 2024), Dilí—Fundasaun Médis Development Center (FMDC), UN Women estabelese kooperasaun ho Conselho Imprensa (CI) hodi entrega matadalan reportajen sensível bá jéneru, nune’e bele promove média no eleva kapasidade jornalista sira oinsá bele halo reportajen ho di’ak bá asuntu igualdade jéneru iha Timor-Leste.

(more…)

Kontinua Le'e

Nasionál

Governu Tenke Haforsa Seguransa iha Fronteira Hodi Kombate Movimentu illegál

Published

on

Hatutan.com, (25 Jullu 2024), Díli— Forum Organizasaun Naun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL) husu bá Governu liu hosi Ministériu Interiór (MI) atu haforsa seguransa iha fronteira sira rai-maran nian hodi evita sasan illegál sira hanesan sigaru inklui sasan sira seluk ne’ebe kontinua tama mai iha territóriu nasionál.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending