Connect with us
Pakote Ahi

Polítika

Iha Tasi-Tolu, Alkatiri Afirma Dada Kadóras Mai Timor Tenke Fiar Aan

Published

on

Hatutan.com, (16 Maiu 2023), Díli-Sekretáriu jerál partidu Frente Revolusionáriu bá Timor-Leste Independente (FRETILIN), Marí Bim Amude Alkatiri, afirma líder no partidu sé de’it’ mak hakarak atu dada kadóras mai Povu Timor-Leste tenke ho fiar aan.

Lee Mós : Alkatiri: FRETILIN Mak Tenke Lidera Governu da-Sia

Alkatiri hateten, saida mak Timoroan sira tenke halo agora, oras ne’e dadaun, Timor-Leste sei depende bá osan mina-rai. Nune’e, koalia kadóras atu mai, sira rona Sunrise atu mai. Tuur, mehi loron-kalan, kadóras mina-rai atu mai hosi sunrise.

Advertisement

Lideransa Troika FRETILIN. Foto/Mídia FRETILIN

Mais kuandu mehi iha loron ne’e, ema balu dehan, “mimpi di siang bolong” Ema hotu tenke hatene mehi. Mehi atu realiza ‘dada kadóras’, tenke hatene ninia dalan mak ida ne’ebé. Kuandu mehi bá asuntu ida nasionál, povu tomak nia vida, nia dalan mak ida ne’e, unidade bá progressu.

“Tenke iha unidade, iha ita-nia leet. Tenke fó fiar aan, fiar bá malu, atu ita hothotu bele tau hamutuk ita ida-idak nia koñesimentu, bele ajuda rezolve probelma ida-ne’e. Labele ema ida bele hanoin katak, nia mesak bele rezolve. Labele grupu ida bee hanoin katak, nia mesak bele rezolve,” Sekretáriu Jerál partidu FRETILIN, Marí Alkatiri hateten durante intervensaun polítika iha komísiu partidu FRETILIN nian iha Tasi-tolu, Díli, Tersa (16/05/2023).

Alkatiri dehan, solusaun bá sunrise la’ós de’it atu lori kadóras mai Timor-Leste. Solusaun bá sunrise, signifika atu hadi’a mós tratadu ida sira dehan tasi Timor ninian.

Prezidente Troika FRETILIN ne’e prefere Timoroan hotu tenke hamutuk para hatene atu hadi’a halo nusá. Klaru  atu ‘dada kadóras’ presiza atu Austrália no Indonézia atu partisipa. “Ita sei presiza Indonézia-Austrália atu partisipa ita tenke buka dalan hamutuk para atu bele ko’alia ho Austrália, ko’alia ho Indonéiza. Labele ema ida  halo ona kompromísiu ida  sala, nia mak atu bá hadi’a fali. Nia mesak de’it, nia sei la hadi’a,” Alkatiri tenik.

Alkatiri afirma, kadóras tenke mai Timor! mais, biar kadóras mai, la’ós para atu gasta nafatin de’it ka mai para atu haburas Timoroan nia ekonómia ka mai para atu haburas tusan iha rai-laran.

“Ne’e mak ita tenke hatene loloos. Ita tenke tuur hamutuk, halo ballansu para hatene loloos, saida mak ita atu halo. Sé mak lakohi kodoras atu mai? Ha’u mós hakarak! Mais ha’u nia prioridade agora, atu bee-moos, kadoras bee-moos tama uma ida-idak. Ne’e mak ha’u nia prioridade. Ne’e prioridade FRETILIN nian,” Alkatiri hateten.

Advertisement

Mari Alkatiri prefere timoroan sira tenke aprende lai rezolve problema sunrise nian, hadi’a akordu ne’e. Segundu, uainhira sunrise mai mós tenke define didi’ak jestaun bá osan ida-ne’e.

Alkatiri hatutan, bainhira FRETILIN manán iha eleisaun, tinan ne’e, Governu lideradu hosi FRETILIN sei buka dalan atu tuur hamutuk ho líder sira seluk atu rezolve problema hanesan Greater Sunrise, atu rezolve problema ida, problema nasionál. Problema idae estratéjiku tebes. Problema ida ne’ebé ‘relasaun’ ho vida ka morte povu ida ne’e nian. Maibé, Timor-Leste labele depende de’it bá mina-rai no tenke hanoin ona diversifika ekonómia iha rai-laran. Atu diversifika ekonómia, laiha dalan seluk. Timor iha nia rai bokur, tenke hasai hosi rikusoin rasik, mak iha rai bokur primeiru.

Maske nune’e, iha setór seluk importante tebes, maka turizmu, Alkatiri dehan, turizmu ne’e, bele loke kampu traballu barak tebes. Maibé, tenke iha kualidade. Signifika, tenke loke eskola, ida importante ida ne’ebé kona-bá turizmu, para atu forma profisionais bá turizmu.

Alkatiri haree katak, Timor eziste ho rai-ne’e kompletu, bele turizmu tasi nian, bele turizmu foho nian, turizmu relijiózu, turizmu kultural, bele mós turizmu komunitáriu.

“Turizmu oioin, ita bele halo iha ita-nia rai. Ita haree de’it Tai-tolu, agora la’ós tolu ona, ohin ne’e haat ona. No tasi ida boot liu mak ida-ne’e (fatin ne’ebé Fretilin komísiu bá),” Alkatiri haktuir.

Advertisement

 Jornalista: Rogério Pereira Cárceres

Kontinua Le'e
Advertisement
Hakarak Hato'o Komentariu?

Husik Hela Komentariu

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Polítika

PN-MNEK Diskute Lei Protokolu Estadu

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Parlamentu Nasionál (PN), liuhosi Komisaun B ne’ebé trata asuntu Negósiu Estrajeiru Defeza no Seguransa halo audiénsia ho Ministeriru Negósiu Estranjeiru no Kooperasaun (MNEK), hodi halo diskusaun bá Projetu Lei Númeuru 7/VI (1°) Protokulu Estadu.

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Xefe Estadu Kontente Tribunál Rekursu Absolve “Kalohan” Hosi Pena Efetivu Tinan Lima

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta kontente no parabeniza Tribunál Rekursu (TR) ne’ebé liberta António da Conceição “Kalohan” hosi pena prizaun efetivu tinan lima ne’ebé fó hosi Tribunál Judisiál Primeira Instánsia Díli (TJPID).

(more…)

Kontinua Le'e

Polítika

Ramos-Horta Kondena Membru PCIC Husu Osan, Laiha Baze Legál bá Fuzitivu Teves Hetan Azilu Polítiku iha TL

Published

on

Hatutan.com, (18 Abríl 2024), Díli—Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta kondena aktu membru Polísia Cientifica Investigação Criminal (PCIC) ne’ebé husu osan bá fuzitivu Arnolf Teves Jr nia oan mane tanba ida-ne’e hamonu dignidade instituisaun no perigozu.

(more…)

Kontinua Le'e
Advertisement

Trending